Åsa Linderborgs kampanj över

Idag inleds det nya året, och med det avslutas officiellt Åsa Linderborgs kampanj mot de fria medierna. Inte ens jag har varit mer intresserad av denna kampanj än att jag skulle ha missat dess avslutning, om den inte slagits upp på en en helsida i Aftonbladet. Överhuvudtaget tror jag inte denna kampanj berört fler än de närmast inblandade på Aftonbladets kulturredaktion.

Som jag sagt förut, är Aftonbladet kultur en mycket märklig avdelning. Dels handlar den mer om politik, än om kultur, dels är den kommunistisk, medan Aftonbladet officiellt är socialdemokratisk. På denna sida hetsar man mot Sverigedemokraterna, man hatar USA och Israel, man hyllar den auktoritäre Chavez i Venezuela, och terrorister i Mellanöstern kallas för motståndskämpar. Möjligen låter Jan Helin denna sida hållas för att han tycker att kultur skall vara lite radikal, möjligen ser han denna sidas extrema innehåll som ett sätt att provocera fram högre läsarsiffror.

Om kampanjen hållit vad dess namn lovar, det vill säga en granskning av de fria medierna, skulle det faktiskt ha kunnat blivit lite intressant läsning. Själv står jag förstås på dessa fria mediers sida, men om Åsa Linderborg hade tagit del av innehållet och diskuterat detta på ett intelligent sätt, hade vi kanske fått en riktig debatt om demokratur, yttrandefrihet, politik och invandringspolitik. Nu är ju dock inte Linderborgs mål en intressant debatt, utan hon vill helt enkelt stoppa allting som inte är i linje med hennes egen ideologi. Följaktligen har hennes månadslånga kampanj endast gått ut på att plöja igenom dessa sidors kommentarsfält, för att hitta något inlägg som eventuellt skulle kunnas åtalas för hets mot folkgrupp.

I det här ljuset har kampanjen varit ett fiasko. Avpixlat, Fria Tider, med flera, lever vidare i allra högsta grad, och får allt fler läsare. Eftersom de etablerade medierna, som exempelvis Aftonbladet, är så vinklade och likriktade, är dessa alternativa medier helt nödvändiga. Här förekommer dessutom helt fri debatt i kommentarsfälten, och vi finner här alla sorters inlägg - från de mest korkade till de mycket intelligenta, från de extrema till de ytterst sansade. Man låter även meningsmotståndare få behålla sina inlägg. Allt detta gör de fria medierna till bra mycket mer vitala mötesplatser än exempelvis Aftonbladet.

Slutligen vill jag utnämna Aftonbladet kultur till Sveriges största hatsajt. Här är man inte intresserad av någon debatt; man vill endast tysta och smutskasta sina motståndare, helst vill man dessutom åtala dem. Man drivs inte av någon vilja till diskussion, endast hat.