tisdag 3 juni 2014

Vlaams Belang gör sig klart för en ny generation




Det belgiska valet till det federala parlamentet, som sammanföll med valet till Europaparlamentet, blev ett hårt slag för Vlaams Belang. Ett par dagar senare avgick partiets ordförande Gerolf Annemans, vilket jag skrev om under "Vilken väg går Vlaams Belang?". Han underströk då behovet av att en ny generation tog över partiet och att han själv, tillsammans med den andre veteranen Filip Dewinter, var tvungen att ta ett steg åt sidan.

Igår debatterade partirådet valnederlaget och befäste analysen att en ny generation måste få utrymme att ge partiet en nystart. Diskussionen ska tydligen ha varit livlig bland rådets 100 medlemmar, som samlats i Hoboken, utanför Antwerpen. Gerolf Annemans kommenterade:

"Inga krukor slogs sönder. Det var stundtals en hjärtlig diskussion. Nu gäller det att få in skeppet i torrdockan för att på nytt göra det sjödugligt."

I september kommer partirådet att diskutera den analys som vice ordförande Chris Janssen arbetar med, på uppdrag av partistyrelsen. I slutet av samma månad kommer sedan rådet att samlas på nytt, för att föreslå en ny ordförande inför partikongressen den 19e oktober.

Vlaams Belangs nedgång i opinion de senaste åren beror främst på framväxten av det mer liberala nationalistpartiet N-VA. Partirådet underströk dock att detta partis program inte är detsamma som Vlaams Belangs, vilket Gerolf Annemans kommenterade med:

"Vår berättelse är värd ett parti. Lyckligtvis behåller vi en liten bas i alla parlament för att kunna arbeta vidare."

De Standaard

Det splittrade Belgien har totalt nio parlament. Med "alla" parlament menar Annemans senaten, det federala parlamentet, det flamländska parlamentet, Bryssels parlament och troligen Europaparlamentet.

Gerolf Annemans avgår alltså som partiledare i höst, men sitter som partiets enda kvarvarande ledamot i Europaparlamentet och har därmed en viktig roll i bildandet av Marine Le Pens allians.

Gerolf Annemans längst till höger




4 kommentarer:

  1. Har läst dina utmärkta analyser av läget men inte riktigt greppat vad som är skillnaden mellan dessa partier och vad som gör att folket nu övergett dem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. N-VA är positivt inställd till EU och ser ett framtida Flandern som en del av ett regionernas Europa, medan VB vill ha en helt självständig flamländsk republik omedelbart. Sedan är ju VBs invandrings- och islamkritik mycket tydligare. Hur de flamländska väljarna tänker är jag osäker på. Kanske har många tidigare tyckt att VB varit för radikala, men saknat ett liberalare alternativ.

      Radera
    2. Tack. Det tycks finnas ett linjärt samband mellan hur stor potential man har i väljarkåren och retoriken, även om politiken i praktiken blir ganska likvärdig. UKIP har störst framgång men har minst friktionsyta eftersom man bara talar om EU och att stoppa invasionen av rumäner. UKIP behöver aldrig trassla in sig i frågor om vad som är engelskt, engelsk kultur, osv.

      Har du funderat på hur ett idealiskt svenskt parti skulle argumentera om man vills snabbt få folkets stöd och kunde starta utan "lik i lasten".?

      Radera
    3. Ja, det där är ju det eviga avvägandet. Hur mycket ska man kompromissa med ideologin och vad är ökat väljarstöd värt om man ändå har ett urvattnat program?

      Radera