I lördags höll Vlaams Belang ett möte i Antwerpen om muslimsk terrorism, eller "islamterror", som man kort och gott kallade fenomenet. Vi ska nu titta på ett sammandrag av talen som partiet självt har ställt samman, och talarna vi ser är:
Från vänster till höger: - Anke Van dermeersch, gruppledare i senaten och ledamot av flamländska parlamentet - Tom van Grieken, partiledare och ledamot av flamländska parlamentet - Barbara Pas, gruppledare i det federala parlamentet - Filip Dewinter, ledamot av det federala parlamentet
Ordet "uitburgering", som Tom van Grieken här föreslår som motsats till inburgering (ung. integration), fungerar något bättre på nederländska än vad jag kunde få till på svenska. "Wir schaffen das" (Det klarar vi) var Angela Merkels lite lättvindiga kommentar till förra årets flyktingkris, då Tyskland tog emot en miljon asylanter.
Idag presenterade Vlaams Belangs mångårige och frispråkige företrädare Filip Dewinter, som också är ledamot av Belgiens federala parlament, en webbsida som ska kartlägga islamiseringen av Flandern.
Medan Marine Le Pen alltid noggrant specificerar "islamistisk fundamentalism" och "kommunitarism" som orsaker till exempelvis terrordåd, utnämner Filip Dewinter själva islam till "hatets religion" och skriver på den nya sidan bland annat:
"Islam är en våldsam, intolerant och totalitär ideologi, som är oförenlig med grundläggande värderingar i vårt demokratiska europeiska samhälle."
Många siffror som presenteras på sidan borde i sig öppna en del ögon, där vi till exempel får veta att i Flanderns största stad Antwerpen är nu över 20 procent av befolkningen muslimer, där finns 47 moskéer och att 45 procent av eleverna i grundskolan också följer islamundervisning.
Föga förvånande har den belgiska myndigheten Unia ("Interfederala centret för lika möjligheter") redan idag inlett en utredning om huruvida Islamwatch.net "uppviglar till hat, våld och diskriminering", samt om sidan "bryter mot antidiskriminerings- och antirasismlagstiftningen".
Idag gästade Vlaams Belangs partiledare Tom van Grieken den ryska nyhetskanalen RT och mötte där en politiskt korrekt etikprofessor från den flamländska staden Gent. Ämnet är de medborgarkontrakt eller lojalitetsförklaringar som diskuteras även i många andra europeiska länder, och professorn har förstås rätt i att sådana underskrifter inte är särskilt kraftfulla instrument för integration, och än mindre mot terrorism, men vi ska då komma ihåg att Vlaams Belang naturligtvis motsätter sig den destruktiva massinvandringen. Till syvende och sist är ett stopp för asylinvandring den enda effektiva åtgärden för harmoniska och fungerande europeiska länder.
Tom van Grieken har fullständigt rätt när han menar att "stigmatisering" av till exempel den muslimska gruppen främst beror på gruppen själv, snarare än det omgivande samhället. Självklart är det upp till den enskilde som beger sig till ett nytt land att intressera sig för detta och göra vad man kan för att fungera i det nya samhället.
Efter att en planerad demonstration "mot rädsla" i Bryssel ställdes in på grund av just rädsla, gick idag istället några hundra, en uppskattning talar om 450, personer ut för att protestera mot den islamiska terrorismen i stadens centrum. Deltagarna uppges komma ur fotbollskretsar och även det identitära slagordet "On est chez nous!" (Vi är hos oss/det här är vårt hem) ska ha skanderats.
Polisnärvaron är massiv, sannolikt eftersom myndigheterna har avrått från demonstrationer.
En journalist har publicerat en filmsnutt på Twitter:
I nuläget har belgiska medier inte mycket mer att berätta, men spontant är det lätt att känna en glädje över att det finns personer som på detta sätt står upp för Europa och gör motstånd mot islamismen. När samhället inte förmår skydda folket, och till och med en manifestation mot rädsla ställs in, måste patriotiska medborgare själva agera.
Geert Wilders (PVV), Tom Van Grieken (VB), Machteld Zee (forskare) och Chris Janssens (VB).
Igår kväll anordnade Vlaams Belang en sammankomst för frihet, där man även hade bjudit in bland andra Geert Wilders och Machteld Zee från Nederländerna. Den sistnämnda är statsvetare och jurist och har forskat om Storbritanniens shariadomstolar. Detta möte var det tredje i en serie, där tidigare teman har varit självständighet och identitet.
På sin hemsida skriver Vlaams Belang om tilldragelsen:
Försvara våra friheter!
Den europeiska civilisationen omfattar en frihet att tänka, tala och göra som man vill, vilket är unikt i världshistorien. Denna frihet, vars kamp har krävt många offer, är inte bara dyrbar, utan också sårbar.
Fyra hot
I sin inledning presenterade mötesordförande Chris Janssens de fyra hoten mot vår frihet. På första plats kommer konstruktionen Belgien, som begränsar flamländarnas frihet att bestämma över sin egen framtid. Ett andra hot kommer från EU, som utvecklas till en superstat och alltså ett stort Belgien. Det tredje hotet är massinvandringen, och den islamisering som följer av denna, som gör att vissa västerländska principer och och landvinningar sakta men säkert äventyras. Som fjärde och sista hot nämnde Janssens den lättsinniga "bort med oss"-mentaliteten och den politiska korrektheten med sina tanke- och yttrandeförbud.
Ingen rätt, utan orätt
Genom ett praktiskt exempel, framför allt de shariadomstolar varav redan ett åttiotal finns i Storbritannien, visade doktor Machteld Zee hur mångkulturalismen förhindrar kritisk analys. Anhängare av mångkulturalismen har nämligen en tendens att ge en romantiserad bild av sådana shariaråd. Det heter att muslimer måste ha friheten att välja för sin egen "rätt", men denna romantiska syn bortser från de negativa handlingar och den ideologi som gömmer sig bakom denna "rättsform", menar Zee. I praktiken handlar det nämligen om ofrihet och särskilt för kvinnor:
- Medan i Europa civilrätten de senaste decennierna har anpassats för att gynna jämlikhet och frihet, sugs muslimska kvinnor, under ledning av islamister och mångkulturalister, in i ett teokratiskt rättssystem där deras beroende av mannen är centralt.
Gazaremsa i Europas hjärta
Geert Wilders, partiledare för nederländska Partij Voor de Vrijheid och gästtalare denna kväll, kallade framgångarna för partier som PVV och Front National, samt Vlaams Belangs återuppståndelse, ett tidens tecken:
- Etablissemanget klarar sig inte längre. De har slut på bensin, deras tank är tom.
Han menade att vi lever i en historisk tid:
- Det handlar inte längre om ett ekonomiskt problem. Ett hål i budgeten kan man täppa till. Detta handlar om existentiella frågor. Kommer Nederländerna och Flandern finnas, som vi nu känner dem, om tio år? Kommer våra döttrar här fortfarande leva i frihet?
Wilders sade vidare att vaksamhet nu krävs:
- Islam erövrar och förtrycker. Det står för motsatsen till den frihet vi värderar. Gör man inte motstånd, då får man Molenbeek, er egen Gazaremsa i Västeuropas hjärta.
Uppnå, återvinna och försvara friheten
I sitt avslutande tal påpekade Vlaams Belangs partiledare Tom Van Grieken att dessa tre sammankomsters teman - identitet, självständighet och frihet - inte har valts godtyckligt. Tvärtom är detta de teman som de kommande åren kommer att dominera den politiska debatten och är sammanbundna med varandra:
- Precis som frihet är en ofrånkomlig del av vår identitet, måste ett folk ha friheten att sätta gränser för att säkra sin identitet, för att säkerställa sina friheter och landvinningar. Varje folk har en ofrånkomlig rätt till ett eget hem, en plats där det är tryggt och verkligen kan känna sig hemma. Detta hem är, särskilt i tider av accelererande globalisering, nationalstaten.
Vlaams Belang har som mål att uppnå vår frihet, att återvinna och försvara den:
- Vi väljer en flamländsk stat, fri från Belgien, eftersom endast ett självständigt Flandern kan ge flamländerna det som tillhör dem. Vi väljer också en flamländsk stat därför att vi inte vill bli en minoritet i eget land. Kort sagt, vi väljer ett fritt och flamländskt Flandern i ett fritt Europa!
Vlaams Belang har också publicerat en liten sammanfattning av talen, där man har klippt ihop anföranden av Geert Wilders, Tom Van Grieken och parlamentsledamoten Chris Janssens:
I samband med detta möte gjorde man också en trevlig presentationsfilm, där vi får se våra vänner i gruppen Nationernas och frihetens Europa. Det är också intressant att se att Vlaams Belangs Filip Dewinter tydligen har besökt Ungerns gräns och att partiets ende ledamot i Europaparlamentet Gerolf Annemans har varit på den italienska ön Lampedusa, som genom sin närhet till Nordafrika är en stor destination för migranter:
Att Geert Wilders frihet är kraftigt begränsad på grund av den hotbild han lever under förstår vi alla. Så här ser det ut när han visar sig i offentligheten, där alla andra är livvakter:
Samtidigt är yttrandefriheten under tryck i just Nederländerna, där polis har gjort hembesök hos människor som har yttrat sig kritiskt om asylboenden på sociala medier, något jag skrivit om i Nya Tider.
Som bekant är länderna i Östeuropa, om man ska generalisera, något skeptiska till den massinvandring, mångkultur och islamisering som påbjuds i Västeuropa. Efter Ungern, har nu Polen hamnat i skottlinjen för attacker från EU:s socialister och liberaler, eftersom landet har valt en nationalistisk regering, som bland annat har infört reformer på det mediala området.
För några dagar sedan försvarade Front Nationals Gilles Lebreton Polen i Europaparlamentet, och vi ska nu titta på när Chris Janssens gjorde detsamma i det flamländska parlamentet. Han passar också på att ge en känga till Belgiens liberale före detta premiärminister Guy Verhofstadt, numera den liberala partigruppen ALDE:s gruppledare i Europaparlamentet, under vars regeringsperiod det dåvarande Vlaams Blok förbjöds och följaktligen ombildades under namnet Vlaams Belang.
Med anledning av händelserna i Köln höll Filip Dewinter från Vlaams Belang ett anförande i Belgiens federala parlament. Klippet nedan visar i själva verket två inlägg, där man har klippt bort de som talade däremellan.
Theo Francken (N-VA) är statssekreterare för asyl och migration. Meyrem Almaci är parlamentsledamot för De Gröna.
Idag släppte Vlaams Belang en liten pedagogisk film för att förklara sin syn på invandring och integration. Jag kan tycka att det är lite onödigt att teckna en svart person på det sätt man gör i filmen, men budskapet är det förstås inget fel på. Dessutom används den svarta kvinnan som exempel på god integration, då hon till och med håller upp en skylt med Vlaams Belangs slagord "Det egna folket först!". Det är också trevligt att se hur islamisten försvinner med en fingerknäppning.
Det lilla, något artificiella, landet Belgien är en federal stat, vilket innebär att det förutom en federal regering och parlament också finns regeringar och parlament för bland annat Flandern, Vallonien och Bryssel. Det flamländsk-nationalistiska Vlaams Belang har på senare år gått kraftigt tillbaka, främst på grund av konkurrens från det svagt nationalistiska Nieuw-Vlaamse Alliantie (N-VA), som idag sitter både i den federala och den flamländska regeringen.
I klippet nedan ser vi hur Chris Janssens från Vlaams Belang i det flamländska parlamentet läxar upp Liesbeth Homans från N-VA (till vänster i bänkraden), som är en sorts inrikesminister för Flandern. På hennes bord ligger integration och det som på nederländska kallas "inburgering", som jag i översättningen har låtit flyta samman med integration, då en svensk motsvarighet saknas, men som handlar om hur en nyanländ blir en god medborgare. Varje år, då den flamländska regeringen lägger fram sin budget, ska varje minister presentera ett så kallat "beleidsbrief", som jag har översatt med "budgetförklaring", där denne bland annat redogör för hur politiken ska utformas på det aktuella området. Det är denna redogörelse som Chris Janssens här kritiserar.
Theo Francken (N-VA) är federal minister för asyl och migration. Vi tittade här på hur Filip Dewinter från Vlaams Belang, under en frågestund i det federala parlamentet, kritiserade just Theo Francken.
Moskén vid Jubelpark/Parc du Cinquantenaire i Bryssel.
Filip Dewinter tillhör det gamla gardet i Vlaams Belang och har varit en prominent företrädare sedan 1980-talet. Han är idag bland annat ledamot av Belgiens federala parlament, och lyfte där för några dagar sedan frågan om Bryssels centrala moské. Landet och staden rymmer förstås en stor mängd andra moskéer, men denna är den äldsta. Vi ska också komma ihåg att Belgien är det land som per capita producerar flest jihadresenärer och också är något av en bas för många muslimska terrordåd i Frankrike.
Filip Dewinters inlägg är intressant, dels på grund av att han alltid är frispråkig, dels på grund av det relativt seriösa svar han får av inrikesminister Jan Jambon från det svagt nationalistiska N-VA. Det är svårt att föreställa sig ett liknande replikskifte vid en frågestund i Sveriges riksdag.
Regie der Gebouwen/Régie des Bâtiments är den belgiska myndighet som hanterar byggnader som ägs eller hyrs av staten.
Det flamländska, invandringskritiska och självständighetssträvande partiet Vlaams Belang har de senaste åren krympt väsentligt, då väljare istället gått till det mer liberala Nieuw-Vlaamse Alliantie (N-VA). Idag publicerades emellertid en opinionsundersökning som visar att Vlaams Belang skulle få 11,9 procent i den flamländska delen av Belgien, vilket innebär mer än en fördubbling sedan det federala valet 2014. De nya väljarna ser ut att komma till hälften från N-VA och till hälften från kristdemokratiska CDV. Med 29,2 procent av väljarna förblir dock N-VA det överlägset största flamländska partiet.
Efter de senaste årens valnederlag beslöt partiledaren Gerolf Annemans 2014 att avgå och betonade samtidigt vikten av att partiet föryngrades och släppte fram en ny generation. Till ny partiledare valdes ungdomsförbundets ledare, den då 27-årige Tom van Grieken. I söndags gästade han programmet "Vaken på söndag" för att tala om bland annat hotet från islamiseringen.
Cordon sanitaire (egentligen avspärrning för att förhindra smittspridning) är den politiska taktiken att isolera ett parti som ogillas av de övriga. Theo Francken (N-VA) är statssekreterare för asyl och migration.
Idag höll Filip Dewinter, en ledande medlem av Vlaams Belang, ett anförande i det belgiska federala parlamentet om det terrorhot som landet de senaste dagarna genomlevt. En höjdpunkt ur talet:
I det senaste numret av Vlaams Belangs medlemstidning går partiledare Tom van Grieken till angrepp mot den eviga stämpeln "högerextrem":
Tom van Grieken
Vi är inte högerextrema Vid den nationella nyårsmottagningen uppmanade jag pressen att inte längre brännmärka oss som högerextrema. Med detta ord ges intrycket att vi tillhör kretsen av extremistiska och religiösa fanatiker som använder våld som politiskt medel för att införa sitt idealsamhälle. Som frihetsparti, som strävar efter mer makt till folket via demokratiska val och folkomröstningar, eftersträvar Vlaams Belang just det motsatta. Den högerextrema etiketten har i åratal lagts som en krans på oss, för att på så sätt undvika varje saklig debatt. Yttranderätt unnas endast de som hänger sig åt det mångkulturella konsensustänkandet. Genom västerländskt självhat, kombinerat med en otrolig naivitet, blir sanningen som man inte vill höra då snabbt betraktad som en förolämpning och debatten strypt i sin linda. Vårt partis varningar visade sig, i ljuset av vad som hände i Charlie Hebdos redaktionslokaler, särskilt förebådande. När vi varnade för islamfundamentalister som vill omkullkasta vårt levnadssätt och våra grundlagar, då stod vi också upp för en fri och kritisk press. Ändå avvisades Vlaams Belang från varje mediekanal i efterdyningarna av händelserna i Paris och Verviers. Insändare refuserades, pressmeddelanden slängdes i papperskorgen och parlamentariska sammankomster klipptes bort. Inget är dock så illa som att ge den inbillade "fienden" rätt, efter att i åratal ha demoniserat denne. Tänk er att en oljetanker sjunker utanför kusten vid Zeebrugge eller att en historia berättas om dioxinkrisen. Kristof Calvo eller Meyrem Almaci från De Gröna skulle inte få lämna skärmen. Men när - i islams namn - journalister mördas på brutala sätt, ger massjournalistiken ingen yttranderätt till det enda islamkritiska partiet. Ändå står vi också upp för dem. En fri och kritisk press tillhör det grundläggande i vår rättsstat. Och den slänger vi inte bort. Med en hänvisning till Voltaire, håller jag absolut inte med dem, men ska försvara deras rätt att säga vad de vill till det yttersta.
Bryssel-debatt om radikalisering: Vlaams Belang begär upprättande av oberoende kommissioner för att granska moskéer Under en gemensam sammankomst med Bryssels parlament, VGC och GGC*, angående hanterandet av radikalisering i Bryssel pläderade Vlaams Belangs gruppledare Dominiek Lootens om en bättre granskning av moskéer i huvudstadsregionen. Under debatten framförde Vlaams Belang att det måste satsas mer på striden mot islamfundamentalismen. Skolväsende och sociala myndigheter måste åläggas en anmälningsplikt när det gäller fundamentalistiska uttalanden. Man måste också mer och bättre kontrollera vad som berättas i moskéer. Dessutom måste jihadister som krigar i Irak eller Syrien inte bara fråntas nationaliteten - det måste framför allt göras omöjligt för dem att återvända till vårt land. Dominiek Lootens: "Radikala islamlärare, moskéer där det uppmanas till det Heliga kriget, ideella organisationer och bokhandlare där böcker och pamfletter sprids som propagerar för hat mot Väst...allt det händer i Bryssel, utan att någon nämnvärd kontroll sker. Därför ska Vlaams Belang såväl i Huvudstadsparlamentet som i det Flamländska parlamentet lämna in ett mycket konkret förslag för att inrätta en objektiv och oberoende kontrollkommission för att införskaffa underrättelser om moskéer och vid en negativ rekommendation övergå till omedelbar stängning. Det är hög tid att den trojanska hästen av extremism drivs ut ur detta land." *Belgien styrs genom ett gytter av olika geografiska och språkbaserade regeringar, parlament och kommittéer. Sålunda finns exempelvis ett parlament för Vallonien, ett för Flandern och ett för Bryssel. VGC är en myndighet som ska hantera den flamländska gemenskapen i regionen Bryssel, medan GGC är ett federalt organ i samma region.
I det förra inlägget såg vi hur Marine Le Pen hävdade att bristande kontroll av invandringsströmmarna gör det möjligt för jihadister att enkelt ta sig till Europa. Även Gerolf Annemans, tidigare partiledare och nu Europaparlamentariker för Vlaams Belang, deltog i debatten i Europaparlamentet, och valde att be om ursäkt för Belgiens roll i dagens terrorism. Faktum är att just Belgien är det land som har flest "Syrien-resenärer" per capita, ett faktum som utnyttjats av franska politiker, då Frankrike är det europeiska land som har flest, nu över 1 000, i absoluta tal.
Det är inte bara i Sverige som de styrande försöker utmåla flyktinginvandring som någonting positivt. Detta sker även i exempelvis Belgien och bemöts på Vlaams Belangs hemsida:
"Migration är verkligen en positiv historia" Det sade statssekreteraren för asyl och och migration Theo Francken (N-VA)* i helgen i De Tijd. Vänstersidans fruktan att de kommande åren kommer att medföra en strikt invandringspolitik blev i helgen kraftigt dämpad. I en intervju i De Tijd bytte Francken axel för geväret genom att peka på de "positiva effekterna" av den massiva främlingsströmmen till vårt land. "Trots politiken har Belgien de senaste 25 åren gynnats av migrationen, hävdade N-VA-excellensen. Varför utvecklade statssekreteraren inte. Den som känner till fakta kring invandringen, kan svårligen ta Franckens uttalande på allvar. Årligen kommer ungefär 70 000 icke-Europeiska utlänningar till vårt land. Främst genom asyl, familjeåterförening eller regularisering. En minoritet gör det för att arbeta. Sålunda pekade advocaat-generaal** Piet Van den Bon nyligen på de skadliga följderna för vårt sociala system: "Det sker en enorm inströmning av utlänningar som här gör anspråk på den sociala säkerheten. Det leder till ett enormt slöseri av sjukskrivningsstöd och socialbidrag. Många av dessa lycksökare levererar inget som helst bidrag till vår ekonomi. Frågan är alltså hur länge vi kan klara av detta. Hur länge kommer detta skandalösa stillestånd i migrations- och asylpolitiken kunna fortsätta?" Invandring är magiskt Men enligt Francken har vi alla de senaste 25 åren gått framåt. Till och med mer än det; i intervjun hyllar Francken invandring med termer som "magiskt" och "mycket positivt" för samhället. I en reaktion undrar Vlaams Belangs ordförande Tom Van Grieken på vilken planet denne man bor:
Tom Van Grieken
"Att hela stadsdelar blir närmast koloniserade av andra grupper spelar för Francken tydligen inte någon roll. Ökad fattigdom, förslumning och otrygghet är följden. Och medan våra sociala kassor knakar under en massiv invandring, försöker man dessutom få fakturans betalare, flamländaren, att tro att alltihop är positivt. För Vlaams Belang är invandringspolitiken som detta land för definitivt ingen positiv, för att inte tala om magisk, historia. Därtill är verkligheten helt enkelt alltför kännbar."
*N-VA kallar sig flamländsk-nationalistiskt, men är tämligen liberalt jämfört med Vlaams Belang. **en sorts tjänsteman vid Inrikesministeriet
Igår höll Vlaams Belang partikongress i Lint utanför Antwerpen, där dagordningens viktigaste punkt var valet av ny partiledare. Den avgående partiledaren Gerolf Annemans har många gånger understrukit att det, i ljuset av partiets nedgående valresultat, nu var dags för en ny generation att ta över. Denna ambition förverkligades också, då den 28-årige ledaren för ungdomsförbundet, Tom van Grieken, valdes av de 1000 närvarande delegaterna.
Kongressen kunde också bjuda på vykort från de övriga ledarna i Marine Le Pens europeiska allians, som nu går under namnet "Nationernas och Friheternas Europa":
Det belgiska valet till det federala parlamentet, som sammanföll med valet till Europaparlamentet, blev ett hårt slag för Vlaams Belang. Ett par dagar senare avgick partiets ordförande Gerolf Annemans, vilket jag skrev om under "Vilken väg går Vlaams Belang?". Han underströk då behovet av att en ny generation tog över partiet och att han själv, tillsammans med den andre veteranen Filip Dewinter, var tvungen att ta ett steg åt sidan. I september diskuterade partirådet den analys som vice ordförande Chris Janssen hade arbetat med, på uppdrag av partistyrelsen. I slutet av månaden samlades sedan rådet på nytt, för att föreslå en ny ordförande inför partikongressen den 19e oktober. Vlaams Belangs nedgång i opinion de senaste åren beror främst på framväxten av det mer liberala nationalistpartiet N-VA. Partirådet underströk dock att detta partis program inte är detsamma som Vlaams Belangs, vilket Gerolf Annemans kommenterade med:
"Vår berättelse är värd ett parti. Lyckligtvis behåller vi en liten bas i alla parlament för att kunna arbeta vidare." Annemans meddelade sin avgång i maj i år: Det senaste numret av partiets medlemstidning publicerar Gerolf Annemans avskedshälsning: Facklan lämnas över Det är här dags för ett avsked. Det har varit en ära att ha fått vara er partiordförande. Partiskeppet har utan skeppsbrott gått igenom en mycket tung period. Partiet är dock kraftigt förminskat, även om det fortfarande består. Som jag sade på den där sorgsna valkvällen: vi är för små för att vara lyckliga, men vi är tillräckligt stora för att fortsätta. För även om jag är ödmjuk när det gäller att säga vad som gick fel och hur vi ska gå vidare, så vet jag en sak säkert. Ett principfast självständighetsparti, ett parti som vill försvara vår kulturs och vår civilisations grundvärderingar; ett sådant parti behövs i Flandern. Vlaams Belang uppstod som ett svar på den urvattning som den flamländska nationalismen genomgick under 1970-talet, då Volksunie genom maktdelning systematiskt blev allt mer vänster och slängde de flamländska kraven överbord. Vlaams Belang var en korrigering i en tid då det var nödvändigt att tala om saker och ting, eftersom alla förteg dem. Tyvärr är tigandet fortfarande ett förhärskande kännetecken för flamländsk politik. I en period då folkomröstningar om självständighet står i fokus i olika delar av Europa, i en period då Medelhavets sydsida allt mer hamnar i ett kalifats grepp, där sharia nästan överallt blir inskrivet i grundlagarna, och då havet självt täcks av båtar med tiotusentals (nord)afrikaner på väg till oss, är vi de enda som talar i en politisk kör av stillatigande, som inom Belgien låtsas som att allt kommer att ordna sig. Ett parti som vårt förblir alltså nödvändigt. Men som jag sade vid mitt tillträde, fortsätter att säga, och också sade till partiet: en ny generation vlaamsbelangare måste nu föra de gamla principerna och värdena in i den nya tiden. Min generation tog med stor tacksamhet emot denna uppgift från Karl Dillens och tidigare generationers händer. Vi skickar nu facklan vidare. Det är för mig som avgående partiledare därför en stor glädje att veta att partiet är allt annat än dött; stort och friskt nog för att kunna gå vidare, och att uppgiften att föra partiet framåt med gott mod kan lämnas över till skickliga och energiska unga människor. De kan fortsätta att räkna med min insats och stöd. För övrigt anser jag att Flandern förtjänar självständighet. Gerolf Annemans
På Vlaams Belangs hemsida uppmärksammar våra flamländska vänner söndagens valframgångar. Liksom tidigare kallar man SD "höger-nationalistiskt", vilket sannolikt beror på att Vlaams Belang betecknar sig själva så. Nyhetsmeddelandet i sin helhet:
Svenskarna vaknar Vid helgens parlamentsval samlade Sverigedemokraterna nästan 13% av rösterna. En fördubbling jämfört med 2010! I åratal sågs Sverige som det politiskt korrekta "föregångslandet" framför andra, men det har nu fått ett slut. Vid parlamentsvalet som hölls igår i det skandinaviska landet, samlade det höger-nationalistiska partiet "Sverigedemokraterna" (SD) nämligen 12,9% av rösterna. Det är en fördubbling jämfört med fyra år tidigare, då partiet med ett resultat på 5,7% för första gången gjorde sitt inträde i den svenska Riksdagen. Detta resultat är under alla omständigheter en ny milstolpe i partiets valframgångar, som tog fart när Jimmie Åkesson vid 25 års ålder tog över ordförandeskapet och arbetade fram en ny linje, stil och strategi. Skrattande trea Med sin senaste valframgång växer SD inte bara till landets tredje största politiska formering, utan blir också vågmästare mellan det socialistiska och det liberalkonservativa blocket, som båda erhåller alltför få röster för att skapa majoritet i parlamentet. De kommande månaderna kan bli spännande i svensk politik. Gratulationer SDs valframgångar visar i varje fall att Europas höger-nationalistiska partiers idéer - för identitet, trygghet och social rättvisa, och mot massinvandring och en europeisk superstat - finner genklang hos breda lager av befolkningen. Vlaams Belangs partistyrelse har skickat sina gratulationer till SDs partiordförande Jimmie Åkesson.
.jpg)
