fredag 25 juli 2014

Vänsterns demokratisyn visas upp i morgonsoffan



För ett antal dagar sedan sändes ett ovanligt bisarrt avsnitt av P1s "Sommar". Den som ledde programmet, Athena Farrokhzad, var själv förvånad över att hon som kommunist fick detta podium att oavbrutet utveckla sin revolutionsromantik, försvar av våld och förakt mot svenskar och Sverige. Avsnittet debatterades i SVTs morgonsoffa, där den inbjudne syndikalisten, som också ger kurser i feministiskt självförsvar, Rebecka Bohlin återigen visade upp vänsterns speciella syn på demokrati och våld mot meningsmotståndare, som kan sammanfattas med att oliktänkande bör tystas och att våld är bra om det kommer från vänster:





Det är alltid roligt att se när Alice Teodorescu möter vänstermänniskor. Varje gång jag har sett henne i en sådan debatt, har hon besegrat motståndaren genom ren logik och överlägsen intelligens. Även i detta fall, får vi se hur Rebecka Bohlin hamnar i irrationella och lögnaktiga resonemang och slutligen avslöjar sin odemokratiska grundsyn.

Teodorescu är dock en klassiskt borgerlig debattör och därför gör hon vad jag tycker är hennes enda misstag i detta inslag. Hon efterlyser att en högerdebattör, men absolut inte en "högerextremist", skulle få tala på samma sätt i "Sommar", vilket inte är ett särskilt kontroversiellt förslag. Saken är ju den att Farrokhzad befinner sig rejält långt ut på den våldsbejakande vänsterkanten, varför en motsvarighet på "den andra sidan", snarare skulle komma från Svenska Motståndsrörelsen. Vi vet dock att inte ens den mest intellektuella invandringskritiker skulle få ett eget avsnitt.

Det blir sedan dags för Rebecka Bohlin att visa att hon tänker precis som hela vänsteretablissemanget kring frågan om vänstervåld, det vill säga att detta kan ursäktas, därför att det ändå syftar till någonting fint. Den våldsbejakande musiken, som ska ses i samband med Farrokhzads övriga yttringar, viftade Bohlin hånfullt bort med att det var klassisk punkmusik och Ebba Grön. Vidare menar Bohlin att "Athena citerar massa poesi och gör sin samhällsanalys", vilket också är en underbar omskrivning för detta program.

Slutligen kommer då den avgörande punkten, nämligen att Farrokhzad i Bohlins hjärna "försvarar alla människors lika värde". Det gör hon absolut inte, utan det kan bara förstås i ljuset av att detta uttryck idag betyder "förespråkar stor invandring". Farrokhzad må tycka att hon och resten av världen har all rätt att bosätta sig i Sverige, men det betyder knappast att hon ser alla människor som lika mycket värda. När man tar del av hennes tankar, blir det tämligen uppenbart att allra mest värd är hon själv, möjligen tillsammans med en exklusiv skara av andra kommunister och feminister. Därefter kommer troligen ett antal medlöpare, medan jag faktiskt tror att hon inte ger något som helst människovärde till oliktänkande eller ens till den genomsnittlige mannen. Detta ursäktar Bohlin återigen med att Farrokhzad är en poet som "gör ett antal spetsiga formuleringar".

Direktsänt iranskt och kommunistiskt svenskhat.

Det är intressant hur vänstermedierna själva försöker beskriva Athena Fararokhzads hatiska tirad. Sveriges Radio presenterar programmet:

"Hennes Sommarprogram präglades av blandningen av lyrik och världspolitik. Hon pratade förutom om rasismen också om kampen mellan rika och fattiga och förde fram åsikten att en annan värld är möjlig."

Hon presenteras genomgående som poet och en spännande ung röst. Farrokhzad är trots allt 31 år gammal, varför hon känns något övermogen för denna revolutionsromantik. Forumet "Rummet", som skapades för att "rasifierade" skulle få ett eget utrymme, befriat från "vita", där de kunde älta rasism, bjuder på en surrealistisk intervju med en än mer bisarr hyllning:

"När Poeten och aktivisten Athena Farrokhzad i måndags sommarpratade i P1 möttes hon enbart och endast av kärlek och rosor som hon förtjänar. Allt annat är lögn, lögn och förbannad lögn. Hennes sommarprat drabbade alla som lyssnade. Som en storm intog hon allas hjärtan och lyste upp våra sinnen. Tusentals lyssnare har hört av sig och står nu till förfogande till att att störta överheten, sprida kärlek och beväpna sig. Rummet var naturligtvis tvungna att utbyta några ord med denna gudinna!"

Detta är klassik kommunistisk retorik av närmast nordkoreansk karaktär, där man inte nöjer sig med att förkasta kritiska röster, utan där de helt enkelt inte finns. Farrokhzad berättar hur det kändes att få göra programmet:

"Älskade Rummet! Tack för att ni lyssnade, för att ni möjliggör för mig att prata och finnas, för att jag får kämpa vid er sida. Det betyder allt för mig. Jag tänkte: De måste vara sjuka i huvudet som ger en kommunist, extremfeminist och antirasist en miljon lyssnare två månader innan valet. Jag tänkte: Okej, då kör vi. Jag tänkte: Jag kommer bara få göra det här en gång, så let’s tell it like it is."

Sjuka i huvudet, i medicinsk mening är producenterna nog inte, utan släpper snarare in Farrokhzad för att de själva är vänster och revolutionsromantiker. Det är också intressant att hon, som alltså beskrivs som poet, genomgående slänger in engelska uttryck helt i onödan, ungefär på samma sätt som Loreen, vilket är ett typiskt kännetecken för någon som inte är särskilt duktig på att uttrycka sig. Låt oss titta på ytterligare några svar ur intervjun som visar nivån av språklig begåvning, samt hennes brist på mognad och fascination för våldsretorik:

"Det var fan överfett. Jag önskar att jag hade det varje dag. Att jag vaknade på morgonen, gnuggade ögonen, satte på mig morgonrocken, började ranta om livet i det här skitsamhället, att vi måste beväpna oss och så vidare, med mina sambos kring köksbordet, och att en miljon människor hörde det direkt."

"No need to tell hur begåvad jag var redan som barn, det kan väl till och med en moderat riksdagsledamot räkna ut med röven."

"Att vi lever i patriarkatet och att de jävla nollorna till vita heterogubbar som sitter vid makten har fått oss att tro att torrhet är lika med sanning. Jag tror att sanning finns i sorg och hat. Mot barrikaderna med alla de känslor som står oss till buds."

Intressant nog gick den enda gränsen vid att attackera just journalister:

"Vårt modesta ändringsförslag till Sveriges radios jurister var ”Ja jag, jag hatar Peter Wolodarski, ja jag, jag hatar Johan Hakelius”. Mest för att det gick få fint in i rytmen, men det var tyvärr inte en förhandlingsfråga."





8 kommentarer:

  1. Även Schlaug är bisarr. Han tror att "problemet" löses om Migrationsverket
    får äga fastigheter? Hur mycket pengar ska förskingras i sådana
    projekt? Svenska ungdomar som söker bostad, vilka rättigheter har de?
    Ska inte de också ha ett "verk" som utan budgetgränser bygger och
    köper bostäder åt dem. Detta är sovjetisk ekonomi. Eller egyptisk där
    militären är en stat i staten.

    SvaraRadera
  2. Bohlins arga ögon lyste av hat när hon avbröt sin motdebattör och det var tydligt att hon inte gillade att programledaren avslöjade hennes kommunistiska bakgrund. Själv ville hon gömma sig bakom titeln "journalist o författare".

    SvaraRadera
  3. yada yada, probemet är inte vad denne sommarpratare sagt, hon har rätt att tycka vad hon vill, utan att public service finns öht!! Ingen ska behöva betala för ett utbud hon ej vill ha, det är djupt oetiskt!

    SvaraRadera
  4. Jag skulle gärna se någon från andra kanten ha ett sommarprogram och tala om det negativa med mångkultur och obegränsad invandring. Det kommer förmodigen aldrig att ske eftersom public service är så vänstervridet på alla nivåer.

    SvaraRadera
  5. Rebecka Bohlin klandrar Alice för att hon avbryter MEN Rebecka hade redan cirka 10 gångar "pratat på" typiskt vänstermaner...........

    SvaraRadera
  6. Tänk om en sommarpratare som var Sverigedemokrat skulle tala som denna hatiska kvinna gjorde , vilket skriveri i media det skulle bli då.

    SvaraRadera
  7. wooow ni existerar verkligen, trodde att trollen var utdöda, eller iallafall utrotningshotade....men här sitter ni och trycker på Jeppes blogg helt öppet, framför havet, i solnedgången....Coola grabbar

    SvaraRadera
  8. Okej Rebecka när någon säger saker som jag inte håller med om
    är det ok att misshandla andra människor,precis som den begåvade
    poeten säger,vilket trevligt kommunistsamhälle att bo i eller hur!!?

    SvaraRadera