Romer. Norge. Aftonbladet rasar.

Vill man som politiskt korrekt mediemänniska göra det riktigt lätt för sig vid poserandet, eller har lite idétorka, så plockar man fram romerna. Det brukar handla om tiggeriet och det är aldrig fel att säga något om hur de förföljdes i Sverige på 1600-talet. Igår kom dessutom Norge med i bilden och då blev kombinationen oemotståndlig; ett land som inte tar samma ansvar som Sverige för världen, med ett "främlingsfientligt" parti i regeringen och som nu dessutom försöker stävja tiggeriturism!

Aftonbladet slår på den stora trumman direkt med rubriken "Norge vill straffa dem som hjälper tiggare". Vi får veta:

"Sedan förra sommaren är det fritt fram för norska kommuner att införa förbud mot tiggeri. Norska regeringen vill nu gå ett steg längre och införa ett nationellt förbud.
Den borgerliga regeringen har skickat ett lagförslag på snabbremiss. I förslaget ingår även att förbjuda medhjälp till tiggeri. Det kan vara att täcka resekostnader, erbjuda boende eller försörjning - det vill säga ge mat eller pengar till tiggare."

I mina öron låter det förstås alldeles rimligt, men låt mig återkomma till det. Först blir det nämligen lite humor, när vi får se vem Aftonbladet har valt att intervjua för lite expertinsikter. Tidningens egen Oisin Cantwell. Det får ju en normal människa att åtminstone dra på smilbanden, men i texten förklaras allvarligt att han ju är "Aftonbladets specielle rättskolumnist". Tidningens expert analyserar lagförslaget:

"Det är groteskt och strider mot all anständighet. Vi kan inte låta människor svälta ihjäl framför våra ögon utan att hjälpa till."

Behövde man verkligen besvära sin specielle rättskolumnist för den kommentaren? Man hade kunnat nå samma djup om man frågade Metros Fridah Jönsson. Jag hade själv kunnat skriva raderna för halva Oisins ersättning och dessutom lägga till någonting om människosyn och kalla vindar över Europa. Nåväl, Oisin Cantwell har faktiskt fler inlägg i frågan, varav det sista är:

"Vi har fri rörlighet inom EU. Så länge vi vill att våra egna ungar ska kunna studera på Sorbonne eller i London får vi acceptera att den gäller för alla."

Det resonemanget känns inte alldeles färdigtänkt. Det är just på grund av den fria rörligheten, kombinerad med Rumäniens och Bulgariens EU-medlemskap, som gör ett tiggeriförbud nödvändigt, då det tar bort själva incitamentet för romska besök, vilket inget land faktiskt vill ha. Om nu Frankrike skulle tycka det var obehagligt, eller vara kopplat till kriminalitet, att ha svenska studenter vid Sorbonne, så får de väl ändra någonting i kvoter eller antagningspoäng, men då befinner vi oss inte längre i verkligheten, utan på en varm tidningsredaktion.

Om vi återvänder till rubriken, så är syftet med dessa lagar inte att straffa människor, utan naturligtvis att göra Norge mindre attraktivt för den romska tiggeriturismen. Att avstyra den strömmen lär inte vara särskilt svårt, då man som grannland har ett land som tvärtom försöker göra det så attraktivt som möjligt för denna grupp och på fullt allvar diskuterar rena stugbyar. Vad Norge gör är intelligent och rationellt, medan vi i Sverige föredrar att tänka i innehållslösa termer som "människosyn", för att nå fram till de absolut mest destruktiva resultaten.

Aftonbladet nöjer sig inte med ett inlägg i denna fråga, utan bjuder oss även på en krönika av Ehsan Fadakar, som väl är tidningens specielle expert på...mångfald? Han undrar "Norge, vad är ursäkten den här gången?" och det hela spårar ur tämligen omgående:

"Snart kan den hjälpande handen straffas med fängelse i världens rikaste land.
Det borde inte vara svårt att förstå vilka som ligger bakom det kommande, ondskefulla lagförslaget."

Nej, en troligare konsekvens är att tiggarströmmen styrs något österut och att ingen norrman eller norska kommer att sitta i fängelse för sin hand. Formuleringen om "världens rikaste land" är också lite tragikomisk, då det visar hur märkligt vänstermänniskor tänker. Ett välfungerande och rikt samhälle måste underhållas och bevaras och då är inte en enorm asylinvandring eller stor romsk tiggarnärvaro ett framgångsrecept för framtiden. Slutligen tror jag inte att jag själv ens kallat vår invandringspolitik för "ondskefull", då liknande beskrivningar faller i samma kategori som "mörka krafter", "kalla vindar" och alla de där andra märkliga begreppen som haglar från liberaler och socialister.

Fadakars huvudperson "Mama Inger" är säkert en alldeles utmärkt individ, men det betyder fortfarande inte att en maximal tillströmning av Balkans romer är en bra idé för något land.