I ett något märkligt inlägg i SvD kräver "genusvetaren" Helena Brandt att ett könsperspektiv införs i migrationsdebatten. Aspekten hon försiktigt närmar sig har förts fram även av invandringskritiker, men det är inte alldeles solklart om hon tillhör dessa, eller vågar göra det. Hon skriver:
"En stor majoritet av beviljade asyl- och uppehållstillstånd i Sverige har gått till ensamkommande pojkar under åren 2013–2014."
Det beror på att det inte handlar om stackars barn som måste fly, utan om framför allt afghanska familjer som givetvis skickar iväg den som de anser vara bäst lämpad för en resa och bli ett ankare i ett nytt land. Afghanska föräldrar skulle naturligtvis inte skicka iväg en dotter.
Det är förstås alltid svårt att ta någon som kallar sig för genusvetare på allvar, men Brandts inlägg leder egentligen till slutsatsen att hjälp i närområdet är bättre:
"Av de allra fattigaste i världen är 70 procent kvinnor. Alla vet att fattigdom slår hårdast mot kvinnor, vilket hänger samman med kvinnornas roll och deras låga status i samhället och i familjen. I en del länder är diskriminering mot kvinnor inskriven i lagen medan i andra länder fortsätter könsdiskrimineringen trots lagar som förbjuder diskriminering. Religion är – vare sig vi vill det eller inte – en stor bidragande orsak till kvinnors och flickors svåra situation runt om i världen."
Det är alldeles självklart att det skulle vara bättre både för vårt land och Afghanistan eller Somalia om vi hjälpte människor på plats, istället för att satsa enorma resurser på att få hit afghanska och somaliska unga män. Kategorin som fortfarande kallas för "ensamkommande flyktingbarn" växer dessutom varje år, vilket gör att snedfördelningen mellan män och kvinnor ökar. Det är svårt att veta var Helena Brandt egentligen står, eftersom hon väljer att snärja in viktiga frågor med lätt löjeväckande termer som "gender budgeting". Mellan raderna kan vi dock misstänka att hon är kritisk till invandringspolitiken i stort:
"Att vi inte har nyanserat bilden torde delvis bero på att det inte är politiskt korrekt att utestänga någon som behöver beskydd och hjälp, att vi helt enkelt tycker att det är självklart att hjälpa människor som är i beroendeställning."
Här berör hon, möjligen naivt, en stor stötesten i all migrationsdebatt. Vi som vill begränsa eller helt strypa tillflödet av asylanter och deras anhöriga bemöts ständigt av argumentet att Sverige inte kan påverka hur många som söker sig hit, och när de väl gör det, måste vi behandla asylansökningarna, eftersom det då handlar om heliga principer och internationella avtal. Den som följer det resonemanget, kan inte heller välja kön på de som kommer. För Sveriges del skulle det naturligtvis vara oändligt mycket bättre om vi endast tog emot kvinnor eller, ännu bättre, hjälpte män och kvinnor på plats.
Helena Brandt har en poäng, men det är synd att hon, som "genusvetare", "queerteoretiker" och medlem i FI, inte vågar se eller uttrycka själva grundproblemet.
Migga_X: "Ca 90% fler ensamkommande barn hittills i år, jämfört med rekordåret 2014. Detta blir vårens budgetchock."
SvaraRaderaMedan gamla dör av undernäring på hemmet vräker vi resurser över okända män med okänt ursprung som likt gökungen kommer att putta oss ur boet. Anledningen till det? Om jag ska ange en orsak är det att många av det täcka könet inte använder huvudet utan med hormonerna. Julia Caesar beskriver det i sin senaste söndagskrönika: http://snaphanen.dk/2015/03/07/sondagskronika-grattis-alla-fittbarare/
Vad ska vi göra för att slippa det fria fallet ut ur boet? Ska vi bygga Festung Europa? Nej, det är enklare än så, vi ser bara till att myndigheterna följer lagen och enklaste sättet att åstadkomma det är att återinföra tjänstefelet. Vi börjar med tull och gränspolis och hotar dem med entledigande om de släpper in en enda jäkel utan viseringshandlingar. Vi ser vidare till att Migrationsverket slutar upp med att dela ut PUT som om det vore reklamblad. Slutligen ser vi till att den lyckliga händelsen med återfunna föräldrar sker där föräldrarna finns. Skulle tro att det skulle minska flödet till 99 %.
"Feministerna" får väl skaffa en kramdocka i vuxen storlek.
Redan där berör hon det som är mest fel och uppenbart i asylhanteringen. Asyl ska gå till den som är i mest behov, vilket alltså uppenbarligen inte är männen. Det som jag mer ser på det hela är helt enkelt att dessa män lämnar sina kvinnor i sticket och främst tänker på sig själva och sitt eget skinn när de lämnar landet. Det är väl inte helt omöjligt att de tillskansat sig sin familjs pengar för att smuggla sig hit, eftersom de väl troligare är den starkare parten. Sedan överhuvudtaget så innebär också asylhanteringen att man främst tömmer landet på de med mest driv. Kraftansträngningarna går främst till att fly istället för att kämpa och bygga upp. Det är inget som hjälper något land i en mer positiv utveckling.
SvaraRadera