När Karin Pettersson använder nonsens för egna fantasier

"Oj, vi är balanserade till 94 procent.
Det måste jag skriva upp."

I de två senaste inläggen har vi tittat på den nyutkomna rapporten om medier och migration, och då särskilt presentationen av den. Rapporten har uppmärksammats i etablerade medier, men sin vana trogen plockar de ut just den lilla bit som de tycker styrker deras egna teser.

Idag berör Aftonbladets Karin Pettersson denna rapport under rubriken "Tidningar har mörkat om invandringen". De sätter sådana rubriker ibland och tycker troligen att det är mycket fyndigt. Tanken är att man ska se rubriken, rycka till, för att sedan efter några rader inse att de vill säga någonting helt annat än vad man först trodde. Denna lilla finess fungerar dock aldrig, eftersom vi precis vet vad Karin Pettersson kommer att säga och vad som får skrivas i Aftonbladet. Hon gör oss inte besviken:

"I en nyutkommen studie framgår att det finns en åsikt som varit i stort sett totalt mörkad och tystad på de stora tidningarnas ledarsidor de senaste åren. Denna ytterst kontroversiella hållning är att det faktiskt kan finnas något positivt med invandring."

Var och en förstår att påståendet är absurt. Eftersom jag själv inte har genomfört en vetenskaplig studie, skulle man lätt kunna avfärda min skepsis med att jag ser det jag vill se, eftersom mina fördomar förvrider bilden av vad som faktiskt skrivs. Jag har dock läst tidningarnas ledarsidor under många år, och redan det faktum att jag nästan dagligen hittar någon text som jag måste bemöta visar att det knappast råder någon brist på ledare och krönikor som pläderar för en stor asylinvandring och desperat försöker underbygga denna hållning med påstådda positiva aspekter. Karin Petterssons inlägg visar snart var problemet ligger:

"Resultatet är extremt tydligt. 17 procent av artiklarna har varit dominerande negativa. Tre procent har varit dominerande positiva. Resten av texterna har varit 'balanserade' som forskarna uttrycker saken."

Vi inser här att det inte handlar om hård vetenskap, utan mänsklig tolkning. Siffrorna beror alltså helt och hållet på hur den individuelle forskaren bedömer en text. Att hela 80 procent av artiklarna skulle vara "balanserade" gör resultatet i åtminstone mina ögon mycket tveksamt. Krönikor och ledarartiklar ska uttrycka en åsikt och nu rör vi oss dessutom inom ett område där polariseringen är stor.

Jag går tillbaka till själva rapporten och det kapitel som avhandlar ledarsidornas skildringar av invandringen. Ingenstans står hur bedömningen av huruvida en viss text klassificeras som negativ, positiv, eller "balanserad" har gått till. Man kan säga att mitt eget sätt att bedöma texternas hållning inte skiljer sig nämnvärt från forskarnas, då vi alla helt enkelt har läst artiklarna och sedan ger dessa fullständigt subjektiva omdömen. Av vissa formuleringar i forskarnas text kan man dra slutsatsen att de själva har en positiv inställning till asylinvandring, vilket sedan formar deras tabeller.

Jag tänker oblygt påstå att de allra flesta av de texter som kallas "balanserade" helt enkelt är positiva i någon mån. Först då får vi en bild som överensstämmer med min egen, som trots allt grundar sig på en hel del läsning, låt vara att jag själv kanske är mer negativt inställd till asylinvandring än många andra, åtminstone inom etablissemanget. Min misstanke bekräftas av ett par senare rader i Karin Petterssons inlägg:

"Den enda stora ledarsidan som inte skildrat invandring kraftigt negativt är denna. Vår rapportering har varit balanserad. Denna hållning har kritiserats hårt av dem som bara förmår att se problem."

Aftonbladets ledarsida skulle alltså ha varit balanserad? Samma sida där, förutom Karin Pettersson, Anders Lindberg, Fredrik Virtanen, Daniel Swedin och Somar Al Naher  skriver? Dessa forskare, vars titel jag nu får lust att sätta inom citationstecken, menar att 94 procent av Aftonbladets ledartexter har haft en "balanserad" syn på invandringen, medan endast 3 procent har varit positiva. Att det skulle vara sant är helt enkelt omöjligt. Jag vet, genom egen läsning, att de personer som jag har räknat upp ständigt pläderar för stor asylinvandring. Om vi tar Anders Lindberg, så vet vi att han har en närmast fanatisk och mycket ensidig inställning till invandringen, och även om vi generöst antar att han endast skriver var tionde inlägg faller hela statistiken. "Forskarnas", och där kom citationstecknet, bedömning är så subjektiv och uppenbart missvisande att deras kapitel blir helt meningslöst.

Karin Pettersson är förstås inte främmande inför att greppa efter fler halmstrån:

"För en tid sedan utkom boken 'Utan invandring stannar Sverige' av medieprofessorn Jesper Strömbäck. Boken är en forskningsöversikt av hur migration påverkat och påverkar vårt samhälle.
Kortfattat kan man säga att Sveriges relativa öppenhet mot omvärlden är en viktig förklaring till vårt lands välstånd, stora konkurrenskraft och ekonomiska framgångar."

Jesper Strömbäck och TV4 berättar vad som gäller.
Nej, Tino Sanandaji var inte inbjuden.

Jesper Strömbäck är dock inte ekonom, utan professor i "journalistik och politisk kommunikation", och uttalanden som han gjorde när han framträdde i TV4, visar hur totalt oseriös han är, vilket i och för sig framgår redan av bokens titel. Det som han vid detta tillfälle vräkte ur sig, var de sedvanliga flosklerna, som har mycket lite med vetenskap att göra:

"Att vi har invandring är ingenting nytt. Sverige har varit ett invandringsland väldigt länge. Det har varit olika grupper som har kommit genom åren, men genom alla tider har invandringen bidragit till att stärka och utveckla Sverige, ekonomiskt, socialt, kulturellt, och gör det även idag."

Nej, de senaste decenniernas enorma asylinvandring är historiskt sett någonting nytt och aldrig tidigare har befolkningssammansättningen påverkats i samma grad. Ett tusental valloner har inte samma påverkan som hundratusentals muslimer.

Huvudpoängen med boken, vilket Strömbäck förstås bestämt sig för innan han gjorde några efterforskningar, är att invandring är en tillgång. För att hävda detta, drar sig Strömbäck inte ens för att dra fram "den åldrande befolkningen", där ännu ett fullständigt absurt "argument" presenteras:

"Utan invandring skulle antalet på den svenska arbetsmarknaden minska. Tack vare invandringen så ökar antalet personer på den svenska arbetsmarknaden."

Ja, det är självklart och också ointressant. Med invandringen ökar dock antalet personer utanför arbetsmarknaden ännu mer, och det är den balansen som är relevant. Att Strömbäck sedan blandar in arbetskraftsinvandring, som är en helt annan sak och långt mindre destruktiv, förändrar inte intrycket av hans sorglösa inställning till forskning och slutsatser. Det stora problemet med dagens asylinvandring och arbetsmarknaden är inte heller att utländska universitetsutbildningar inte valideras tillräckligt mycket eller snabbt, utan att en stor mängd av de som kommer har mycket låg eller helt obefintlig utbildning, i ett land där de allra flesta anställningar kräver åtminstone gymnasiekompetens.

Ur detta önsketänkande, förklätt till forskning, drar Karin Pettersson oförväget egna slutsatser:

"Kortfattat kan man säga att Sveriges relativa öppenhet mot omvärlden är en viktig förklaring till vårt lands välstånd, stora konkurrenskraft och ekonomiska framgångar."

Visst, om "öppenhet" betyder handel med andra länder så stämmer det, men vi vet att Karin Pettersson menar "omfattande asylinvandring" och den är i stället destruktiv. Vårt välstånd och vår konkurrenskraft har huvudsakligen skapats före den vansinniga invandringspolitikens genombrott.

Sverige är som bekant inte friskt. Forskare presenterar eget tyckande som vetenskap och hela mediekåren omfamnar okritiskt varje del som bekräftar deras egen världsbild och agenda. Att bryta ned en krönika av Karin Pettersson, eller för den delen Anders Lindberg eller Daniel Swedin, är inte särskilt svårt, men jag misstänker att en stor del av befolkningen glatt suger åt sig varje lögn som de stora medierna levererar. Alternativa medier är fortfarande helt nödvändiga i detta land.