Nya pinsamheter från Virtanen

I dessa dagar är det ett populärt grepp i vänsterkretsar att försöka hitta olika likheter mellan patriotiska partier och Islamiska staten. För det mesta handlar det om att dessa två helt olika rörelser på samma sätt skulle värna om den egna nationen och den egna gruppen och demonisera alla utomstående. Resonemanget är förstås nonsens, eftersom islamisterna definitivt inte är nationalister och framför allt därför att hela deras ideologi bygger på islam, medan de patriotiska partierna står för europeiska värderingar, som ju närmast är en motpol till islams. Dessutom håller dessa europeiska partier inte på med halshuggningar, sexslavar och terrordåd, som ju har blivit något av en symbol för IS.

I dagens Aftonbladet plockar Fredrik Virtanen fram en annan vinkel, inte heller den alldeles ny. Den mycket spretiga krönikan handlar om att islamister och nationalister skulle förenas i homofobi, och inleds med ett citat av Björn Söder (SD) angående pride-festivalen 2007, som egentligen lyder:

”Vad är det som säger att den s k normaliseringen slutar med att bi- homo- och transpersoner skall normaliseras? Varför inte personer som begår tidelag eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala.”

Jag tycker att det är fel att jämföra homosexualitet med till exempel pedofili, givetvis med hänvisning till aspekter som samtycke, ålder och i vilken mån någon tar skada. Däremot skulle man väl kunna säga att homosexualitet rent objektivt inte är normalt, eftersom det avviker från normen och majoritetens läggning. Troligen känner många människor en viss motvilja inför homosexualitet, men det behöver ju absolut inte innebära något hat mot gruppen eller att den på något sätt ska förföljas. I islam är läggningen belagd med dödsstraff, något som tillämpas av några stater, och Islamiska staten använder förstås den påbjudna metoden fall från hög byggnad. Så vitt jag vet har inte SD någon diskriminering av gruppen på programmet och partiet har troligen ett antal homosexuella medlemmar. När Virtanen sedan ska försöka att tänka djupare på detta tema, blir det förstås något förvirrat:

"Högerradikaler och radikal ­islamism har inte bara böghat gemensamt. De förenas i all kränkt manlighet. Bägge är antidemokratiska och patriarkala rörelser som delar ­föraktet mot ”politiskt korrekt” – det liberala, toleranta och jämställda samhället."

Här var det inte många rätt. Att patriotisk opposition utgörs av arga unga män är förvisso en populär uppfattning på Södermalm, men den är inte särskilt väl underbyggd. SD attraherar människor i både landsbygd och storstad, med olika lönenivåer och i olika åldrar, och även om mansdominansen är stark, finns det tusentals kvinnliga sympatisörer och medlemmar. Som vanligt måste jag kanske också påminna om att Europas största patriotiska parti leds av en kvinna. Virtanens teorier om "kränkt manlighet" kanske också stärker hans egen självbild, men har än mindre med verkligheten att göra. När det gäller islamismen, tror jag att islam är en långt viktigare inspiration än "kränkt manlighet". Vidare är förstås de patriotiska partierna inte heller antidemokratiska, även om vänstern försöker omvandla demokratibegreppet till att omfatta en viss inställning i invandringsfrågan.

Europeisk patriotism...

Som vi ser är de påstådda kopplingarna ytterst krystade och förljugna. Politisk korrekthet är ett västerländskt problem och knappast någonting som islamistiska rörelser drabbas av eller behöver förhålla sig till. I Europa är det som vi vet de politiskt korrekta som banar vägen för islams framryckning. För att understödja tesen om hur han själv befinner sig på den goda ljusa sidan, och hur alla andra utgör ett gemensamt mörker, får vi en lögn som var vanlig efter attentaten i Paris:

"Därför riktade IS terrordåden i Paris mot Charlie Hebdo (yttrandefriheten) och mot de mest progressiva kvarteren i Paris. Och Orlando-mördaren slog mot samma frihetsideal. När presidentkandidat Donald Trump efteråt upprepade att inga muslimer bör vara i USA bekräftade han en islamistisk syn på att det inte går att vara muslim i ett kristet land."

Nonsens. Terroristerna slog till där det fanns många människor samlade och funderade säkerligen mindre på vilka stadsdelar Virtanen tror är "progressiva". Charlie Hebdo attackerades för att man hade förolämpat islam och klubben i Orlando för att besökarna var homosexuella. Vänsterliberaler på Södermalm var inte på något sätt offer i någon situation. Patrioter och islamister har förstås inte heller någon gemensam syn på "muslimer i kristna länder". Vi motsätter oss muslimsk massinvandring därför att vi menar att den kommer att skapa tilltagande konflikter och för att vi vill skydda europeiska värderingar och kultur från vad vi menar är en destruktiv ideologi. Islamister strävar efter att hela världen ska bli islamisk, varför begreppet "kristet land" endast är temporärt då sådana länder ska erövras.

...och det vi motsätter oss.

Efter några förvirrade meningar om Donald Trump, homofobi och nyfascism, försöker Virtanen fundera kring det här med politisk korrekthet:

"Vissa försöker, det talas ofta om hur 'politisk korrekthet' står i kontrast till 'ärlighet'. Det talas om att 'pk' rent av skapar hat eftersom pk är för strängt, att pk kräver för mycket av människan. Teorin är att folk spårar ur om de inte får säga sitt älskade n-ord för chokladboll eller skoja om homosexuella så där skönt föraktfullt som förr."

Där ser man hur svårt det blir att tänka när man själv är bekvämt inbäddad i åsiktskorridoren. I själva verket kräver politisk korrekthet ingenting av människan, mer än att bara flyta med. Inga egna tankar behöver formuleras och det räcker att upprepa vad någon annan har sagt för att få vara kvar i värmen och inkassera nya lukrativa uppdrag. Ingen ansträngning, men maximal belöning. Att gå emot denna kompakta dimma kräver däremot att man själv funderar och dessutom står upp för det när pengar, utrymme och indoktrinerade vänner försvinner. Dock kan det finnas en viss sanning i tanken att denna åsiktskorridor fungerar som en tryckkokare, där människor blir allt mer desperata efter att endast matas med lögner och själva alltid tystas.

Nej, Fredrik Virtanen, du varken vill eller kan förstå dessa frågor, men förhoppningsvis kommer det en dag då intelligens, kunskap och insikt äntligen präglar den offentliga debatten.