Patetiskt försvar av människosmugglare

Människosmugglaren Arne Bölt

När de med en särskilt fin människosyn ska formulera opinionstexter, blir det som bekant gärna ologiskt och inte sällan direkt pinsamt. I dag bjuder liberala Eskilstuna-kuriren på en sådan text, som inte bara ska försvara människosmugglare, utan dessutom lyckas få in domen mot Kent Ekeroth i sammanhanget. Rubriken "Dagsböters budskap" kompletteras för tydlighetens skull med underrubriken "Är det lika illa som att ge en av sina medmänniskor ett slag rakt i ansiktet?". Man kan här undra vad som eventuellt är lika illa, men vi får, givetvis efter lite ovidkommande utfyllnad, svaret:

"Arne Böll är diakon i den evangeliska Marienkirche i Rostock. Bland de hjälpsökande fanns en förtvivlad mor med två barn, som fastnat i Tyskland medan pappan och de båda andra barnen hunnit fram till Sverige. Han gav dem bilskjuts till Malmö och släppte av dem hos gränspolisen. 50 dagsböter för människosmuggling."

Observera hur språket här används. Den som får en smäll av Ekeroth kallas för "medmänniska", och migranterna är inte bara hjälpsökande, utan givetvis också "förtvivlade". Vad som dock är desto intressantare, är formuleringen hur en del av familjen "fastnat" i Tyskland, medan resten "hunnit fram till Sverige", det enda målet som riktigt räknas. Varför sökte inte hela familjen asyl i Tyskland, eller något av de andra länderna man passerade? Varför åkte fadern iväg till Sverige med två barn, och lät modern "fastna" i Tyskland? Sådana frågor kan man ställa sig, men man brukar inte få några svar ens i nyhetsartiklar. För övrigt är diakonens efternamn "Bölt", men sådana petitesser kanske inte hinns med när man har ett högre uppdrag.

Textens innehåll ska bli än mer bisarrt:

"Även misshandel genom ett slag i ansiktet kan anses som ringa, som visas av färskt exempel från Stockholms tingsrätt. Riksdagsman Kent Ekeroth (SD) dömdes aningen – en liten, liten, liten aning – hårdare än diakonen som hade läst och förstått det kristna evangeliet, och hjälpte en vinddriven familj att återförenas. 60 dagsböter var taxan för riksdagsmannen."

Detta är så dumt att jag, som så ofta, funderar på om dessa skribenter läser igenom sina alster och funderar över deras logik och argumentens tyngd. Jag vet att det där slaget i krogkön känns mycket viktigt för etablerade medier, men även figurer på Eskilstuna-kuriren borde inse att det är två helt olika brott.

Till det direkt pinsamma hör passagen om "förstått det kristna evangeliet". Förespråkar alltså en liberal tidning att religionen ska gälla framför den sekulära lagen? Bör Arne Bölt få straffrihet för att han har titeln diakon?

Nåväl, i ärlighetens namn närmar sig skribenten någon sorts argumentationslinje, om än en snedvriden sådan:

"Domstolarnas syn på misshandel är det inte så mycket att säga om. Men rättsutvecklingen vad gäller människosmuggling lämnar en betänklig eftersmak – även om den i Ekeroths kretsar förmodligen anses ha mer sötma. Människosmugglare kan vara sådana som ockrar på medmänniskors nödlägen, som pressar pengar av dem och gör sig skyldiga till mycket som har sina särskilda paragrafer i Brottsbalken. Men det har utvecklats en juridik där även det ideella och det humanitära och det diakonala kan vara kriminaliserat."

När den anonyme ledarskribenten äntligen lyckas släppa Ekeroth, blir den lilla poängen någorlunda tydlig:

"För hänsynslösa beteenden mot medmänniskor i nöd och trångmål smyger ett nytt slags juridik sig fram. Det ockerartade tonas ned och tonar bort, medan flyttandet av människor över en gräns omklassificeras till att vara själva ogärningen. I människosmuggling som brott kan straff utmätas såväl för den diakonala hjälpsamheten som för det grova ockrandet."

Efter ett antal sidospår och lika många patetiska beskrivningar är budskapet alltså helt enkelt att människosmugglare ska få mildare straff om de inte har tjänat pengar på aktiviteten, en hänsyn som i och för sig verkar ha tagits i detta fall. Jag håller inte med, eftersom min utgångspunkt är landets väl och ve. För Sveriges del är det irrelevant huruvida smugglaren har tjänat pengar eller ej, då det viktiga är att personer har tagit sig in illegalt. Om vi skulle, vilket skribenten faktiskt verkar anse, ge frikort för "diakonal hjälpverksamhet", kan vi förstås lika gärna avskaffa alla formaliteter och införa fri invandring. Egentligen är det häpnadsväckande att en ledarskribent inte förstår att en reglerad invandring kräver att illegalt inträde faktiskt är illegalt.