När Göran Greider läser Amnestys årsrapport

Varje år släpper Amnesty International en rapport om situationen för mänskliga rättigheter i världen. Vi vet att det finns en mängd länder där dessa kränks å det grövsta, men när marxisten Göran Greider på SVT Opinion vill utgå från den, för att föra fram sin agenda, är det snällaste man kan säga att läsningen blir "selektiv", för att inte säga fullständigt snedvriden.

Jag har här tidigare raljerat kring hur otidsenlig Greider är, där varje analys verkar ta sitt avstamp ur 1800-talets konflikt mellan arbetare och fabrikörer, men han försöker ibland ändå att ta till sig nyvänstern världsbild. Sålunda får vi i ingressen följande:

"2017 var året för Kvinnomarschen och för #metoouppropen, för protester i Indien mot demoniseringen av muslimer och för kvinnors rättigheter."

Med tanke på det förtryck som faktiskt beskrivs i Amnestys rapport, blir det närmast ett hån att verkligen nämna Me Too i detta sammanhang. För övrigt är förstås kvinnors rättigheter som allra sämst i just muslimska länder. Avsnittet om till exempel Saudiarabien antyder att kvinnor där ofta har det svårare än Cissi Wallin:

"Kvinnor och flickor är fortfarande utsatta för diskriminering i lag och praktik, trots regeringens utlovade reformer. Kvinnor måste ha tillstånd från en manlig beskyddare - far, make, bror eller son, för att kunna ta del av högre utbildning, söka arbete, resa eller gifta sig. De är också otillräckligt skyddade från sexuellt och annan typ av våld."

Greider nämner situationen för rohingya i Burma, som faktiskt utsätts för verklig förföljelse, men det är lätt att misstänka att han gör detta för att stå upp för islam, särskilt då han också anser att muslimer har det svårt i Indien. Det ska snart spåra ur fullständigt:

"I Östeuropa tilltog främlingsfientligheten när högerpopulistiska regeringar förde en oförblommerat nationalistisk politik."

Det får han ju lov att motsätta sig om han vill, men man kan kontrastera det mot hur situationen beskrivs i exempelvis den svenska vänsterns favoritland Venezuela:

"Hundratals människor fängslades godtyckligt. Det fanns många rapporter om tortyr och andra övergrepp, inklusive sexuellt våld mot demonstranter. Rättsväsendet används fortfarande för att tysta dissidenter, inklusive användandet av militär lagstiftning för att åtala civila. Försvarare av mänskliga rättigheter trakasserades, skrämdes och utsattes för husrannsakningar."

Än mer bisarrt blir kanske Greiders nästa fokus:

"Donald Trump stod och står för en politik som demoniserar minoriteter och flyktingar."

Normala människor inser dock att USA är en demokrati och att Trump faktiskt valdes till presidentposten. Greider nämner inte ens världens i dag absolut värsta diktatur, men om Nordkorea kan vi bland annat läsa:

"120 000 människor hålls fortfarande godtyckligt i politiska fångläger, där förhållandena ligger långt under internationell standard."

Det påminner om hur Marie Brynolfsson, stadssekreterare för Vänsterpartiet, för några dagar sedan försvarade Kuba i sitt hat mot Trump:

Föga förvånande delar Greider den syn som gör att ett land som Nordkorea kallas "demokratisk folkrepublik", där ekonomi bakas in i begreppet:

"Amnestyrapporten drar sig inte för att peka på de skatteparadis som dränerar välfärden på resurser. Kort sagt – det här är mänskliga rättigheter med ett bredare, mer kämpande anslag än vad t ex svenska liberaler brukar ha."

Att skatteparadis "dränerar välfärden" kan vi då jämföra med hur till exempel Iran, där välfärden knappast är bättre, beskrivs:

"Rättegångar har varit systematiskt orättvisa. Tortyr och andra övergrepp var utbrett och utfördes utan konsekvenser. Piskningar, amputationer och andra grymma straff tillämpades."

Eftersom Greider uppenbarligen ogillar Trump mer än rejäla diktaturer, ska denne nämnas ännu en gång:

"Trump är inte introt till något nytt. Han är kulmen på något gammalt: I hans gestalt kolliderar trettio år av nyliberalism med i alla fall femton år av nykonservatism."

Låt oss då göra ännu en sista jämförelse, och denna gång ta vänsterns älskade Palestina:

"I båda områdena utsattas kvinnor för diskriminering och våld. Domstolar i Gaza utfärdade dödsdomar och Hamas utförde offentliga avrättningar."

Min poäng är att även om Göran Greider har all rätt i världen att kritisera Trump eller Orbán, blir det helt absurt att koppla det till Amnestys rapport. Än mer förljuget är det att inte ens nämna länder med tortyr och politiska fångläger, samtidigt som både nyliberalism och nationalism ses som stora hot. Greider vill ändå vara optimistisk, eftersom han aldrig tvekar inför önsketänkande:

"Ja, i Polen klev också tiotusentals människor ut på gatorna för att protestera mot de nationalistiska tendenserna."

Det kan de nämligen göra eftersom Polen är en demokrati. I de länder som Greider inte nämner blir det desto mer kännbara konsekvenser. Att demonstrationer mot islam och mångkultur i Polen lockar många fler, passar förstås inte heller in i hans speciella världsbild.