Om folkrörelser och makten

Aftonbladet skriver idag om den tidiga arbetarrörelsen:

"I princip har vi haft någon form av yttrandefrihet i det här landet sedan den första tryckfrihetsförordningen antogs 1766. Arbetarrörelsen på 1800-talet motarbetades av myndigheterna och av kapitalisterna, med eller utan lagens hjälp. Men rörelsen var aldrig totalförbjuden utan kunde i huvudsak verka öppet. Hur yttrandefriheten fungerat i praktiken har alltid varit en politisk stridsfråga, eller om man så vill en fråga om styrkeförhållandena i klasskampen. Det är just det som gör det så intressant att studera politiska förföljelser genom historien."

När man läser om hur myndigheterna under 1880-talet eller 1940-talet vände och vred på lagen för att kunna sätta politiska motståndare bakom galler väcks frågor som: Finns det rättsosäkerhet och juridiskt godtycke även i dag? Hur använder polisen och vaktbolagen sin makt?

I alla samhällen, hur demokratiska och civiliserade de än är eller påstår sig vara, måste maktstrukturerna ständigt kritiseras och ifrågasättas."

Självklart finns det mycket som skiljer dåtidens arbetarrörelse och dagens Sverige-rörelse, men i maktens motarbetande, och inskränkningar i yttrandefriheten, förefaller det finnas stora likheter. Sverigedemokrater sätts inte i fängelse, men de hånas, hotas, utesluts ur fackföreningar och har i många fall förlorat sina anställningar.

Dåtidens arbetarrörelse tog så småningom makten över hela samhället. Låt oss arbeta för att dagens folkrörelse, mot nedmonterandet av vårt land, också får makten att förbättra samhället.