söndag 14 april 2013

Boktips: "Helgonlägret" av Jean Raspail


 Denna intressanta bok, som omnämndes i ett tidigare avsnitt av Veckojournalen med Jean-Marie Le Pen, är även översatt till engelska, med titeln "The camp of the saints", och kan beställas från bland annat Amazon. Den utkom först 1973, men 2011 kom en ny utgåva, med ett uppdaterat förord av författaren.





"Mitt i natten, i vårt lands södra del, har hundra fartyg strandat, lastade med en miljon invandrare. De har kommit sökande efter hoppet. De framkallar medlidande. De är svaga...De har antalets styrka. De är "Den Andre", det vill säga mångfald, mångfaldens förtrupp. På alla nivåer i det universella medvetandet, ställer man sig då frågan: Vad skall man göra? Det är för sent."

Jean Raspail är inte vilken högerextremist som helst, utan en intellektuell och en författare av flera böcker. Genom denna bok försöker han ställa frågan kring Europa och den utomeuropeiska invandringen på sin spets, en fråga som är mer kritisk idag, än den var 1973. Genom att koncentrera de senaste decenniernas utveckling till ett dygn, försöker han föra upp frågan till ett existentiellt och filosofiskt, men även praktiskt, plan. Vad skall vi göra? Han menar själv att boken inte hade kunnat ges ut idag för första gången, på grund av en allt hårdare politiskt korrekt styrning.

Den kanske främsta hedersbetygelsen inför nyutgåvan 2011, bjuder den kritiske Jérôme Dupuis från L'Express på:

"Genom sin terminologi, sin brutalitet och sina provokationer, är Le Camp des Saints obestridligen ett högerextremt verk."

Jag kan inte låta bli att bjuda på några avsnitt ur förordet till 2011 års utgåva. Han inleder med en tirad mot den politiska korrektheten:

"Den nästlar sig in i medvetandena. Den duperar de godhjärtade själarna. Den sår tvivel hos de mest klarsynta. Ingenting undgår den. Den låter ingenting passera. Som Lenin, under andra omständigheter, har den till sitt förfogande en samling "nyttiga idioter". Dess ord är enväldiga. Och det goda folket följer, hypnotiserade, bedövade, fyllda som en gås av änglalika övertygelser...
[...]
Det som jag inte lyckas acceptera, och som slungar mig in i en avgrund av rasande och bedrövad villrådighet, är varför så många insatta fransmän, blint, metodiskt, till och med cyniskt, bidrar till offrandet av ett särskilt Frankrike - låt oss inte säga "evigt", vilket äcklar dem - på den stegrande humanismens altare."

Han kommer sedan in på hur det mångkulturella samhället utvecklas i verkligheten:

"Men vad ser vi idag? Rädslan visar sig på ett annat sätt. Man kan kalla den för avvisande, eller vägran, att "leva tillsammans". Det är inte en massutvandring, det är ännu inte en flykt, det är endast en reträtt i god ordning, ett återtåg som är både frivilligt och instinktivt, men resultatet är detsamma: purfransmannen ger sig iväg någon annanstans, dit där "den andre" inte är. På ett ögonblick, har han uppskattat graden av påverkan bortom vilken han inte längre kommer att kunna, eller vilja, uthärda."

Denna inledning omfattar 27 sidor, så man bör läsa hela för att få en bild av författarens utgångspunkter. Jag rekommenderar dock alla, även de som inte nödvändigtvis är intresserade av boken, att se nedanstående intervju med författaren, gjord 2011 vid nypubliceringen.






3 kommentarer:

  1. En bok som jag känt till i många år men inte läst, trots att den finns att läsa online:

    Camp Of The Saints

    När den kom ut på 70-talet fick den övervägande goda recensioner i mainstreammedia.

    In 1975 Time Magazine panned the novel as a "bilious tirade" that only required a response because it "arrives trailing clouds of praise from French savants, including Dramatist Jean Anouilh ('A haunting book of irresistible force and calm logic'), with the imprint of a respected U.S. publisher and a teasing pre-publication ad campaign ('The end of the white world is near')".[3] The December 1994 cover story of The Atlantic Monthly focused on the themes of the novel, analyzing them in the context of international relations.[4](This was at about the same time that The Social Contract Press chose to bring it back into U.S. publication.[5])
    In 2002 Lionel Shriver described the novel as "both prescient and appalling," certainly "racist" but "written with tremendous verbal energy and passion." Shriver writes that the book "gives bilious voice to an emotion whose expression is increasingly taboo in the West, but that can grow only more virulent when suppressed: the fierce resentment felt by majority populations when that status seems threatened."[6]
    William F. Buckley, Jr. praised the book in 2004 as "a great novel" which raised questions on how to respond to massive illegal immigration.[7] In 2005 the conservative Chilton Williamson praised the book as "one of the most uncompromising works of literary reaction in the 20th century."[8] In 2001 the liberal Southern Poverty Law Center reported that the novel had been published five times in the US and was "widely revered by American white supremacists and is a sort of anti-immigration analog to The Turner Diaries."[9]
    The book returned to the bestseller list in 2011.

    Wikipedia

    SvaraRadera
  2. Tack för din input, Cello! Jag kände inte till att den fanns online, så nu har ingen någon ursäkt att inte läsa den ;-)

    SvaraRadera
  3. Glad att du uppskattade det. Kanske Raspail är ett slags
    immigrationspolitisk Orwell. En som tidigt såg trender och
    drog ut de logiska konsekvenserna av dem. En whistle blower à la danske psykologen Nicolai Sennel:

    Tredje världskriget. Så blir det

    SvaraRadera