Fredagens avsnitt av Le journal de bord de Jean-Marie Le Pen var ovanligt långt, så jag har denna vecka nöjt mig med att ta med endast den första halvan. Skulle det uppstå en folkstorm för att få se även resten, skall jag försöka hinna översätta även den delen.
Vi börjar traditionsenligt med lite förklaringar och programmets struktur:
UMP - det stora högerpartiet
PS - det stora socialistiska partiet
FN - Front National
00:00 Inledningen man aldrig tröttnar på att se
00:35 "Idiotväggen"
Guy Georges var en seriemördare i Frankrike på 1990-talet
Mantes-La-Jolie-affären: 1998 dömdes Jean-Marie Le Pen för (ungefär) våld mot tjänsteman, efter att ha knuffat den socialistiske borgmästaren Annette Peulvast-Bergeal under valkampanjen 1997, då han besökte staden för att stödja sin dotter Marie-Carolines kampanj. Jag bifogar ett filmklipp (otextat) från händelsen, där man tydligt kan se hur vänsterpöbeln uppför sig, och att det knappast handlade om våld från JMLPs sida:
Christiane Taubira är justitieminister
RER är Paris förortståg
Manuel Valls (PS) är inrikesminister
4:48 Lagen för homosexuella äktenskap och adoptioner
Manif pour tous (demonstration för alla) är de enorma demonstrationer som ägt rum i Paris mot samkönade äktenskap
Jean-Francois Copé är partiledare för UMP
"UMPS" är en sammanslagning av UMP och PS, och alltså fransmännens motsvarighet till vår "sjuklöver".
Gilbert Collard har bland annat arbetat med pengainsamling för Front National
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar