När den så kallade "extremhögern", det vill säga de ansvarsfulla och folkliga partierna, går framåt i ett land är det goda nyheter för landets invånare, och det ger förstås oss patrioter stor glädje. Som en liten bonus, verkar det också ge upphov till starka känslor hos socialdemokrater, som då drivs till tårar. För personer som Carin Jämtin och Veronica Palm handlar det givetvis enbart om rädsla för att förlora maktpositioner, men varför gräsrötter blir så känslosamma är oklart. Troligen har det något att göra med "människosyn" och "alla människors lika värde", eller med andra ord; det är för dem obegripligt hur de själva, med den kanske allra finaste människosynen, överhuvudtaget kan förlora ett val.
Låt oss först, återigen, avnjuta valnatten i Sverige 2010:
Reaktionerna blev desamma i Frankrike 2002. Presidentvalet sker i två omgångar, och alla var övertygade om att det som vanligt skulle bli högerns kandidat, Jacques Chirac, som skulle ställas mot vänsterns kandidat, Lionel Jospin. Så blev det inte...:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar