fredag 18 oktober 2013

Godmorgon Demokraturen!



Sveriges Television står officiellt i allmänhetens tjänst och alla som tittar på någon form av television är tvungna att betala till denna organisation. Egentligen skall deras program även vara objektiva, men denna princip skjuter man undan, som vi vet, med ett hånskratt varje dag. SVT ingår helt enkelt i det övriga medieetablissemanget med dess speciella agenda.

Imorse var det dags att diskutera "främlingsfientligheten i Europa" och varje hunsad och luttrad svensk förstår då vad som komma skall. Vi vet också vem som blir inbjuden som oberoende expert för att diskutera frågan, det är inte Siv Jensen eller Marine Le Pen, utan självklart Expo och Alexander Bengtsson. När vissa partier skall behandlas behövs ingen annan, eftersom Expo säger det som skall sägas i svensk offentlighet.

Hela programmets upplägg ser ut som det brukar göra i diktaturer. De båda programledarna är i detta fall troligen intelligenta och reflekterande personer, som inte nödvändigtvis är särskilt oroade över nationalistiska partiers framgångar, men de känner också väl till vilken roll de skall spela och vilken linje de skall följa om de vill behålla sin anställning. Att det uppenbarligen är någonting fel på själva stjärnan, Alexander Bengtsson, förhindrar inte att han skall strykas medhårs och få medhåll i de mest bisarra utspel. Överhuvudtaget känns dagens Sverige som de sista dagarna i Östtyskland, där ingen längre tror på kommunismen, men där alla spelar med för sin egen ställnings skull.

Vi bjuds direkt på en salig blandning av "främlingsfientlighet", "nationalism", "högerextremism" och "populism", men blir förstås inte klokare på vad som är vad. Syftet är inte heller att vi skall förstå det, då det viktiga är att vi lär oss vad som är dåligt och som skall oroa oss alla, om det så handlar om partier som samlar en betydande del av sitt lands befolkning. Vi får veta hur chockerande det är att norska Fremskrittspartiet fått ministerposter, samtidigt som det dramatiskt basuneras ut att "Sverigedemokraterna får höga opinionssiffror".

Bengtsson förklarar att det blev ett litet vakuum efter andra världskriget, men att "nu är de här rörelserna tillbaka". Man skulle kunna tro att nationalistiska partiers framgångar är en folklig reaktion mot vansinnig massinvandring och ett toppstyrt EU, men Bengtsson lär oss att det helt enkelt är italiensk fascism och tysk nationalsocialism som kommit tillbaka. På samma sätt skulle vi kunna få för oss att det är tämligen stora skillnader mellan norska Fremskrittspartiet och grekiska Gyllene Gryning, men då får vi veta att de är mycket lika, eftersom det handlar om att man skall "skilja på folk och folk". Programledarna undrar sedan hur det kan komma sig att "sådana här rörelser" har stora framgångar just nu och Bengtsson har naturligtvis ett antal förklaringar, varav förstås ingen handlar om sympati för partiernas politik eller kritik mot invandringspolitiken.

Sedan kommer Bengtsson med en liten märklig motberättelse, som jag inte hört talas om tidigare och som kanske inte heller har så mycket med verkligheten att göra. Han kan berätta att dessa rörelser nu trängs tillbaka, vilket beror på att vanliga människor "tröttnat på rasism" och på något sätt går samman i sitt lokalsamhälle. Jag skulle då vilja invända att Expo och deras gelikar knappast kan klassas som vanliga människor, lika lite som muslimska organisationers mobilisering mot sina värdländer kan beskrivas som lokalsamhällens arbete mot rasism.

En svensk propagandasändning blir inte komplett förrän man sänker sig till de mindre barnens nivå. Programledare Alexander Norén har en fundering:

"Men när de tar sig in i finrummet så där, tvättar de inte bort de mest extrema sidorna? Blir de inte snällare då?"

Så småningom får vi dock en liten lektion i skillnader mellan de olika epiteten, då Alexander Bengtsson kan berätta att populistiska partier visserligen också är nationalistiska, men även spelar på "det som forskare kallar" vänster-högerskalan, medan högerextrema, festligt nog, inte klarar av att göra det.

Varför sänder man sådana här inslag? Kan inte regimen bättre än så här? Den uppriktigt nyfikne får inte lära sig någonting om situationen i länderna som nämns, eller vad de nämnda rörelserna står för. De redan frälsta kan möjligen sitta och nicka, medan vi som stödjer rörelserna ifråga bara blir än mer beslutna att kämpa vidare.






8 kommentarer:

  1. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. På något sätt måste man ändå vara glad över att våra politiska motståndare i EXPO verkar smått dumma i huvudet, likaså Alexander Norén. De verkar inte begripa särskilt mycket. Eller också låtsas de bara.
    Emellertid, det kan aldrig komma några klarsynta analyser ur Alex Bengtssons blick, vilket gör att de ständigt vidtar fel motåtgärder och hela tiden kommer att befinna sig på efterkälken.
    Jag kommer ihåg hur det lät om LePen för 20 år sedan - en rörelse som "kommer att försvinna". Det har den inte gjort - tvärtom. Men återigen är den "tillbakaträngd" eftersom folk tröttnat på rasism. Att döma av händelseförloppet de senaste decennierna verkar folk istället ha tröttnat på "anti-rasismen" eftersom denna endast är ett kodord för "anti-vit" och "anti-demokrat".

    SvaraRadera
  2. Orkar inte lyssna längre på dessa dresserade papegojor. De glömmer helt att folk inte längre behöver förlita sig på deras tolkning på allt möjligt, information finns överallt för de intresserade. Med sina låtsasanalyser och nacistfascistpopulistosv.-snack gör de bara narr av dem själva.

    SvaraRadera
  3. Pinsamt!
    Att ordet populist används som skällsord har länge förundrat mig. Wikipedia säger om populism: "politisk rörelse som vädjar till "folket" och "sunt förnuft" samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan att detta hugfästs i en specifik ideologi."
    Något positivare än detta finns väl knappast att uppbåda! Det sunda förnuftets politik helt enkelt utan ideologiska låsningar.

    Länge leve "populismen"!

    SvaraRadera
  4. Inget nytt under solen direkt. EXPO rabblar upp samma gamla vanliga trossatser, medans Public Service nickar instämmande.

    SvaraRadera
  5. Bengtsson är ju milt sagt lite speciell, han lider av vanföreställningar att hela europa och Sverige befolkas av slumrande nazister som nu håller på att vakna upp ur sin nazistiska dvala och det är bara Expo och framför allt Bengtsson själv så som hjältemodigt håller stånd mot den analkande katastrofen.
    Så långt eller rättare sagt kort sträcker sig den fåfänge Bengtssons människosyn när det gäller hans syn på hans europeiska medmänniskor.
    Sen brukar sådana som Bengtsson ofta ha låtsaskompisar i form av oändligt snälla invandrare eller enstaka öar av Svenskar som tröttnat på rasism i ett hav annars fyllt av rasism och nazism.
    Så mot bakgrund av detta ska det objektiva i vad Bengtsson säger tas med en rejäl nypa salt, helst ett lastbilsflak med salt.

    SvaraRadera
  6. Jag såg på SVT igår, skavlan närmare bestämt. Özz Nujen var med, en liten kille som kallar sig Kurd, inte är intresserad av att leva i samförstånd i det Turkiet han föddes i, utan vill separera sitt folk från Turkarna som "berövar kurdiska barn deras språk, rötter och rättigheter".
    Det hindrar inte honom att i skavlan kalla först SD rasister och hylla reinfeldt för att han håller SD kort, för att kort senare säga att rasisterna (aka sd) är de enda som har några visioner i sverige. Vilket jag instämmer i.
    Den nyligen avgångne norske statsministern Stoltenberg var också med som gäst, varmed Özz snart via SD kom in på Fremskrittspartiet, och kallade dem för rasister, plus hela nya norska regeringen. Stoltenberg svarade att han inte håller med mycket av Frp´s politik, men han anser det var skillnad från riktig rasism. Özz grimaserade kraftigt och sade att; arbeiderpartiet, men även svenska sossarna har "anammat mycket av rasisternas retorik". Han berättade också om sin resa till NY där "det var svårt för såna som honom att komma in", och där hans stå-uppförsök fick ett hastigt slut när han som inledning berättade att hans släktingar flugit in i WTC, innan han gav sig på att förarga Juliette Binoche genom att pinsamt snoka i hennes privatliv.

    Nu är detta varken särskilt upprörande eller förvånande, oviktigt på det större hela, men en viss känsla av äckel sprider sig i kroppen när man ser någon inte bara förnedra norska folkets val, utan också hoppa på Stoltenberg - en man som ändå lett sitt land genom en svår kris och faktiskt haft ett ungdomsförbund drabbat av en massaker - och antyda att han är rasist för att han inte instämmer i svensk tourettes-rasism.

    SvaraRadera
  7. Jag kommer säga upp min avtal med denna propaganda kanal och dess ensidigva propaganda. Efter att ha besökt Cuba en vecka är det klart för mig, att i Sverige har vi ett styre som är mycket farligare. Här ges vi skenat av att vi lever i ett demokrati!

    SvaraRadera
  8. Tack för bra artikel och bra kommentarer ovan.

    Det är riktigt att diskursen blir allt mer absurd ju längre den håller ifrån sig verkligheten. Som Tobbe skriver, "Överhuvudtaget känns dagens Sverige som de sista dagarna i Östtyskland, där ingen längre tror på kommunismen, men där alla spelar med för sin egen ställnings skull." Som första kommentaren: "Att döma av händelseförloppet de senaste decennierna verkar folk istället ha tröttnat på "anti-rasismen" eftersom denna endast är ett kodord för "anti-vit" och "anti-demokrat"."

    SvaraRadera