Mer liberalt nonsens om behovet av invandring

"För mig som liberal..."

Jag skulle säga att världens mest dogmatiska människor faktiskt inte är kommunister, utan liberaler. De har en gång för alla bitit sig fast i principer om frihet och rörlighet, som mycket sällan koppas till någon sorts verklighet. Som ekonom har jag en positiv inställning till frihandel och skattelättnader, men när dessa liberaler skall applicera sina storvulna principer på mänskliga flöden blir önsketänkandet och den närmast autistiska inställningen till verkligheten uppenbar.

DN har för närvarande en artikelserie kallad "Folkvandringens tid", där redan benämningen stör mig, då den försöker anspela på germanska stammars vandringar för 1500 år sedan, vars koppling till modern flyktinginvandring känns minst sagt tveksam.

Philippe Legrain

Idag bjuder tidningen på ett inlägg av en brittisk ekonom vid namn Philippe Legrain, vars specialitet tydligen är globalisering och migration. Vi kan nog utgå från att vi har att göra med en fullfjädrad liberal, särskilt som hans bästsäljare bär den djuplodande titeln "Immigrants. Your country needs them", som även kommer att ges ut i Sverige av den suspekta tankesmedjan Fores. Legrains artikel är helt uppbyggd av önsketänkande och rent principiella drömmar och där argumentationen inte håller för någon närmare granskning eller kontakt med verkligheten. Som pricken över i har DN gett inlägget den idiotiska rubriken "Migrationen har större kraft än ett järnrör", givetvis illustrerat med en bild på Erik Almqvist, med järnrör, vilket inte har någonting som helst med artikelns innehåll att göra.

"Vi lever i en ny epok av folkvandringar. I omfattning är den blygsammare än århundradet efter 1820, då 60 miljoner människor flyttade från Europa till de amerikanska kontinenterna – däribland den sjättedel av Sveriges befolkning som emigrerade till USA bara mellan 1870 och 1910. Men på andra sätt saknar 2000-talets folkvandring motstycke. Sverige är just nu ett immigrationsland i högre utsträckning än USA: mer än var sjunde invånare i Sverige är född någon annanstans. Räknar man med infödda människor vars föräldrar fötts någon annanstans så har en femtedel av befolkningen utländsk bakgrund."

Detta är ett viktigt påpekande, då våra politiker och mediafigurer ständigt, med sedvanlig självklarhet och arrogans, hävdar att det inte pågår någon massinvandring. Vad man lägger i det begreppet är visserligen subjektivt, men de flesta tänkande människor skulle nog instämma i att en femtedel av befolkningen utgör ett betydande inflöde. Viktigast att notera är dock att USA, ett land utan generell välfärd, huvudsakligen tog emot människor från Europa, medan Sverige, med en mycket utvecklad välfärdssektor, istället främst tar emot människor från världens minst utvecklade delar. Här får gärna goda socialister och liberaler dra fram rasistkortet, vilket de ju gärna gör, men jag vidhåller att svensk invandring till USA, dessutom för över hundra år sedan, inte är samma sak som somalisk och afghansk invandring till Sverige 2013. Det handlar inte så mycket om ögon- och hårfärg, vilket dessa människor påstår, utan desto mer om kultur, religion och utbildningsnivå. Observera slutligen att Sverige alltså har och har haft ett större inflöde än USA, som brukar nämnas som det stora invandringslandet.

Legrain övergår sedan till att måla upp irrelevanta och för Sveriges situation osanna bilder, trots att artikeln sedan riktar sig mot vårt land.

"I områden där människor kan röra sig fritt, som inom EU, blir polska rörmokare internationella pendlare på samma sätt som de brittiska bankanställda som länge har rört sig fram och åter över Atlanten. Medan mobiliteten globalt sett alltjämt är mycket mer begränsad, växer fläckar av global arbetsmarknad fram när länder tävlar om att dra till sig högkvalificerad arbetskraft medan lågutbildade arbetare tar sig över gränserna (ibland illegalt) för att utföra jobb som de infödda nu ratar. De möts i dynamiska globala storstäder och regioner som London och Silicon Valley – och i allt högre utsträckning också i Stockholm."

Borlänge på väg mot Silicon Valley

Nu handlar ju inte Sveriges invandring om polska rörmokare, för att inte tala om brittiska bankmän. Vi attraherar varken högkvalificerad eller lågkvalificerad arbetskraft. Sverige har framför allt en enorm flyktinginvandring och är attraktivt främst genom våra generösa asylregler. Att sedan tala om Silicon Valley blir helt absurt, när vi här snarare har att göra med en ren ödeläggelse från Malmö till Sorsele. Även London är ett bisarrt exempel, då det knappast är invandring från Afrika och Mellanöstern som gjort staden till ett finansiellt centrum. Det vackra liberala mässandet fortsätter:

"De kan vara mer benägna att utföra arbeten som de flesta i lokalbefolkningen inte längre är intresserade av, som att plocka bär i norra Sverige eller vårda de äldre. De kan ha kunskaper som inte tillräckligt många infödda besitter, som medicinsk utbildning eller förmågan att tala flytande mandarin och känna till den kinesiska marknaden."

Om vårt land nu är i behov av medicinsk kompetens, gör vi då helt rätt i att fokusera på helt outbildade individer från exempelvis Somalia och Afghanistan? Vi har idag förvisso en fantastisk tillgång på människor som talar arabiska, kurdiska, somali och dari, men är vi säkra på att det svingar oss till oanade höjder i den internationella handeln? 

När det gäller Kina, sker faktiskt affärsförhandlingar på engelska, då kinesiska företag naturligtvis inte har något problem med att plocka fram tolkar. Möjligen skulle vi ändå ha en viss nytta av fler människor som talade mandarin i Sverige, men då skulle vi kanske försöka locka till oss toppstudenter från just Kina, eller varför inte utbilda svenskar i detta språk?

Av någon anledning dyker Silicon Valley upp igen:

"Nästan hälften av Silicon Valleys nyetablerade företag har haft immigranter som medgrundare, inklusive Google, Yahoo, eBay, Youtube, Paypal och andra stora namn."

Eftersom dessa företag tydligen helt tillkommit genom generös invandring, borde ju liknande företag växa upp som svampar ur den svenska myllan. Eller kan det rent av finnas andra faktorer som inte gör Silicon Valley och Sverige helt jämförbara? Dock lyckas Legrain hitta ett svensk exempel, som tydligen är ett resultat av den svenska massinvandringen:

"Skype, som möjligen kan ses som Europas mest framgångsrika internetetablering, var ett samarbete mellan svenskar, danskar och estländare. Med tanke på att de avancerade ekonomiernas huvudsakliga värdeskapande ligger i problemlösning, är de kreativa fördelarna som en diversifierad befolkning ger potentiellt enorma."

Läste varken DN eller Legrain själv igenom artikeln innan den publicerades? Inte ens den mest förvirrade liberal kan väl få ett samarbete mellan svenskar, danskar och estländare till ett argument för "en diversifierad befolkning"? Nåväl, då föreslår jag att vi fortsättningsvis fokuserar på Danmark och Estland i vårt folkutbyte.

Skypegrundarna Janus Friis och Niklas Zennströms
skapelse utgör tydligen ett argument för diversifierad
befolkning.

Man skulle kunna tro att det fanns en hel del problem på vägen till det liberala lyckoriket, där vi alla uppgår i en glad regnbågsfamilj, men det finns tydligen ett som är värre än alla andra:

"Det största bekymret är uppgången för Sverigedemokraterna – och hur de etablerade partierna kan komma att reagera på dem. De bör inte nonchaleras. Men inte heller bör respektabla politiker ge stöd åt deras främlingsfientliga åsikter och falska lösningar. I stället måste de skingra myterna om invandrare medan de försöker lösa verkliga, underliggande problem såsom långtidsarbetslöshet och skeva välfärdsnormer. Framför allt måste de vörda en av det moderna Sveriges största tillgångar: dess befolknings mångfald."

Naturligtvis haglar epiteten i vanlig ordning utan några förklaringar, men låt oss åtminstone uppmärksamma hur tomma de är. Vilka är dessa "respektabla politiker"? Av texten förstår vi att det är alla andra än sverigedemokrater, men det skulle ändå vara intressant att veta på vilket sätt en Mona Sahlin, Gudrun Schyman eller Abdirizak Waberi är mer "respektabla" än Jimmie Åkesson. På vilket sätt är Sverigedemokraternas lösningar "falska"? Är eviga integrationssatsningar mer sanna än att minska volymen på inflödet? Det skulle också vara mycket intressant att veta varför "mångfalden" är vår största tillgång. Man skulle kunna tro att det var våra exportföretag, vår välutbildade befolkning eller vårt välfärdssystem, men dessa bleknar tydligen i jämförelse med ett stort inslag av Afrika och Mellanöstern.