Vänsterns hyllningar av hot mot Jimmie Åkesson skulle inte kännas helt kompletta om inte Mona Sahlin fick vara med på ett hörn. Det får hon förstås, eftersom hon både var bjuden till dagens prisutdelning och tycker det är helt riktigt att hota politiker, så länge det görs till musik och, naturligtvis, riktas mot sverigedemokrater.
Hennes beundran för Timbuktu, som Mona givetvis är Jason med, känner inga gränser och hon blev tårögd när hon tänkte på vilka fina människor de är, båda två. Hon uppger sig vara "oerhört kritisk mot de som vandrar runt med järnrör på stan", vilka de nu är, men med Jason är det annorlunda, ty han är poet. Återigen är motiveringarna rent nonsens, eftersom en sång om att misshandla Mona Sahlin aldrig skulle lyftas fram av SVT eller tidningarnas kultursidor. För Mona själv räckte det att någon väste "landsförrädare" till henne i Almedalen, för att samtlig media skulle skriva förfärade helsidor om hur hotad hon var av "nazister", och att självaste Stefan Löfven skulle ringa henne för att se hur hon mådde.
Direkt löjeväckande blir hennes förklaring:
"Jason är ingen som uppmanar till våld."
Man skulle kunna tolka "dunka Jimmie gul och blå" som en uppmaning till våld, men Mona förklarar för oss att han "levererar samhällskritik". Hon menar vidare att sverigedemokrater måste tåla "politisk ironi" och att det hör till samtalet i Sverige. Är det ett bra samtalsklimat? Vad är då lämplig ironi som svar? Skall Jason Diakité nu slås gul och blå, som en samhällskritisk markering?
När ni lyssnar till Mona, betänk då att denna människa hade kunnat bli statsminister.
Aftonbladet
Jag ryser över tokan.
SvaraRaderaHon försvarar poeterna och artisterna. Försvarar hon även konstnärer? Som målar rondellhundar? Var inom kultursfären går gränsen för hennes förståelse?
SvaraRaderaJag man blir lite sugen på att spy ut sig en massa politisk ironi och dito poesi, men det är nog lika bra att köpa en enkelbiljett först.
SvaraRaderaOm någon missat det så sprider hon även sina odemokratiska åsikter på den senaste PK-debatten. Varför nu hon var inbjuden dit?
Mojje
Här var en länk:
Raderahttp://www.youtube.com/watch?v=GnjTZ1uOkKw
Det finns ett talesätt: "Alla blir befordrade till sin inkompetensnivå."
SvaraRaderaMona skulle ha nöjt sig med att vara ordförande i Barbie-klubben.
Ur Timbuktus tal:
SvaraRadera"Jag kräver att få känna mig säker i Sverige.
Jag kräver att få tillgång till det arbete som mina meriter berättigar mig.
Att få tillgång till den bostad, som min inkomst räcker till.
Jag kräver att få be till den gud jag vill, och älska den person jag vill.
Jag kräver friheten att yttra mig, även av dom som inte håller med mina yttringar.
Och jag kräver att bli sedd som en del av detta samhället."
Kan man kräva samma saker även om man röstar på Sverigedemokraterna?
Med alla dessa krav borde Jason tacka sin lyckliga stjärna, att han föddes i Sverige och inte i Mali, "ett land där hans fars släkt har rötter" (Wikipedia). För där hade han nog haft svårt att
Radera* få känna sig säker (på riktigt)
* skaffa sig meriter (utbildning),
* få be till den gud han ville (om det inte var den rätte guden)
med mera
Mona har - enligt egen utsago - fått motsvarande textrader om sig själv. Men det var värst! Hur löd dom?
SvaraRaderaJag orkar inte lyssna på henne för jag avskyr
SvaraRaderaden självupplåtna haggan.