SVT bjuder på lite vänsterfanatism

I morse kunde vi tacka SVT för att vi fick en bild av ett typiskt exempel på de individer som kallar sig "antirasister", det vill säga en fanatisk och enkelspårig vänstermänniska. Hon tillåts i vanlig ordning lägga ut texten, utan några alltför besvärande frågor, men vi får ändå en klar bild av att gårdagens tillställning inte handlade det minsta om nazism eller SMR, utan helt om SD och "högerpolitik". I studion satt Silvana Imam, vars hela väsen lyste av fanatism och knappt återhållen aggressivitet.

Silvana är inte bara vänster, utan dessutom lesbisk, och i hennes huvud var manifestationen även mot "homofobi", trots att flera av de som stod på scenen många gånger uttryckt sig i nedlåtande ordalag om homosexuella. Som vanligt måste man också ställa sig frågan, när vänstern allierat sig med islamister, hur de tänker sig sin egen ställning i ett allt mer muslimskt Sverige. Hon har också fått för sig att alla sverigedemokrater hatar henne, både för hennes ursprung och läggning. Visst blir man inte fylld av sympati när man hör henne tala, men jag tror inte särskilt många sverigedemokrater fäster någon vikt vid hennes sexualitet.

Redan en minut in i myset, förtydligas vad allt handlar om:

"Det är dags för ett ställningstagande. Det är dags att vi tar ställning mot Sverigedemokraterna, mot rasister, som sitter i våran riksdag. Och regering, som sätter folk mot folk, värderar vissa människor högre än andra människor. Det är inte svårare än så, än att de gör det. Och det är rasism."

Det är lite oklart huruvida Silvana tror att SD sitter i regeringen, eller att hon vill framhålla att även Alliansregeringen förstås är fascister. I kravallvänsterns världsbild är nämligen alla, förutom de själva, fascister och rasister. Det skulle i och för sig vara mer logiskt att kritisera Alliansen, eller Socialdemokraterna, för hur landet ser ut, något som Sverigedemokraterna inte haft någon del i.

Den tämligen tafatte programledaren Lennart Persson ställer inga relevanta frågor, men desto fler välvilliga, som borde vara öppet mål för Silvanas svada:

"Hur kommer det sig då att främlingsfientliga krafter växer?"

Här förvånar det mig att hon inte har ett färdigt svar om hur högerpolitik leder till att människor känner sig otrygga och söker enkla lösningar, utan helt saknar något svar, bortsett från att "antirasisterna" växer mycket mer, något jag ställer mig ytterst tveksam till. Till slut får hon ändå fram att:

"Det är ju högervindar, liksom."

Lennart Persson tar dock upp framträdandet på scenen, där raderna om att slipa knivar och stycka Jimmie Åkesson hördes. Som vanligt handlade inte detta heller om våld eller hot, utan om stor konst och symbolik, samt, som Silvana förklarar; "Vi slår underifrån. Det är det det handlar om".

Fortfarande någon som undrar varför Sverigedemokraterna inte var i Kärrtorp?