måndag 6 januari 2014

"Släktband går före jobb"




SvD visar idag hur flyktingmottagningen är fördelad över landets kommuner, och jämför sedan denna med de olika kommunernas arbetslöshetssiffror. Föga förvånande visar det sig att flyktingströmmarna inte går dit arbetslösheten är lägst, utan där den egna gruppen och släkten befinner sig. Tidningen kontrasterar verkligheten mot Erik Ullenhags utfästelser:

"Jobb är vid sidan av svenska språket den viktigaste nyckeln in i det svenska samhället. Det har integrationsminister Erik Ullenhag (FP) gång på gång slagit fast. För SvD preciserade han i somras också:
– Vi ska inte leda flyktingar dit där det finns bostäder, men inga jobb." 

Dock är Ullenhag känd för sina aldrig sinande floskler, snarare än några lösningar på verklighetens problem, så att dessa två skiljer sig åt förvånar nog ingen. I själva verket tar kommunerna med högst arbetslöshet emot flest flyktingar, medan de med lägst arbetslöshet också tar emot minst antal flyktingar. Karin Perols, som är utredare på Sveriges Kommuner och Landsting, menar att fördelningen beror på EBOs berömda regler om rätten att bosätta sig där man själv vill:

"En stor del väljer eget boende. Då hamnar man där det redan bor anhöriga och släktingar. Och det är högre arbetslöshet bland utrikesfödda i befolkningen, det finns ett samband där"

Perols ser vissa fördelar med denna rätt, men fortsätter:

"Men det finns också en annan sida av det. Man kanske väljer att vara inneboende vilket leder till trångboddhet, och man kanske bosätter sig i områden där det redan är hög arbetslöshet, och där tillgången till nätverk och insatser för att få arbete är mindre."

Ärligt talat spelar det nog mindre roll var den nuvarande flyktinginvandringen tar vägen, ur sysselsättningssynpunkt. Sverige har i dagsläget ett årligt inflöde på tiotusentals individer, till vilka inga arbeten finns. I Flen är chansen att finna ett arbete noll för den nyanlände syriern, men det är den troligen även i Täby. Karin Perols bjuder avslutningsvis på två populära floskler; den som handlar om en diffus dynamik och den som vill rädda utflyttningskommuner:

"Det är viktigt för många kommuner att öka sitt flyktingmottagande. Inflyttning överlag i kommuner skapar tillväxt och sysselsättning. Vi står inför en generationsväxling, där det finns goda möjligheter att vända en negativ utveckling genom att det flyttar in fler i kommunen."

I Stockholms län är naturligtvis Södertälje ökänt, då kommunen tar emot tre gånger så många flyktingar som riksgenomsnittet, samtidigt som man har en av landets högsta arbetslöshetsnivåer. Det socialdemokratiska kommunalrådet Boel Godner säger det som alla kommunalpolitiker ur Sjuklövern brukar göra:

"Jag brukar aldrig säga att det är negativt att många flyktingar kommer hit, men de måste få en bra start i det nya landet. Då måste hela landet hjälpas åt."

Även Boel Godner menar alltså Sverige bör ha massinvandring, bara inte till den egna kommunen. Ett annat vanligt argument dyker upp:
 
"Framför allt är språket en viktig faktor när man söker jobb. När så många kommer till samma ställe är det svårare att lära sig svenska, eftersom man då umgås med andra som inte talar svenska. Regeringens integrationsminister har själv räknat ut att det tar mellan sju och nio år att komma i egen försörjning, och ju längre man är arbetslös desto svårare är det att få arbete."

Den motiverade nybyggaren, den som vi egentligen borde släppa in, skulle naturligtvis göra allt för att lära sig språket, alldeles oavsett hur omgivningen ser ut. Man kan ta del av kursböcker, romaner och TV även om man är bosatt i Södertälje. Till och med Ullenhag själv erkänner tydligen att det tar mellan sju och nio år att komma i egen försörjning, men inte ens den uppgiften stämmer alltså till eftertanke.

EBO har kritiserats i många år, men frågan är om den spelar en avgörande roll. Inflödet från Mellanöstern och Afrikas horn är så stort att inga integrationsåtgärder i världen kan hjälpa, särskilt inte i ett land utan arbeten. Nedan ses de fem främsta ursprungsländerna för asylsökare 2013. Observera att dessa siffror utelämnar den stora gruppen anhöriginvandrare.
 
1. Syrien 14 362
2. Statslös 6 463
3. Eritrea 4 314
4. Somalia 3 560
5. Afghanistan 2 783




4 kommentarer:

  1. Farväl Sverige

    SvaraRadera
  2. Statistiken över asylsökande gäller dessutom bara tom nov. När hela året summeras kommer det att bli en bra bit över 50 000 varav ca hälften säkert kommer att få uppehållstillstånd.

    Uppgifterna om yrken i slutet av SvD-artikeln gäller arbetskraftsinvandring (arbetstillstånd) och inte flyktingar, men reportern har väl inte bättre koll är jag rädd

    SvaraRadera
  3. "ökat flyktingmottagande [..] kan leda till minskad arbetslöshet", Perols (SKL)

    Hjälp! Var får de allt ifrån? Och var kommer alla stolpskott som styr våra öden ifrån?

    Sanandaji formulerade det bra redan i augusti:
    -Borgerlighetens intellektuella kollaps i migrationsfrågor kommer inte att sluta väl
    http://www.tino.us/2013/08/flykting-och-anhoriginvandringens-ekonomi/

    SvaraRadera
  4. Var bor denna goda samarit Abdullenhag ? Har han sett en invandrare öht ?

    SvaraRadera