torsdag 6 februari 2014

Insändare: Reaktion på Jens Spendrups uppmaning inför valrörelsen


Jens Spendrups brev: Glöm inte företagen i valrörelsen! 
Insändare från Läsare M 



Jens Spendrup är ordförande för Svenskt Näringsliv, en organisation med syfte att ta tillvara svenska företags intressen. Jens har i ett öppet brev på organisationens hemsida listat fem viktiga punkter han anser viktiga för att svenska företag ska kunna blomstra och därmed bidra till skattebasen och välfärden.  
”Om åtta månader går svenska folket till val. Svenskt Näringsliv har ingen uppfattning om vilka partier som borde bilda regering efter valet. Däremot har vi ett ansvar att förse politikernas chefer – väljarna – med relevant kunskap om företagarnas vardag och villkor. 
På fem nyckelområden krävs tydliga besked. 

1. Sverige måste förbli ett öppet samhälle dit människor från andra länder gärna söker sig för att arbeta, starta företag och leva. De isolationistiska tendenserna i många andra europeiska länder är oroväckande. Nästa regering måste stå upp för öppenheten. Svenska företag behöver kunna anställa vilka de önskar, utan politiska pekpinnar om medarbetarnas etnicitet. 

Det låter bra men här finns framför allt två stora problem. Det första är att Sverige redan idag har arbetslösa. Finns det arbetslösa med motsvarande kompetens måste de stå först i tur till ett arbete eftersom det kostar samhället stora summor att arbetsföra kompetenta människor står utanför arbetsmarknaden. För det andra. Svensk Näringsliv tar inget ansvar för de kostnader som uppstår inom svensk välfärd för dessa personer. Ska företagen själva bestämma detta, som det i hög grad ser ut idag, då kan man ta in folk kortsiktigt som sedan kanske tvingas sluta arbetet men likväl har fullt åtnjutande av svensk välfärd. Sker ingen kontroll bäddar det också för fusk. Anmärkningsvärt är det stora behovet av personal inom restaurangbranschen. Är det verkligen nödvändigt med personal från ett icke-västligt land inom restaurangbranschen? Duger det inte med en arbetslös svensk eller åtminstone europé? 

Självklart ska Sverige välkomna kompetenta människor som tillför kompetens vi inte själva har eller kan få fram genom utbildningsinsatser. Självklart ska vi välkomna de som försörjer sig själva och sin familj och inte belastar välfärden utan att själva betala in till den. Men är det detta Jens Spendrup menar? 

2. Näringslivets konkurrenskraft är intimt förknippad med ägandet. Sverige behöver fler aktiva, starka, personliga ägare. Den regering som tillträder i höst behöver bryta straffbeskattningen av personligt ägande och respektera att makten över företagen tillhör deras ägare.

Det är uppenbart att Sverige har höga skatter. Huvudskälet är att de sker i flera led. Moms, löneskatter, bolagsskatter, skatt på utdelning, osv. Vill man ha fler jobb och företag är det förmodligen en bra tanke att på sikt begränsa dessa skatter. Dagens politik med världens mest generösa asyl- och anhöriginvandring bäddar verkligen inte för lägre skatter. Tvärtom. Är Jens Spendrup medveten om det? 

3. Skattesystemets utformning har avgörande betydelse för alla medborgare. Skatterna på höga inkomster måste minskas för att kunna attrahera den bästa kompetensen. Kapitalskatterna behöver sänkas så att fler företag kan investera och växa. 

Utbildning måste löna sig. Framgång måste också löna sig. Hur har Jens Spendrup tänkt sig att skatterna ska kunna bli lägre då vi tar emot kanske 50.000 icke-västliga asyl- och anhöriginvandrare och vi vet att sysselsättningsgraden inom denna grupp är mycket låg? Vill Jens Spendrup se ett samhälle med större klyftor? Ett fattigt proletariat som bara får mat för dagen samtidigt som skatterna sänks för de som tjänar mest och har de framgångsrikaste företagen? Tror Jens Spendrup att väljarna kommer rösta för en sådan politik?    

4. Svensk arbetsmarknad är ett sorgligt undantag från de offensiva reformer såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar genomfört sedan 90-talskrisen. En ny regering måste bryta dödläget och tillsammans med arbetsmarknadens parter lägga grunden för en mer dynamisk, mer inkluderande arbetsmarknad. I annat fall kommer den svenska modellen att bryta samman. 

Detta är väl en omskrivning för att ta bort LAS och att sänka ingångslönerna? Vilka är det annars han menar ska inkluderas? Låga löner är nödvändigt för de med låg produktivitet men Sverige ska väl sikta på att vi ska ha höga löner i framtiden och att våra ungdomar ska ha ett högt förädlingsvärde och en hög lön, inte tvärtom. Det öppna samhälle som Jens Spendrups tycks vurma för ger oss inte bara högutbildade utan fyller i hög grad på med människor som har en produktivitet som inte ens motsvara de lägsta lönerna i Sverige. De kanske inte får arbete ens vid någon lön. Hur kan det gynna Svenskt Näringslivs vision om ett bättre företagsklimat? 

5. EU-medlemskapet är ett långsiktigt kärnvärde. Nu krävs en offensiv strategi för Sveriges roll i EU. Det handlar bland annat om att driva på för en utveckling och utvidgning av den inre marknaden, inte minst för handel med tjänster. Det behövs även en strategi för att, när förutsättningar finns, gå med i euron. 
Den kanske viktigaste insikten för politiker borde vara att ett konkurrenskraftigt, växande näringsliv är avgörande för att också andra vallöften ska kunna förverkligas. 

Fri handel är bra. Öppenhet är bra. I en värld där skillnaderna är så pass stora mellan länder fungerar det inte för ett litet land att samtidigt ha en hög ambition för välfärden och att ha en generös asyl- och anhöriginvandring. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, har sagt att ”svensk arbetsmarknad är inte särskilt lämpad för den invandring vi har idag med lågutbildade från utomeuropeiska länder”. 
Assar Lindbeck brukade vara lite av Svenskt Näringslivs favoritekonom när han på 90-talet ledde Lindbeck-kommissionen med förslag att få Sverige ur 90-talskrisen. Inte nu längre tydligen. 

Till Jens Spendrup vill jag säga: antingen väljer Sverige att bibehålla dagens generösa asyl- och anhöriginvandring och då är det närmast ofrånkomligt med väsentligt högre skatter i framtiden eller så återtar vi kontrollen över den. Endast då finns en chans att Sverige kan förbättra villkoren för företagare och sänka skatter både på företag, framgång och utbildning. Det går inte att få båda två. Vi måste välja.  

Läsare M



5 kommentarer:

  1. Man kanke kunde lagstifta om att företag som anställer utomeuropeisk arbetskraft måste ansvara för deras försäkringskostnader och välfärds förmåner i fem-tio års tid efter att de slutat på företaget. Eller något sådant? Så att det riskerar att bli väldigt dyrt att ta hit fel personer. Men inte omöjliggör det. Om det skulle vara så att personen har unika kvalifikationer kan det knappast bli ett verkligt hinder. Är det bara ett trick för att komma hit eller utnyttja svaga blir det däremot svårare.

    SvaraRadera
  2. De flesta av oss har hört genom bägge öronen om den välsignade arbetskraftsinvandringen på 60-talet. Få har hört om hur ett allt för stort antal av dessa slet i två, tre år och sen blev långtidssjukskrivna för att snart nog övergå till pensionärernas sorglösa dagar. Pensioner kan utan större problem plockas ut var som helst i värden, även i Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Den av företagen så önskvärda arbetskraften övergick och fortfarande övergår allt för snart till att avlönas för arbetsbefriad offentlig tjänst.

    Detta är ingen hemlighet men en väl dold skam som få vill kännas vid. Lönsam arbetskraftsinvandring är en myt som är väl värd Ullenhag.

    Naivtive

    SvaraRadera
  3. Precis som insändaren beskriver står Svenskt Näringslivs krav i rak motsats till det man själv förespråkar. Vi har helt enkelt inte råd att behålla en hög välfärd, ha attraktiva skatter och samtidigt stå bakom en helt okontrollerad invandring.

    Sverige är i något av en "tipping point". Jag tror att vi kan reda ut det om kursen läggs om nu men är inte säker på att det går att ens vänta till 2018 med tanke på hur asylinvandringen exploderar.

    SvaraRadera
  4. Mycket bra och insiktsfullt skriven artikel.
    Tack.

    SvaraRadera
  5. Spendrup är också en person som håller föredrag vid Handelshögskolan i Stockholm varje år, som en del i utbildningen (marknadsföring). Räkna med att minst 300 "ekonomer" om året positivt inställda till herr Spendrup och hans destruktiva fantasier.

    SvaraRadera