måndag 26 maj 2014

Marine Le Pens segertal


I ett kort anförande kommenterade Front Nationals partiledare Marine Le Pen rekordresultatet som gör partiet till Frankrikes största i Europaparlamentet. Jag ber om ursäkt för bristande ljudkvalitet och ett hack, men det är så inslaget ser ut i original.






3 kommentarer:

  1. Jan Myrdal skriver idag mycket intressant om henne:
    "Hon är inte bara kunnig, snabb i repliken och med stark och sympatisk framtoning i samtal, möten, debatter, radio och TV-framträdanden utan hon knyter direkt an till det som varit den traditionella franska vänsterns värderingar: republikanismen, enhetsstaten från Revolutionen, laicismen (den särskilda franska konfessionslösheten), traditionen från 1789/1793. Ja, nu till befrielsejubileet hyllar hon ”Résistancen” och det program den stod för 1944. Det är Franska Revolutionens Marseillais man sjunger på hennes möten. Den som kan förstå franska gör klokt i att lyssna till hennes framträdanden. ( Särskilt som när hon, som i Moskva sommaren 2013, medvetet talar ytterligt tydligt.)

    Hon är inte socialist, anknyter inte till vare sig Marx eller Blanqui, eller ens Jaures. Hon är medvetet anti-liberal. Hon är därtill fransk nationalist också i sådant som om Frankrikes roll i Afrika eller nödvändigheten av ett eget och enbart av fransmän lett kärnvapenförsvar. Men hennes ställningstaganden är logiska och för ”vänstern” traditionellt begripliga. Utrikespolitiskt innebär det en i egentlig mening gaullistisk politik: bryta Förenta staternas vilja till världsvälde, ut ur EU, ut ur NATO, nära samarbete med Moskva, Beijing (och Berlin) och kanske med ett framtida Eurasien. Hon bekämpar den ekonomiska och kulturella nyliberalismen. Äldre franska kommunister jag talat med upplever att 90% av hennes krav är sådana de själva en gång ställde. Det må gälla frigörelsen från Washingtons dominans och från EU:s överstatliga utsugning av det franska folket till bankkapitalets fromma. Konkret angriper hon sådant som det liberalistiska järnvägsförfallet, Förenta staternas försök till kulturell hegemoni över Frankrike, monopolkapitalets dominerande roll i fransk politik och andra de traditionella frågor ”vänstern” ställt innan dess partier imploderade."

    Artikeln i sin helhet finns här: http://steigan.no/2014/05/26/om-franska-valet-och-front-national/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Thomas, mycket intressant! Jag upplever också att mycket av hennes retorik är vänster och är själv skeptisk till exempelvis handelsprotektionism mot omvärlden, men det slår troligen an en sträng hos fransmän...

      Radera
  2. Tyvärr, Tobbe. Som jag trodde vill inte SD ansluta sig till Marines grupp:

    "När det gäller franska Front National, så är det tydligt att där finns vissa ambitioner till förnyelse, men idag känner vi att vi inte har tillräckligt grepp om dem för att vara beredda att inleda något samarbete under den här mandatperioden."

    http://sdkuriren.se/vill-samarbeta-med-dansk-folkeparti-och-ukip/

    Det blir EDF-gruppen eller grupplöshet för SD. Hur går det nu för EAF-gruppen? Utan SD blir nog svårt att få mandat från sju länder, om man inte öppnar upp för extremare partier.

    SvaraRadera