Fortsatt förvirring kring yttrandefrihet och lag

"Psalmsångarna" avlägsnas

Som vi vet är vänsterns uppfattning kring demokrati och yttrandefrihet att det som de ogillar på olika sätt ska stoppas. För dessa individer är det inte tillräckligt att inte rösta på Sverigedemokraterna, utan också nödvändigt att, vid varje möte som partiet håller, dyka upp för att störa så mycket som är möjligt.

När det gäller Svenskarnas Parti, har denna vänster fått för sig att partiet och dess aktiviteter i sig utgör hets mot folkgrupp och att de därför inte borde ha rätt att visa sig överhuvudtaget. Dessa tongångar hördes bland annat inför SvPs demonstration på 1a maj i Jönköping, där även lokalpolitiker försökte få tillståndet indraget, med samma grumliga resonemang. Polisen vek sig dock inte, demonstrationen hölls, vilket ledde till att ett antal motdemonstranter istället satte sig för att blockera den tänkta vägen för SvPs demonstration, medan man framförde "psalmsång mot nazism". Polisen uppmanade dem att skingra sig, vilket inte åtlyddes, och följaktligen står fem personer imorgon åtalade för ohörsamhet mot ordningsmakt.

Ingenting konstigt kan man tycka, men här blir det komplicerat för vänstern, då de tror att lagen här ska hantera åsikter och vad som i deras egna ögon är bra och dåliga sådana. På detta tema skriver idag Oisin Cantwell under den tendentiösa rubriken "Psalmsångare åtalas - nazister går fria":

"Rättsväsendet är avsevärt mycket bättre på att hantera psalmsångare som stör nazistdemonstrationer än att stävja hatbrott.
Så dyster är vår tid."

Det är inte alls särskilt märkligt att rättsväsendet tar itu med de som faktiskt bryter mot lagen, medan det lämnar de som inte gör det ifred, alldeles oavsett hur medierna värderar parternas åsikter. Dessa stackars psalmsångare åtalas inte för att de sjöng psalmer, utan just för att de inte hörsammade ordningsmakten. Samtidigt måste jag återigen påminna om att hets mot folkgrupp är en handling, som SvP sannolikt inte begick, även om dessa vänstermänniskor tycker att vissa åsikter i sig borde vara olagliga. För att finna stöd för sin demokratisyn, går Cantwell tillbaka till 1990-talet, och en mycket speciell teori:

"Till exempel fick Ny demokrati/konservativa partiet avslag på en ansökan om att få demonstrera i Stockholm på första maj 1998. Frågan avgjordes av Kammarrätten, som fann att det "finns en tydlig koppling till nazism i den sökta demonstrationen".
Men så föll skyskraporna i New York, muslimdille bröt ut i västvärlden och kampen mot islamistisk terrorism kom att bli mycket viktigare än lagföra nazister."

Att även SvP omfattas av demonstrationsfrihet, tror jag har mycket lite med attentaten 2001 att göra. Sedan visar verkligheten att islam nog är en större fara för Västvärlden än "nazism". Islams anhängare kan dessutom fritt propagera för sin ideologi varje dag och markera den genom iögonfallande klädsel. Hakkors och hitlerhälsningar är förbjudna, slöjor och jihadisthälsningar är det inte.

Oisin Cantwell avslutar med:

"Rättsväsendet har, kort sagt, viktigare saker att ta itu med än att sätta fast kristna tjuren Ferdinand-figurer som sitter och sjunger i en gatukorsning."

Dessa skribenters engagemang har enbart med känslor och ideologi att göra, och ingenting med juridik. Låt oss säga att rollerna var de omvända, även om det aldrig sker i verkligheten, och ett antal svenskpartister sätter sig för att blockera Vänsterpartiets 1a-maj-tåg. Bör polisen låta dem sitta kvar, eftersom rättsväsendet har viktigare saker att ta itu med?