torsdag 25 september 2014

Liberalen Legrain tillbaka med sina fantasier och pekpinnar


Jag skulle säga att världens mest dogmatiska människor faktiskt inte är kommunister, utan liberaler. De har en gång för alla bitit sig fast i principer om frihet och rörlighet, som mycket sällan koppas till någon sorts verklighet. Som ekonom har jag en positiv inställning till frihandel och skattelättnader, men när dessa liberaler skall applicera sina storvulna principer på mänskliga flöden blir önsketänkandet och den närmast autistiska inställningen till verkligheten uppenbar.

Philippe Legrain

En brittisk ekonom av denna typ heter Philippe Legrain och får med jämna mellanrum utrymme i svensk media för att älta sina grundidéer om "migrationens" välsignelse. Hans bästsäljare bär följaktligen den djuplodande titeln "Immigrants. Your country needs them", vilket kan sägas sammanfatta hela hans aktivitet. Det största problemet i hans resonemang brukar vara hur han ogenerat blandar äpplen och päron, där europeisk invandring till USA, eller östeuropeiska hantverkare som arbetar i Storbritannien, blir samma sak som Sveriges flykting- och anhöriginvandring. Han talar också gärna om Silicon Valley eller Londons finanscentrum, vilket i hans värld blir resultatet av alla former av mångfald.

Idag är han återigen igen tillbaka, denna gång i SvD. Hans stora budskap är att vi ska "hjälpa invandrare att komma i arbete", men han måste först bjuda på de vanliga epiteten, som kunde ha kommit från vilken svensk krönikör som helst:

"Ingen vann det svenska valet. Det tål att upprepas eftersom en del uppträder som om ett parti som avvisades av 87 procent av väljarna är de verkliga valvinnarna. Jo, det är en besvikelse, rentav chockerande, att ett parti med nynazistiska rötter fick 13 procent av rösterna i Sverige, så känt för att vara ett trevligt land. Men Sverigedemokraterna och deras skadliga åsikter kan bara få genomslag om andra politiker och medierna låter dem få det."

Eftersom vi aldrig tidigare har använt denna omvända matematik, och fokuserat på vilka som inte röstar på ett parti, så är naturligtvis valets stora vinnare Sverigedemokraterna, då en uppgång från 5,7% till 12,9% knappast kan kallas för någonting annat än en enorm tillväxt. I den politiska verkligheten kommer vi dock att få se ministrar från ett parti som 93% röstade emot, för att använda ovanstående logik, vilket var ungefär lika många som 2010.

Det är tröttsamt med det eviga upprepandet av dessa "nynazistiska rötter", men direkt infantilt att tala om att det är chockerande därför att "Sverige är känt som ett trevligt land". Denna bild har uppstått före massinvandringens tid, och kommer inte från någon turist i Rosengård eller Husby. Att rösta på SD handlar i hög grad just om att vilja bevara ett trevligt land med en fungerande samhällsstruktur. Att sedan en liberal tycker att det är politikens och mediernas uppgift att utestänga ett enda parti från inflytande är något anmärkningsvärt. I så fall borde han inte ha någonting att klaga på angående Sverige, där vi har en talman som inte ens kan skaka hand med Jimmie Åkesson, och en samlad mediekår som dagligen demoniserar partiet.

Förutom den alltid bristande logiken, gör Legrains formuleringar att han blir svår att ta på allvar:

"Jämfört med sina motsvarigheter i andra europeiska länder är Sverigedemokraterna ännu ett relativt litet parti. I EU-valet i maj låg främlingsfientliga anti-etablissemangspartier i topp i Storbritannien, Frankrike och Danmark och fick över 20 procent i Österrike och Italien. Utanför EU blomstrar de i Norge och Schweiz. Eftersom det alltid finns människor som är missnöjda med sina liv och tillståndet i landet klarar sig Sverige relativt bra."

Vi känner igen bilden från Sverige, där en röst mot den förda invandringspolitiken på något sätt också innebär att man är "missnöjd med sitt liv". Den kopplingen skulle jag vilja se utvecklas lite närmare, men det bjuds vi naturligtvis inte på. Även formuleringen att "Sverige klarar sig relativt bra", eftersom SD är mindre än vissa motsvarigheter utomlands, är tämligen barnslig för någon som ser sig som en seriös författare och debattör. Det långsamma uppvaknandet, och den svenska tilliten till auktoriteter, gör att Sverige kommer att få uppleva ytterligare ett antal år med en enorm invandring, ett flöde som knappast kommer att leda till att vi "klarar oss bra".

Till slut kommer då varje liberals verkliga syfte; att använda invandringen som ett argument för att slå sönder arbetsmarknaden och sänka lönerna:

"Ett bättre sätt är att tackla de problem som felaktigt skylls på invandrarna. Sveriges arbetsmarknad gynnar dem som har jobb på bekostnad av dem som står utanför vilket utestänger många unga, lågutbildade och invandrare."

"Sverige borde också sluta betrakta flyktingar som välgörenhetsfall. Det är beundransvärt att Sverige så generöst tar emot många människor på flykt från krisen i Syrien och andra håll. Men de som får asyl i Sverige är fullt kapabla att betala tillbaka den generositeten genom att bidra till samhället – det är faktiskt precis vad de vill. Så ös inte bara vänlighet över flyktingar; hjälp dem att komma i arbete."

Självklart är de flesta som kommer kapabla att arbeta och sannolikt är det också vad de flesta vill. Problemet är volymerna, som inga arbetsmarknadsåtgärder eller lönesänkningar i världen kan absorbera. Som ekonom borde Legrain ha hört talas om produktivitet, där ett land inte går framåt genom allt lägre utbildning och allt lägre löner. Det har sagts att man skulle kunna utrota arbetslösheten i ett slag, om man förbjöd grävmaskiner. Huruvida detta stämmer rent matematiskt är jag osäker på, men poängen är just att det vore en tillbakagång i produktivitet, vilket alltså för ett land baklänges.

Vi får höra förslag om att sänka löner, eller fortsätta med oändliga satsningar på utanförskapsområden och arbetsmarknadsåtgärder, men den stora frågan förblir obesvarad: Varför måste det enorma inflödet fortsätta?





3 kommentarer:

  1. Tack för att du orkar bemöta sådana här idioter. Ibland undrar jag om inte strategin är att komma med så tröttsamma och urbota argument att normala männniskor lämnar walkover?
    /martin

    SvaraRadera
  2. Instämmer med Martin.
    Vill tillägga att det finns ett dubbelspråk hos makthavarna.
    Verkligheten är en sak och hur man beskriver den är en annan.

    Detta absurda samhälle vi har idag har haft lång tid på sig att växa fram.
    De som är överst i maktpyramiden har haft sann information om läget och de har försett "populasen" med en propaganda som endast gynnat överklassen.

    Överklassens rikedomar och maktställning har alltid betalats av populasen. Överklassen har under lång tid varit internationell och de har sina egna sammanslutningar för att hålla folken nere.

    Kommunismen/Socialismen var en oerhört listig strategi för att lura populasen att offra sina liv för något som de trodde var en befrielse från förtryck.

    Höger/Vänster/Liberalism är tre olika huvuden på hydran.

    Den internationella överklassen arbetar ständigt för NWO-diktaturen som det ständigt finns anledning för oss undersåtar att diskutera.

    SvaraRadera
  3. Dessutom är det en sak att få en lågutbildad invandrare i arbete och en annan sak att få honom att stanna där. Jag skriver "honom" för majoriteten kvinnor från MENA kan vi överhuvudtaget glömma att de nånsin kommer att arbeta. Deras enda uppgift är att föda barn.

    SvaraRadera