Perfekt opinionsläge i slutspurten

Opinionsmätningarna duggar tätt dessa dagar och man måste naturligtvis ta dem för vad de är. Det är, som politiker gärna påpekar, på valdagen det gäller, men dagens siffror från United Minds tycker jag ändå är värda en titt. Undersökningen är nämligen gjord mellan den 8e och 11e september, det vill säga när kampanjerna mot SD redan uppnått full styrka.

Det finns felmarginaler, osäkra väljare och så vidare, men det ser åtminstone ut som Expressens bisarra korståg varken gör från eller till för SDs siffror. Som väntat fördubblar man här nästan sitt valresultat från 2010 och behåller glädjande nog även vågmästarställningen.

Siffrorna presenteras i Aftonbladet, där man som vanligt låter Lena Mellin kommentera, här under rubriken "Det pekar på dig, Löfven". Det var en synnerligen märklig och välvillig rubrik, baserad på ovanstående bild. Socialdemokraterna blir förvisso största parti, men svårigheterna att få ihop en majoritet är uppenbara. Om vi lägger ihop S, V och MP får vi 45,5%. Observera att FI hamnar på den perfekta nivån 3,3%, där de alltså stjäl nästan maximalt med vänsterröster, utan att komma in i riksdagen.

Lena Mellin väljer att inte ens nämna det tredje största partiet och vågmästaren, utan konstaterar att det rödgröna blocket är större än Alliansen. Ja, så har det sett ut länge, men betyder fortfarande inte att Stefan Löfven kan samla en majoritet, utan att sträcka ut en hand över blockgränsen och därmed skapa en enormt svårarbetad koalition av allt från V till exempelvis FP. Vi får invänta valresultatet, men i detta läge hoppas jag på en koalition mellan M och S.

Ett sådant scenario har i Sverige alltid varit historiskt otänkbart, men skulle på kort sikt vara det minst dåliga alternativet för landet. I ett slag skulle då allt inflytande från V och MP försvinna och skillnaderna mellan nuvarande moderater och socialdemokrater är inte större än att de går att överbrygga. På längre sikt, jag tänker nu 2018, visar ett sådant scenario att de två blocken är döda och att en höger- eller vänsterväljare inte alls vet vad de får när de lägger sin röst, vilket i och för sig redan är fallet. Därmed öppnas dörren för det tredje alternativet, den nationalistiska oppositionen, som då på allvar kan hota makten.

Lena Mellin förefaller sätta allt sitt socialdemokratiska hopp till FI, vars 3,3% hon direkt räknar upp en del:

"Men Aftonbladet/United Minds visar också att det är all­deles för tidigt att räkna ut ­Feministiskt initiativ. Deras gräsrotsvalrörelse har redan burit frukt och det kan, om trenden fortsätter de närmaste dagarna, ­göra dem till riksdagens nionde parti.
Fi fick 0,4 procent av rösterna i förra ­valet. I dag uppger 3,3 ­procent att de skulle lägga sin röst på Gudrun Schyman och hennes partikamrater. Det är 0,1 procent­enheter lägre än i tisdags men den näst ­högsta siffran i Aftonbladet/United Minds under val­rörelsen."

Visst, låt oss säga att FI överträffar alla opinionsundersökningar rejält och får 5%. Det ger hela vänstersidan strax över 50%, om de övriga vänsterpartiernas siffror förblir oförändrade. Problemet är dock att FI sannolikt skulle ta en sådan ökning från V och MP, som i motsvarande grad reduceras.

Jag vill, angående rapporteringen och mediekampanjerna för FI, återigen påminna om valet 2006. Sverigedemokraterna hade då ungefär samma opinionssiffror som FI nu har, men dessa gömdes alltid i gruppen "Övriga" och ytterst sällan nämndes ens partiet och naturligtvis inte, som i fallet FI, att de hade "vind i seglen" och "fart i valrörelsen". När nu SD är tredje störst och de traditionella blocken inte kan få majoritet, är det helt absurt att Lena Mellin lyckas förtiga partiet i sin "analys".

Det blir ett intressant val och ett ännu mer spännande efterspel. Nu gäller det att alla SD-sympatisörer ser till att lägga sina röster på partiet, och gärna övertyga andra, för det är viktigare än någonsin att det blir så stort som möjligt och behåller sin vågmästarställning. Som man brukar säga: SD 2014!