fredag 10 oktober 2014

GP visar upp ny krönikör


Som alltid inom media lyfts en ny krönikör upp stort, som om just det senaste tillskottet skulle innebära nya friska tankar, och inte bli ännu en av de "sinsemellan utbytbara små ärtor" som Marine Le Pens kabinettschef Philippe Martel kallar institutionella journalister. Idag är det dags för Göteborgs-Posten att lansera en ny skribent och även om vem som helst skulle överträffa samma tidnings patetiske ledarskribent Gert Gelotte, förväntar jag mig inte någon storslagen tänkare.


Joakim Lamotte, här på SVT


Personen ifråga heter Joakim Lamotte och i dagens intervju blir det ömsom vin, ömsom vatten. Låt oss börja med vinet, där vi får åtminstone en intressant kommentar:

"De jag fått mest skit från är nog andra journalister. Det finns ingen yrkeskår som är mer lättkränkta än journalister, trots att vi redan har en plattform att uttrycka oss på."

Det ska dock snabbt visa sig att vi inte kommer att bjudas på någon revolutionerande ny visdom:

"Där är faktiskt både ris och ros. Och jag gillar ju bara när det skapas debatt, jag tycker att allt ska kunna lyftas och diskuteras. Till exempel tycker jag att man ska ta debatten med rasister även om man tycker att de har dumma åsikter. Annars gynnar man dem bara."

"Det är ett problem som jag reflekterat mycket över. Jag tar dock aldrig ställning partipolitiskt. Jo förresten, innan valet gjorde jag enda avsteget från det, jag skrev om varför jag inte skulle rösta på SD."

Även om vi inte behöver bli förvånade längre, kan vi undra om en enda tidning i Sverige verkligen behöver ännu en krönikör som skriver nonsens mot SD. Att nivån dessutom direkt sjunker till "rasister" och "dumma åsikter" är inte heller alldeles lovande.

Denne Lamotte har en egen blogg, som noggrant framhävs i GPs intervju. Även där kan vi skymta en del insikter, som blandas med rena idiotier när det blir nödvändigt att markera avstånd mot SD. Rollen som journalist öppnade upp dörren till den stora världen, eller ja, till verkligheten i Sveriges näst största stad:

"Jag fick möjlighet att bli gäst i en verklighet som hittills bara existerat i böcker och tidningar. En av dessa verkligheter var invandrartäta förorter med all dess inneboende problematik. Jag mötte människor som gick arbetslösa år ut och år in, som inte lärde sig språket, och som levde sina liv på bidrag. Vid besök på ungdomsanstalter blev det smärtsamt tydligt hur många killar med invandrarbakgrund det är som hamnar fel. I moskéer såg jag hur män tog all plats medan kvinnor uteslöts, samtidigt som resten av samhället sade sig jobba för ökad jämställdhet. Att prata om detta märkte jag snabbt inte var helt enkelt. Beröringsskräcken visade sig inte bara finnas bland journalistkollegor utan även bland politiker."

Denna beröringsskräck, för att inte säga censur och total förvanskning, känner vi till sedan länge, och egentligen är det fantastiska i sammanhanget att vi saknar journalister som talar om denna del av verkligheten. Lamotte är dock medveten om att det finns alternativ media:

"Ihop med detta har debattklimatet alltmer polariserats. Medan sajter som Avpixlat och Fria tider vuxit sig starka har landets fintyckare skarpvässat sina ettriga pennor. I Internets kommentarsfält har folk fått en fristad där de kunnat knyta näven i fickan och svinga verbalt mot överheten som svarat med hån och spe."

Själv skulle jag nog inte påstå att "fintyckarnas" pennor har blivit vassare, snarare allt mer desperata, slöa och infantila. Inlägget publicerades några dagar före valet och, likt mången journalist för honom, vill Lamotte berätta att han förstår de enkla och oroliga människorna, men hur han som lite mer högstående kan förklara att det gäller att inte rösta på Sverigedemokraterna. Idiotin infinner sig omedelbart:

"Jag skulle kunna fortsätta skriva om människor som flytt från krig, som fått familjemedlemmar dödade eller blivit våldtagna, men som i Sverigedemokraternas värld bara är statistik och kostnader. Sverigedemokraterna säger att de vill hjälpa de här människorna i hemlandet. Hur då undrar jag? Kanske är det möjligt om de vet hur man stoppar ett pågående inbördeskrig, vilket de sannolikt inte har en aning om. Tänk om din grannes hus skulle brinna, skulle du då be dem att stanna kvar medan det brann, eftersom du vill hjälpa dem på plats istället? På vilket sätt? Genom att skicka mat och kläder? Vad gott gör en fläskfilé och ett par joggingbyxor om hela huset står i lågor?"

Här anammar han utan vidare vänsterns helt felaktiga utgångspunkt och bristande logik. Sverigedemokraterna talar inte om att hjälpa människor i "hemlandet", utan om i "närområdet", vilket är en så avgörande skillnad att hela resonemanget ovan faller. I fallet Syrien, som många människor har en god anledning att lämna, handlar det om bland annat Turkiet och Jordanien, dit de allra flesta syriska flyktingar tagit sig. I dessa stora flyktingläger finns det naturligtvis mycket som kan förbättras, och där Sverige, om vi vill, skulle kunna göra insatser som hjälper oändligt många fler än vad vi gör genom den groteska asylinvandringen.

Att genom barnsligt bildspråk reducera frågan till "en fläskfilé och ett par joggingbyxor om hela huset står i lågor" är förstås imbecillt, men stycket blir också något av ett självmål, då Lamotte råkar tala om vad grannen ska göra. Om vi nu ska fullfölja liknelsen med brinnande hus, är Sveriges invandringspolitik snarare att jämföra med ett kvarter som står i lågor, och där man tar en person för att förflytta den till annan stad, med stora kostnader och långsiktiga konsekvenser för staden ifråga. De flesta från det brinnande kvarteret tar sig istället till grannarnas hus, grannar som vi inte vill hjälpa eftersom vi anser att brinnande hus bäst släcks genom att de förflyttas till vår egen stad. Att vi på köpet även tar in den som har tänt på kvarteret ska vi inte tala högt om. När husen börjar brinna i vår egen stad känner vi att det måste vara något vi själva gör fel.

Efter en liten passus om heilande och skinnskallar, blir det dags för den där klappen på huvudet och uppmaningen som vi har blivit vana vid:

"Det är till er jag skriver. Ni som vill sätta ner foten och rösta ”sverigevänligt”. Jag förstår frustrationen och tror inte att alla ni är rasister, men hade ni sett det jag sett, mött människorna jag mött och hört de historier jag hört, så skulle ni inte rösta på ett parti som har rötterna i nazistiska organisationer. Jag vill inte ljuga. Självklart kostar det pengar att hjälpa flyktingar och lika självklart ställer det till med problem om man misslyckas med integrationen. Men det måste få kosta att vara medmänsklig, och ett utanförskap i Rosengård kommer alltid att vara bättre än en massgrav i Syrien. Visst finns det motsättningar, men större inflytande för Sverigedemokraterna gör bara att polemiken ökar och att landet drar isär än mer."




Jaha, så då ska vi helt enkelt fylla på med utanförskapsområden, eftersom de iallafall är bättre än Syrien? Det är möjligt att många nyanlända från krigsområden verkligen är lättade över att överhuvudtaget vara i ett land utan krig, men sedan går tiden och kraven på det omgivande samhället börjar höras, samtidigt som någon strävan efter att själv integreras saknas. Dessutom kommer sedan en ny generation, som inte känner den minsta tacksamhet mot Sverige, utan tvärtom, med föräldrarnas etnicitet, kultur och religion i ryggen, odlar sitt förakt mot majoritetsbefolkningen. Ett par kända exempel på detta är Bilan Osman och Rashid Musa, vars hela liv går ut på att bita sig fast i islam, tala om rasism och på olika sätt attackera det svenska samhället. De må ha det bättre i Sverige än i Somalia, men för Sverige hade det naturligtvis varit bättre om deras föräldrar aldrig hade kommit hit. Avslutningen blir som alltid en uppmaning:

"Jag vill egentligen inte vara en som pådyvlar folk massa politiska åsikter. Däremot ville jag förklara varför jag väljer bort Sverigedemokraterna. På söndag är det val och då bestämmer vi tillsammans hur Sveriges framtid skall se ut."

Det spelar inte någon större roll huruvida du vill läxa upp oss eller inte, eller vad du röstar på, eftersom vi tänker alldeles utmärkt själv och inte känner den minsta respekt för dagens  journalister. Fyra dagar efter ditt inlägg blev för övrigt Sverigedemokraternas 20 riksdagsledamöter 49.






12 kommentarer:

  1. Det ser onekligen dystert ut för Göteborgs Posten!

    Två "snillen" som Gert Gelatin och Joakim Laminat som krönikörer, vad
    tror Hjörne egentligen? Att läsarna har hur mycket tålamod som helst
    med en journalistik som mest påminner om Anders Lindberg och AB?
    Faktum är ju, att hela GP:s redaktion bara har nött byxbaken, allt me-
    dan politikerna i Göteborg har kört staden i botten...och nu tror Hjörne
    att man reparerar detta med ännu en dhimmie-journalist?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dystert är en underdrift, fast på flera sätt. Stampen där GP ingår är på väg i expressfart mot konkurs och styrs i princip av sina banker. Hjörne förköpte sig för några år sen bl.a. på Centerns tidningar, och nu när marknaden är kraftigt på väg ner sitter hela koncernen i skiten. Till årsskiftet ska över en halv miljard in till bankerna, blir intressant att se var de pengarna ska finnas.

      Radera

  2. Fläskfilè till Syrien, hur tänker Lamotte?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trasig logik är deras enda vapen ! !

      Radera
  3. Jaha, en till i mängden som inte kan tänka själv utan är som en papegoja som upprepar allt den hör. Eftersom vi nu har läst detta från honom så vet vi vad han lyssnar på, tyvärr.

    SvaraRadera
  4. Helt utanför temat, men jag saknar en sökfunktion på din blogg. Går det ätt lägga till en sådan? Tex när jag ser mönster i retoriken och gärna vill kommentera och exemplifiera vad jag menar får man sitta och scrolla igenom månader av inlägg. Eller ge upp...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns längst upp i vänsterhörnet...

      Radera
    2. Aaaahh! Lurigt, den gömde sig under en varning för cookies :) Dock lyckas jag inte få den att hitta det jag söker efter. Kan dock vara oskicklighet från min sida...

      Radera
    3. Ja, men om du letar efter svagheter i min argumentation lär du få hålla på ett tag... ;-)

      Radera
  5. Ida kan vi läsa hur närmare 300 000 befinner sig på flykt i Libyen sedan rivaliserande grupper börjat strida. Vi ha läst hur Libanon kan komma att dras in i Syrienkonflikten med hundratusentals flyktingar som följd. Flera afrikanska länder dras med inre konflikter och så ha vi de ständiga oroshärdarna i Somalia, Irak, Afghanistan osv.
    Menar Lamotte att man är rasist om man påtalar det horribla i att lilla Sverige inte klarar att härbärgera och ta emot dessa stora asylströmmar i år efter år?

    SvaraRadera
    Svar
    1. vilka stora flyktingaströmmar år efter år pratar du om?

      1965 var nettoinvandringen 50.000 personer, majoriteten icke svenskar, till Sverige, landet som då hade en befolkning på ung. 2/3 av nuvarande befolkningsmängd.

      2014 var nettoinvandringen 75 000 personer, majorieten återvändande svenskar (motsv. ca 20% av invandringen), så exakt var är det STORA asylströmmarna du talar om?

      Vidare så har Turkiet bara i år fått ta emot närmare 2 MILJONER människor på flykt, och du sitter här och talar om att VI får ta emot "stora asylströmmar år efter år" ? Är du vrickad på riktigt eller är du lågpresterande och outbildad?

      Närområdena till de krigsdrabbade länderna blir mer och mer instabila BLAND ANNAT för att de själva får ta hand om 90% av ALLA flyktingar, i stället för att vi alla länder utan krig och en bit ifrån de krigsdrabbade områdena solidariskt tar VÅRAT ansvar.

      Förstår man inte, som du, hur första och andra världskriget kom till och hur oroligheterna spred sig så kan man ju sitta och häva ur sig rent nonsens på internet utan att behöva ta ansvar, våra politiker däremot har inte den lyxen utan måste agera. Vi kan inte isolera oss i en liten bubbla, det är inte år 1870 utan en bra bit in på 2000-talet med helt annan teknik och förutsättningar.

      Dags att du drar av dig nattmössan och slutar stoppa i dig sömntabletter i tid och otid och i stället vaknar upp till verkligheten

      Radera
  6. "På söndag är det val och då bestämmer vi tillsammans hur Sveriges framtid skall se ut." Den framtiden lär nog bara bli etter värre.

    SvaraRadera