torsdag 23 juli 2015

Hur vänstern ska stoppa SD. Igen.


Anton Andersson

Det finns en numera rätt gammal och mycket tröttsam "diskussion" inom vänstern om hur man ska förhindra väljarflykt till SD, eller "stoppa SD", som man helst uttrycker det. Lösningen handlar alltid om att väljarna egentligen vill ha vänsterpolitik, men inte riktigt förstår det själva. Att framgången för invandringskritiska partier skulle ha någonting med just invandringspolitiken att göra utesluts noggrant. På vänstersajten ETC dyker idag ännu ett alster på detta tema upp, författat av en Anton Andersson. Redan ingressen visar hur djupt oförståelsen ligger:

"Sverigedemokraterna växer för varje mätning och den breda vänstern har inte förstått vidden av den utmaning som den ultranationalistiska högern utgör."

Det är fantastiskt att en vilja att minska EU:s mest omfattande asylinvandring gör ett parti till "ultranationalistiskt". Att "högern" kommer med beror förstås på att det är en vänstermänniska som talar. Vi minns alla hur partiledarna, när de i Almedalen skulle placera partier på höger-vänster-skalan, valde att sätta SD i det motsatta blocket. Alliansen vill framhålla SD som ett vänsterparti, socialisterna som ett högerparti, givetvis gärna längst ut på högerkanten. Brödtextens inledning diskvalificerar egentligen Anders Antonsson som en seriös debattör, men låt oss ha tålamod och istället uppskatta komiken:

"Henrik Arnstad visar i sin artikel hur ultranationalistiska partier som Sverigedemokraterna historiskt vid flera tillfällen besegrat vänster och liberaler i demokratiska val för att sedan införa diktatur. Vad Arnstad dock inte nämner är att man i vissa länder lyckades hålla sådana partier borta från makten, och att Sverige är ett av dem."

Ja, den patetiske mytomanen Henrik Arnstad bjuder på väldigt många uttalanden, inte minst på Twitter. Vilka partier "som Sverigedemokraterna" har infört diktatur? Österrikiska FPÖ när de satt i regeringsställning? Nej, det handlar förstås som vanligt främst om Tysklands nationalsocialister och Italiens fascister, som för de allra flesta människor har mycket lite att göra med SD. Det är klart att man i Sverige har kunnat hålla ett parti med 13 procent i väljarstöd borta från makten, men priset blev att alla andra partier ingick ett organiserat samarbete. När SD istället får 25-30 procent av rösterna kommer detta bli svårare, åtminstone att motivera.

Andersson bjuder på hela fyra sätt som Socialdemokraterna ska använda för att mota SD:s tillväxt:

1. Socialdemokratin måste triangulera SD på området trygghet och sammanhållning. Liksom Per Albin Hansson använde sig av folkhemmet för att triangulera sin tids nationalistiska höger måste S idag bygga en idé om sammanhållning kring välfärdsstaten. Detta innebär ett brott med den liberalt influerade ideologi som väglett S sedan 80-talets slut och en betoning av gemenskap, sammanhållning och solidaritet. 

I en bättre värld handlar politik inte enbart om taktik och att triangulera, utan om vad man faktiskt gör. Så länge som Socialdemokraterna glatt kör vidare med Miljöpartiets migrationspolitik har man ingenting att komma med när det gäller trygghet och sammanhållning, just de två områden som blir hårdast drabbade av massinvandringen. Som så ofta måste jag väl också påpeka att det inte går att kombinera denna massinvandring med en fungerande välfärdsstat. Här är borgerliga debattörer som vill ha fri invandring mer logiska och uppriktiga.

"2. Minska materiella konflikter mellan olika etniska grupper. Invandring och utvandring är en naturlig del i ett globaliserat tidevarv. För ett land som deltar i ett sådant utbyte kan det innebära enorma möjligheter." 

Nonsens. Sveriges asyl- och anhöriginvandring har ingenting med globalisering att göra. Vi har inget som helst naturligt utbyte med länder som Syrien, Somalia och Eritrea. Som vanligt utvecklas inte heller vari dessa "enorma möjligheter" består. För en liberal ligger en möjlighet i att arbetsmarknad och välfärdsstat luckras upp, men för en socialdemokrat? Det är inte heller så att motstånd mot en alltför omfattande invandring endast handlar om materiella konflikter, utan också i hög grad av kulturella, där inte minst islams oblyga framfart ger skäl till betänksamhet. Under denna punkt bjuder Andersson inte på några särskilt konkreta förslag, men lite klassisk socialdemokrati får vi iallafall:

"När det gäller skolan behövs ett avskaffande av skolvalet såväl som olika etniska och religiösa inriktningar så att människor med olika bakgrund kan mötas."

Självklart vill vänstern begränsa friheten och tvinga människor till "mångfald", men är det verkligen givet att en sådan blandning automatiskt leder till ett större stöd för nuvarande invandringspolitik? Resultatet kanske blir det motsatta? Punkt nummer tre är särskilt bisarr:

"3. Lösningen är delvis polisiär. SD bygger sin politiska makt delvis med hjälp av den hatsvans som finns på nätet och i samhället i övrigt. Genom hot och hat försöker de skrämma debattörer som inte delar deras åsikter till tystnad. Med stor sannolikhet finns en liten del av denna svans som inte väjer för våld och ett terroristattentat från denna grupp även på svensk mark är inte osannolikt."

Ett terroristattentat från en SD-väljare är alltså sannolikt? Det förekommer naturligtvis hat även från sverigedemokrater, på samma sätt som det kommer från vänstern, men är det verkligen rimligt att tro att sådana utfall på något sätt ökar sympatierna för partiet? Debattörer som inte delar SD:s åsikter saknas sannerligen inte i den offentliga debatten. Snarare ger just den likriktningen ytterligare sympatier till SD.

"4. Ställ Sverigedemokraterna till svars för den politik de bedriver. Samhället präglas av en underliggande klasskonflikt som SD vill göra allt för att människor inte ska se. Fördelningspolitiskt vill de både äta kakan och ha den kvar. Både sänka skatterna och satsa på välfärden."

Jag tycker absolut att SD:s politik ska granskas på samma sätt som sker med övriga partier. Problemet är dock att medierna känner ett sådant tvångsmässigt behov av att ta avstånd och demonisera partiet, att man istället lägger allt fokus på "skandaler" och rasistanklagelser. Slutligen måste jag återigen upprepa att människor inte väljer SD för att de inte ser klasskonflikter, utan för att de ser att invandringspolitiken är destruktiv och fullständigt ohållbar. Tycker man att Socialdemokraterna har den absolut bästa politiken går det också bra att rösta på dem.

Ännu en gång blir det uppenbart att vänstern helt saknar förståelse av vad som leder väljare till SD. Så länge som man blint insisterar på att alla egentligen vill ha socialdemokratisk politik, i kombination med en enorm invandring, lär man inte kunna hejda väljarflykten. Det kommer att finnas en tid att diskutera skattenivåer och välfärdssatsningar, men så länge som massinvandringen pågår förblir det närmast meningslöst.





6 kommentarer:

  1. Busenkelt! Driv en bättre politik!

    SvaraRadera
  2. Vilken värld lever Anton Andersson i?

    Han skäller som en bandhund på "högern", men har inte ens upptäckt att
    hans egen partiledare, (Stefan Löfven) fortfarande ligger i brudsäng med
    "högerns" Anna Kinberg Batra,

    Jisses, vilka blåögda och naiva knäppgökar det finns i "högerns" rödgröna
    röra...man skrattar ju hejdlöst åt Antons enfald.

    SvaraRadera
  3. Härlig dag med många briljanta inlägg av dig Tobbe!

    SvaraRadera
  4. Utvandring
    Angående punkt 2, där nämns utvandring. Hur kan utvandring ge "enorma möjligheter"?
    Istället borde man ju försöka behålla folk här, när man nu ovillkorligen vill fylla på landet.
    Men då skulle man ju också behöva undersöka varför folk utvandrar, och där skulle det bli obehagliga svar.

    Vardagsvåld
    Som motbild till punkt 3, vill jag ställa det ständiga, ja vardagliga våldet. När folk blir av med jobb, blir uteslutna ur fack, förlorar vänner och bekanta. Och detta sker helt ensidigt.

    SvaraRadera
  5. ultranationalistiska högern :-)))))))) unge pojkar skal ikke holde på med politik.

    SvaraRadera
  6. "Hur ska man stoppa SD?"
    Svaret på den frågan är urenkel, SD är ett fenomen av din tid och det är bara att se på samhällsutvecklingen för att förstå varför SD växer. Svenska folket vill helt enkelt inte att de byts ut mot araber och afrikaner och de vill inte att islams alla absurditeter och bisarra tvångsföreställningar ska prägla det svenska samhället. Svenska folket gillar heller inte att invandrare, s.k. flyktingbarn ljuger sig in i landet och dår PUT och senare medborgarskap på falska grunder. Svenskar gillar inte att diskrimineras på arbets- och bostadsmarknaden för att de inte "flytt från krig och elände".
    Att motivera en så svenskfientlig politik har inget med sund solidaritet med svaga grupper att göra som i sin mest bisarra form yttrar sig i solidaritet med hemvändande IS-krigare och daltande med muslimska grova brottslingar.
    Det är idiotiskt att tro att svenskar plötsligt blivit nationalister i högre grad än vad vi alltid har varit. Folkhemmet hade varit helt omöjligt att bygga upp utan en sund nationalistisk värdegrund. Per-Albin Hanssons sossar hade svenskens välfärd som högsta prioritet och Tage Erlander sossar lyckades komma upp i över 50 %!!! Varför...? Socialdemokraterna är inte svenska arbetarklassens parti längre och inte ens svenska medelklassens parti eftersom de inte längre kan "rösta med fötterna", de kan inte längre flytta från blandkulturella ghetton utan att hamna ur askan i elden dvs till ett aningen mindre blandkulturellt område. Skottlossningarna, rånöverfallen och våldtäkterna sker inte bara ute i förorterna längre utan mitt i stan, mitt i vad som för ett par år sedan klassades som "attraktiva bostadsområden".

    "Liksom Per Albin Hansson använde sig av folkhemmet för att triangulera sin tids nationalistiska höger måste S idag bygga en idé om sammanhållning kring välfärdsstaten. Detta innebär ett brott med den liberalt influerade ideologi som väglett S sedan 80-talets slut och en betoning av gemenskap, sammanhållning och solidaritet."

    I dagens Sverige är det Jimmie Åkesson som är vår tids Per-Albin Hansson som motverkar politisk extremism och det är sossarna själva som är hotet mot vår välfärd och rent av fysiska trygghet. Det är med just slagorden "gemenskap, sammanhållning och solidaritet" (plus missbruk av orden ANSVAR och MÄNNISKOVÄRDE) som sossarna gräver sin egen grav. De flesta svenskar känner ingen GEMENSKAP med muslimer och skjutglada invandrargäng och att vara SOLIDARISK med illegala flyktingar, folk från muslimska klankulturer och hederskulturer upplever de flesta som perverst. Ytterst få svenskar har samma muslimfjäskande värdegrund som Mona Sahlin och hennes partivänner.
    Istället för att fråga "hur får vi stopp på SD" borde sossarna fråga sig "vad hände med vårt folkliga arbetarparti"...? Varför ansågs Per-Albin Hansson och Tage Erlander vara landsfäder men ingen S-ledare sedan Palme varit i närheten av en sådan status...? Vad hände med Sverige sedan vi var en homogen befolkning...? Hur kombinerar man "gemenskap och sammanhållning" med blandkultur och islamism...? Köper väljarna plakatpolitik när de ser att slagorden rimmar mkt lite med verkligheten? Är svenska folket så ointelligent att de går på den begreppsförvirring som hela Sjuklövern ägnat sig åt de senaste 20 åren?

    Stig

    SvaraRadera