Alf Svensson kan inte längre vara tyst

Alf Svensson var partiledare för det som nu kallas för Kristdemokraterna under mer än 30 år. Sedan hans avgång har vi förstås hört mindre från honom, men i asylhaveriets spår känner han att han måste träda fram i Dagens Nyheter. Det är en floskeltyngd sörja av känsloargument vi får ta del av, vilket redan rubriken "Civilisationens röst har tystnat" antyder.

Inledningen bjuder också på en liten kristen referens:

"Nu orkar jag inte vara tyst längre. Frågan vi behöver ställa oss i dag är: Ska jag ta vara på min broder? I stället vänder nu politikerna ryggen till, vevar ut taggtråden, inför gränskontroller. Det är för tyst, alldeles för tyst, om de värden som är civilisationens."

Ja, gränskontroller har delvis införts, men så vitt jag vet har ingen taggtråd rullats ut i sammanhanget. Fina liberaler och vänstermänniskor, och nu tydligen en kristen företrädare, tycker om att slira på sanningen på detta sätt för att få fram slagkraftiga bilder och uttryck. Kontroll av pass blir "stängda gränser", transitzoner för asylbehandling blir till "läger" och ett försök att stävja illegal invandring blir till "taggtråd". Att en stor del av de muslimska migranterna inte på något sätt ser Alf som "en broder" har jag knappt hjärta att berätta. Efter ett par ord om hur måna vi är om goda djurtransporter följer:

"Nu forslas barn i livsfarliga gummibåtar. Karavaner av människor går eller stapplar fram över den europeiska kontinenten." 

Ännu en sådan där glidning för effekt. Det är inte vi européer som "forslar" människor. Det är flyktingarna själva som betalar för att få åka på undermåliga båtar. De ansvariga är flyktingarna själva tillsammans med människosmugglarna och att de kan göra affärer beror i själva verket på att det faktiskt går att söka asyl i Europa. Snart kommer det oundvikliga nyckelbegreppet:

"Alla förstår vi att mottagandet och registreringen och asylsökandet måste ske under ordnade former. Men vi hör inte längre någon demokratisk klang i de många utspelen. När basuneras respekten för alla människors lika värde ut?"

Det basuneras ut dag in och dag ut av politiker och medier. Uppenbarligen har det inte gått Alf Svensson helt förbi, eftersom han själv använder det. Vad i hela världen är "demokratisk klang"? I Sverige har vi en parlamentarisk demokrati, vilket innebär att vi väljer personer som ska representera oss i ett parlament. Det har lett till en socialdemokratisk regering, vilket vi inte alla behöver uppskatta, men den har på så sätt en demokratisk legitimitet för de beslut den fattar, även om den i och för sig representerar en minoritet av väljarkåren. På samma sätt söker hans eget parti demokratiskt stöd för sin nya hållning i migrationsfrågan, även om det smärtar just Alf Svensson. Sedan blir aningslösheten, tillsammans med ännu en kristen referens, nästan provocerande för mig:

"Finns det ingen partiledare som vågar eller vill tala om västerländska, jag fortsätter att kalla dem kristna, värderingar? Finns det ingen som orkar erinra om att ”alla är våra systrar och bröder som på jorden bo och bygga”?"

Det är helt fantastiskt att Alf Svensson inte alls förstår att det är just västerländska, kristna för den som så vill, värderingar som hotas av den muslimska massinvandringen. Sannolikt talar få partier lika mycket om denna aspekt som Sverigedemokraterna. Alf Svensson må citera bibeln och drömma sig bort till en värd där alla är bröder och systrar, men jag kan tänka mig åtminstone en religion som inte kommer att återgälda hans omfamning. Texten fortsätter som vore den skriven för barn:

"Det är inte flyktingar som skapat katastrof! Katastroferna har skapats av mördaren och diktatorn i Syrien, Assad, imperiebyggaren Putin och islamistiska fanatiker som dödar urskiljningslöst."

Visst, men det är i än mindre grad det svenska folket som bär skulden till oro i Mellanöstern. Putin tas sannolikt med för någon sorts balans, men från Ryssland kommer ytterst få flyktingar och i Mellansöstern är USA en långt större orsak till flyktingströmmar. Ingen av oss invandringskritiker lägger skulden på den enskilde flyktingen. Som så ofta när det ska bli fint, blir det också lite förljuget:

"Vi ordar om ”flyktingbarn” som om inte Ahmed och Fatima är precis lika mycket individer med precis samma fri- och rättigheter, samma okränkbara människovärde, som William och Emma."

Det kommer inga "Fatima" som "ensamkommande flyktingbarn". Den kategorin omfattar nästan uteslutande unga män, främst från Afghanistan. Vi förstår alla att det handlar om individer, men när man diskuterar och utformar politik måste man tyvärr tala om större sammanhang och grupper. Alf Svensson ska vara tacksam att etablissemanget åtminstone har kallat gruppen "flyktingbarn", eftersom det säkert lurar en hel del.

Av någon anledning intervjuas Alf Svensson också av samma tidning, så att vi får ta del av hans tankevärld ännu en gång. Det är samma haranger om att se individen och farliga gummibåtar, men låt oss titta på ett svar på frågan om vad partierna bör göra:

"Ja, att Sverigedemokraterna är omöjliga det är väl alla överens om i de övriga partierna. Men i en sådan här situation så får väl de andra glömma den egna partiprofileringen och försöka hitta någon lösning tillsammans som väcker respekt hos svenska folket. Den här utspelskaraktären hör inte hemma i det här politiska läget."

Det vet vi, men varför skulle egentligen Sverigedemokraterna vara "omöjliga" i detta läge? Vad är så fruktansvärt i SD:s politik sett i ljuset av de senkomna borgerliga utspelen? Ännu en tandlös överenskommelse mellan de övriga partierna skulle inte nödvändigtvis mötas med respekt av alla väljare.