tisdag 1 mars 2016

Ännu en usel skildring från de amerikanska primärvalen




Det är mycket som förvrängs och förtigs i svensk etablerad media, men någonting de överhuvudtaget inte klarar av att göra är att rapportera om amerikansk politik. Istället för att informera om var olika kandidater står, och varför de attraherar eller repellerar väljare, får vi i princip alltid endast veta att demokraterna är de goda, republikanerna är onda, och många amerikanska väljare beskrivs på ett närmast rasistiskt sätt som helt enkelt dumma. I den nu aktuella primärvalskampanjen blir valet lätt för de svenska journalisterna, för även om det på den demokratiska sidan finns en kandidat som kallar sig för "demokratisk socialist", finns det också en kvinna vilket i dagens identitetspolitiska klimat trumfar allt annat, bortsett från möjligen hudfärg, vilket var aktuellt i de senaste valen. Barack Obama fick till och med Nobels fredspris, inte för att han hade gjort någonting för världsfred, utan för att han var demokrat och till hälften svart. På samma sätt är de svenska journalisternas fiende särskilt självklar denna gång. Jag vet att många oppositionella svenskar idag stödjer Donald Trump, men själv är jag inte alldeles imponerad av honom, vilket inte beror på svensk medierapportering, utan på vad jag själv har sett av honom.

Nåväl, detta inlägg ska inte handla om Donald Trump eller de övriga kandidaterna, utan om hur Expressens Mats Larsson väljer att skildra ett valmöte. Redan i rubrik och inledning får vi veta:

"Journalist brottas ner och folk kastas ut – just det, gott folk, det är valmöte med Trump.
Kaos bor granne med Donald Trump – Mats Larsson rapporterar från ett kaotiskt valmöte inför supertisdagen."

Den här typen av skildringar känner vi igen även från Sverige, där motdemonstranters våldsutövning kan ge rubriker som "Stökigt vid SD:s torgmöte" eller liknande. Naturligtvis kastar man ut personer som har kommit för att störa ett möte, vilket var fallet vid Donald Trumps sammankomst. Så här såg det ut:




Mats Larsson fortsätter på samma spår:

"Men hans vanliga fras blev:
– Kasta ut dem!
Hans motståndare är inte välkomna."

Självklart hade även motståndare kunnat delta i mötet, men knappast om de skriker och är där för att förstöra. "Kasta ut dem" handlade just om dessa bråkstakar, inte om några invandrare som Mats Larsson försöker antyda. Vi serveras ytterligare en fånighet:

"Att dela in publiken i fiender och vänner kan ju nu låta som ett underligt sätt att ena USA på. Det var också något som Zach Jordan, 42-årig apotekare reagerade på.
– Han söndrar ju själv och splittrar en hel del i sina tal. Ärligt talat tyckte jag det var rätt skrämmande härinne. Jag gillade inte stämningen."

Vad har avlägsnande av bråkstakar med att ena USA att göra? Om jag skulle gå in på Expressens redaktion och skandera slagord skulle jag också bli avlägsnad av vakter eller polis. Ingen skulle säga någonting om att "det är stökigt på Expressens redaktion" eller att där råder otäck stämning.

Det är förstås inte bara amerikansk politik som skildras på ett bisarrt sätt i Sverige, även om det kanske blir tydligast där. Jag har aldrig heller sett någon saklig analys kring exempelvis Front Nationals framgångar i Frankrike. Vi är förvisso vana, men egentligen är det fantastiskt att man som svensk alltid måste söka sig utomlands, eller till alternativ media, för relevant information.




10 kommentarer:

  1. Kommer ihåg när Reagan blev president, vänstern var i uppror på min arbetsplats. Nu skulle det bli ett tredje världskrig. I stället ramlade världens största slaktarideologi ihop som ett korthus.

    SvaraRadera
  2. Att en journalist brottas ner är naturligtvis det värsta en svensk journalist kan tänka sig. Det är i paritet med gruppvåldtäkt, grov misshandel och bara ett snäpp från Förintelsen... Ingen yrkeskår är så fanatiskt lojala och sjukt omnipotenta som journalistkåren och de ser sig själva som hela den demokratiska världens fundament för utan "det fria ordet" (inom åsiktskorridorens snäva ramar) kvävs demokratin.
    Mötesfriheten är också en av demokratins grundpelare men när Black lives matter-huliganer för ett sådant satans oväsen som på Trumps möte kränks både yttrande- och mötesfriheten för Trump och hans sympatisörer. Det borde Expressens Mats Larsson fundera över men precis som när vänstern saboterar Jimmie Åkessons tal eller kastar tårta på honom så är det "det goda hatet" och "det goda demokratiföraktet".

    Stig

    SvaraRadera
  3. Precis, Tobias. Journalistkåren är oförmögen att berätta att Hillary Clinton faktiskt har skickat hemliga email över en privat server, sedan i det längsta vägrat lämna ut dessa till FBI och dessutom driver en stor fond tillsammans med hennes make. Den senare får pengar ifrån en mängd tvivelaktiga länder runt arabiska halvön. Som om detta inte skulle räcka, så har hon röstat för samtliga krig. Är det konstigt om väljarna i USA skulle vilja ha en annan president?

    Men detta får vi självklart inte veta något om i Sverige...

    SvaraRadera
  4. Det är precis som du säger, identitetspolitiken är nu det allra viktigaste. Bernie Sanders är tydligen (för amerikanska förhållanden) genuint vänster, och han har dessutom inte röstat för något krig. I motsats till Hillary representerar han heller inte Wallstreet, utan (rätta mig om jag har fel) representerar de "små" väljarna.

    Egentligen - om man utgår från att journalisterna är vänster - så borde han vara en drömkandidat för dem. Men, icke sa Nicke, kvinna slår politik eftersom identitet slår innehåll enligt den mall av rätt och fel som numera finns inopererat i varje journalists huvud. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta över journalisternas tillkortakommanden..

    SvaraRadera
  5. "Jag vet att många oppositionella svenskar idag stödjer Donald Trump, men själv är jag inte alldeles imponerad av honom, vilket inte beror på svensk medierapportering, utan på vad jag själv har sett av honom."

    Det är svårt att verkligen gilla ett parti, en kandidat, men folk brukar oftast rösta på det parti som kan göra en skillnad. Här ser jag det som att du menar att Trump inte är bästa alternativet för USA?

    Ifall man nu är kritisk till mångkultur och se ett folkutbyte, då är Sverige och USA båda europeiska nationer som nu övergår till någonting annat, som inte är särskilt gott för någondera. Och vem vill ha en mur, som Mexico ska betala för? Det är Trump som vill ha den. Den, om något, är viktigast för USAs folk.

    Fast jag också anser att Trump har brister, speciellt då jag inte vet hur han skulle agera i tillspetsade diskussioner med andra världsledare om krigskonflikter, anser jag att Trump helt klart är den kandidat som kan göra en förändring till det bättre.

    Magne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommenterar här nästan aldrig amerikansk politik, eftersom den politiska kulturen där är så pass annorlunda och fokus ofta ligger på andra områden än de vi diskuterar i Europa. Jag tycker att vi hellre ska hämta inspiration från andra europeiska rörelser, då våra länder och problem nästan är identiska. Det är möjligt att Donald Trump skulle bli en utmärkt president, men spontant känner jag inte något större förtroende för honom. Det gör jag förstås inte för Hillary Clinton heller.

      Radera
  6. Trump har ju dock kritiserat det som sker i Europa i och med folkförflyttningen från tredje världen, och han har uttryckligen sagt att Frankrike inte är samma plats som förut då islamisering och otrygghet i och med no-go-zoner infunnit sig. Han har också kommenterat att det är sjukt att en ung kvinna mördas på ett asylboende i Sverige av en immigrant. Han borde väl ändå värna om FN i Frankrike, som båda verkar ha samma uppfattning av invandringens baksidor, både i USA och Frankrike.

    Vänligen,

    Magne

    SvaraRadera
  7. Om Hillary Clinton skulle bli president, bleve jag riktigt rädd! Hon är mycket krigisk, precis som sin make och skulle sätta världen i brand! Blodtörstig dessutom! We came, we saw and he died, sa hon nästan hysteriskt skrattande när hon fick vetskap om den blodiga och utdragna lynchningen av Gadaffi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, med en krigisk Hillary skulle det bli fler flyktingströmmar, och pressen på att Europa ska lösa USAs krigiska utrikespolitik öka.

      Magne

      Radera
  8. Svensk media kan vända upp och ner på allting och göra förövare till offer, det är vanligt!

    SvaraRadera