Jan Guillou ljuger vidare

Jag har flera gånger tidigare uttryckt min förvåning över att Jan Guillou av offentligheten verkar uppfattas som en relevant och rentav intellektuell röst. Kanske beror det på att han för några decennier sedan gjorde ett sensationellt avslöjande, kanske på hans försäljning av skönlitteratur, eller kanske helt enkelt på den vanliga principen att om man tillhör den rätta sidan så kan man påstå och skriva vad som helst. I ett alster i dagens Aftonbladet gör han som vanligt; hittar på och skjuter in det som passar hans egen absurda agenda, som för det mesta numera handlar om att försvara islam och lyfta fram "muslimers utsatthet". Eftersom han alltid, av någon anledning, vill framhålla sin tillhörighet i överklassen och på Östermalm, är även han mycket förfärad över den tämligen milda samhällskritik som framfördes av makarna Adelsohn i DN:s legendariska reportage. Att SD fick sju procent av rösterna i hans egen församling innebär att "skammen ligger som tårgas":

"Redan siffrorna i sig är skakande. Men desto värre blev det när Ulf Adelsohn och Lena Adelsohn ­Liljeroth kom ut i ett sensationellt reportage av Björn af Kleen i DN och framstod som minst sagt förstående för några centrala föreställningar i SD:s propaganda."

Vad ska då makarna Adelsohn ha sagt, i Guillous värld, som gör att de är förstående inför SD:s propaganda?

"Medierna förtiger medvetet brott som begås av muslimer, 'testosteronstinna' nyanlända muslimer skapar oro bland svenska kvinnor, i muslimernas kultur är en ensam kvinna på stan lovligt byte, på grund av mediernas förtigande får man då och då konsultera hatsajten Avpixlat för att se vad som hänt, så fort man säger något i det här landet riskerar man att stämplas som rasist samt är ”den allmänna uppfattningen” allt det ovan uppräknade."

Precis som han gjorde i en tidigare krönika, som kunde beläggas med ett tiotal rena faktafel, till exempel att en bok som handlade om en högerextrem attack mot Almedalen handlade om muslimer, skjuter han här in "muslimer" som ingen har talat om. I reportaget sade makarna:

Om medierna:
"Det som gör människorna mer oroliga är att man vet att pressen medvetet förtiger vad som sker!"

"När pressen medvetet förtiger uppstår en väldigt, väldigt obehaglig stämning i folkdjupet. Och det är ju förvånande att medierna inte har förstått det."

Om testosteron:
"När du plötsligt har hundratusentals unga testosteronstinna herrar med relativt annorlunda kvinnosyn sedan barnsben."

Om lovliga byten:
"I många av de kulturer som de ensamkommande unga männen kommer ifrån är en kvinna som går på stan ensam synonymt med en flicka som är tillgänglig för vad som helst." 

Observera att de ingenstans nämner "muslimer", och att majoriteten av asylmigranterna utgörs av just muslimer är faktiskt en annan sak än att uttryckligen upprepa det vid varje påstående, som Guillou gör. Hans inställning till sanningen är exceptionellt flexibel även inom medieetablissemanget, men oförmågan att dra logiska slutsatser ligger på nivån som vi har vant oss vid:

"Föreställningen att dessa unga män kommer från 'kulturer' där ensamma kvinnor på gatan vore lovligt byte är ­totalt bakvänd. Tvärtom skulle de unga männen inte bli långlivade i sina gamla hemländer om de ­praktiserade sådan kvinnosyn."

Fullständigt ologiskt. Tanken är ju snarare att just eftersom dessa unga män kommer från kulturer där kvinnor täcker sig, förväntas vara oskulder fram till giftermålet och där hederskulturen är stark, blir förvirringen stor när de ser ensamma kvinnor med böljande hår, som då antas vara lovligt byte. Här blir varken mannen eller kvinnan ihjälslagen av släktingar vid trakasserier eller våldtäkter. Dessutom bygger ju hederskulturen på en kvinnosyn där kvinnorna ses som klanens ägodelar, vars kyskhet påverkar hela släkters anseende. Logiska haveri nummer två är ett vanligt argument från även mindre notoriska lögnare än Guillou:

"Till detta kommer den absurda ­föreställningen att människor som flyr för livet från islamistisk terror skulle vara särskilt begivna på ­islamistisk terror."

Migranterna flyr inte alls nödvändigtvis från islamistisk terror. En del flyr helt enkelt från krig, medan en hel del söker sig till Europa för en bättre framtid i allmänhet. Få verkar vilja släppa taget om just den kultur och den religion som har bidragit till att förstöra hemländerna. Sannolikt skulle Guillou hävda att det varken finns moskéer eller islamistiska organisationer i Sverige.

Precis som vanligt får vi, förutom Guillous bisarra vurm för överklass och Östermalm, hans ständiga förljugna påstående om den mångkulturella stadsdelen:

"Det är fruktansvärt att Lena och Ulf, som jag tillåter mig att kalla dem, vi är ju ändå grannar, väluppfostrade, djurgårdare och bekanta, torgför dessa vulgariteter. Däri ligger ­också en skam för vår invandrar­täta stadsdel."

Nej, "invandrartät stadsdel" betyder inte att det finns en viss mängd högutbildade européer, och det är lika patetiskt varje gång som Guillou försöker förmedla den bilden.

När jag tar upp liknande alster får jag ofta frågan varför jag överhuvudtaget uppmärksammar uppenbart svagbegåvade och lögnaktiga individer, när jag istället borde låta dem sprida sitt nonsens i tysthet. Problemet är dock att oavsett vad jag gör och inte gör, kommer dessa krönikor att läsas av tiotusentals människor som kanske rentav tar dem på allvar. Den stora frågan består: Är det för etablerad media verkligen omöjligt att hitta relevantare och mer kompetenta skribenter?