Igår var då Jean-Marie Le Pen äntligen gäst i en tv-studio igen, denna gång i kanalen LCI:s morgonprogram. Den stora nyheten är att hans nya rörelse "Comités Jeanne" tänker presentera kandidater i valet till Nationalförsamlingen i juni nästa år. I detta sammanhang skymtar också konflikten med Marine Le Pen fram, och det är förstås en tragisk situation på ett mänskligt plan, men politiskt sett tämligen oundvikligt. Jean-Marie Le Pen har alltid sagt precis vad han tycker och tänker, medan Marine Le Pen vill leda partiet till allt större segrar. En del i detta arbete har varit den så kallade "avdemoniseringen", en process som blir svår att genomföra med en framträdande företrädare som lättare demoniseras av medierna. Själv stöder jag dem båda och på detta forum förblir Jean-Marie Le Pen ingenting mindre än en hjälte.
Man ska också komma ihåg att han fortfarande har ett stort stöd inom Front National, även bland yngre människor, varav några faktiskt lämnade partiet när Jean-Marie Le Pen uteslöts. Så här ser profilerna ut för ett par av mina kontakter i ungdomsförbundet:
PACA (Provence-Alpes-Côte d'Azur) är en region i södra delen av landet där partiet har särskilt stort stöd, liksom i Nord i norr.
Florian Philippot är en av partiets vice-presidenter och är särskilt illa omtyckt av Jean-Marie Le Pen av ett antal skäl.
Sciences Po (egentligen Institut d'études politiques de Paris) är en elitskola inom statsvetenskap. Den politiska eliten går sedan ofta vidare till ENA, den yttersta elitskolan för blivande presidenter och ministrar.
Wallerand de Saint-Just sitter bland annat i partiets exekutiva byrå.
Bra intervju. Tänk så olikt vår svenska vänstertelevision att låta människor med andra tankar än de socialistiska få tala till punkt, och dessutom tala om viktiga ämnen, utan att behöva stå till svars för vänsterextremisters lågbegåvade epitet om alla de för tillfället inte gillar. Är för övrigt mycket tacksam över ditt viktiga arbete med att översätta de franska tv-inslagen, Tobbe.
SvaraRaderaMarine gjorde ett taktiskt misstag när FN uteslöt fadern. Den nationalistiska oppositionen radikaliseras snabbt och de åsikter som har betraktats som för extrema för fem år sedan håller på att bli legio inom den nationalistiska sfären. Sverigedemokraterna har gjort samma misstag; snöpt sig själva för att försöka vinna etablissemangets gillande. Men men; gjort är gjort. Inget annat att göra än att flytta Overtons fönster än mer åt rätt håll.
SvaraRadera