Osämjan och det verkliga problemet

Expressen har haft en relativt ambitiös och intressant artikelserie om situationen för och bland asylsökande. Mest intressant var den fjärde delen, kallad "Osämjan", som handlar om konflikter och trakasserier bland dessa asylsökande, inte minst eftersom de flesta som kommenterat helt verkar ha missat det viktiga. Där får vi bland annat möta en 22-årig afghansk kvinna, som av någon anledning kallas för "tonårstjej" i artikeln. Nästan alla afghaner som ingår i gruppen "ensamkommande" är förstås män, som alla känner till denna kvinna:
"Nya killar flyttar hela tiden in till orten. Det blir fler och fler att förklara ett nej för. De nya hajar till när de ser Sima och kommer fram direkt. Var bor du, när kom du hit, kan jag få ditt nummer?"

Planen var att denna Sima skulle få hit sin mor genom anhöriginvandring, men det är nu något mer komplicerat. För att skydda henne från afghanska män har hon placerats med två afghanska kvinnor, som dock tillhör en annan folkgrupp:
"De två kvinnorna är sunnimuslimer och strikt troende, Sima kommer från shiaislam. För kvinnorna hon bor med, upplever Sima, får alla små vanor hon har plötsligt representera hazarafolket i stort snarare än henne själv. De vakar över hur hon hanterar killars kontaktförsök. Trots att det inte hade behövts."

I huset där Sima bor har tydligen tidigare svenska hyresgäster bott, men de har tvingats bort eftersom det är lönsammare att hyra ut till Migrationsverket. Det innebär en viss förändring av området:
"En garagelänga på parkeringsplatsen har byggts om till provisorisk moské som fylls upp fem gånger om dagen."

Givetvis blir det också problem mellan shia och sunni:
"Böneledaren förklarar för oss att männen tidigare åkte till närliggande städer där moskéer med rätt trosinriktning ligger, men sedan deras gratis busskort dragits in åker de bara på helger. I garagemoskén får vi böcker på svenska som hänvisar till Islamguiden, en sajt som står det muslimska brödraskapet nära."

En okänd man ropar till Sima (som inte bär slöja) på gatan:
"Du börjar med att ta av sjalen, nästa gång tar du av byxorna."

Att man får en högre levnadsstandard i Sverige
innebär inte nödvändigtvis att man vill byta värdegrund.

Framför allt får vi i reportaget en bild av ständiga konflikter och trakasserier mellan de båda folkgrupperna pashtuner och hazarer. I dag kände Expressens ledarsida att det var dags att säga något om denna problematik och man visar upp just den blindhet inför det verkliga problem som jag inledningsvis nämnde. Vi kan läsa:

"Konflikter och hierarkier från hemländerna följer ofta med in på svenska asylboenden. Att blunda för det är att svika de utsatta."

"Människor som flyr från förtryck borde självfallet inte behöva utstå déjà vu i mottagarlandet."

Det är förstås ledsamt att människor utsätts på asylboenden, men man bortser här från det stora problemet, nämligen att alla dessa människor ska ut i det svenska samhället. Just nu väntar 36 000 afghaner på uppehållstillstånd, de allra flesta yngre män. Om de inte ens kan fungera med pashtuner, eller hazarer, shia eller sunni, på ett asylboende, är det inte svårt att föreställa sig hur väl de kommer att hantera den fina svenska mångfalden. Hur tror ni att de ser på svenskar som inte ens är muslimer?

De afghanska männen närmade sig Sima eftersom de utgick från att hon var "en dålig tjej", vilket helt enkelt grundades på att hon var själv. Vi kan fundera på hur de då ser på svenska kvinnor, och genom övergrepp på festivaler och annorstädes har vi åtminstone fått en liten bild av det. I länder som Afghanistan lever förstås folkgrupperna åtskilda, och kvinnorna måste täcka sig med burkor, men Sverige ska vara ett mångkulturellt samhälle där vi alla ska blandas och interagera fredligt med varandra. Naturligtvis kommer det som inte fungerar mellan grannfolk i Mellanöstern, Centralasien eller Afrika plötsligt att fungera mellan alla världens människor i Sverige.

De politiker och mediemänniskor som har hetsat fram denna utveckling har aldrig behövt förklara hur detta är tänkt att lösas och frågorna har inte ens fått ställas. Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Maria Ferm och alla de andra bär ett mycket tungt ansvar, men det blir ju vi andra som en dag kommer att få städa upp efter dem.