Fridolins tur att använda sig av Hörby

I dag var det Gustav Fridolins (MP) tur att intressera sig för hur två partier han inte tillhör agerar i en kommun där han inte bor. Syftet är som vanligt att på riksplanet försöka skrämma Centerpartiet och Liberalerna till att stödja en vänsterregering, och hans text i dagens Expressen om Hörbys kommunpolitik börjar ödesmättat:

 "Det är på riktigt nu."

Till skillnad från alla andra kommuner, där politik är på låtsas och kan skämtas bort, eftersom Centerpartiet stöder Socialdemokraterna, Miljöpartiet stöder Moderaterna eller Moderaterna stöder Kristdemokraterna. Vad Fridolin använder denna gång är varken "rasism" eller "30-talet", utan att kommunstyrelsens nye ordförande Stefan Borg (SD) skulle vara "homofob". I vanlig ordning är udden egentligen riktad mot Moderaterna, som numera ska framställas som förträffliga människor:

"Sverigedemokraterna fick inte 51 procent av rösterna i Hörby. De kan bara ta makten om någon annan ger den till dem. Och det var Moderaterna i Hörby beredda att göra. Jag har mött och arbetat ihop med många moderater. Vi har inte så ofta haft samma åsikt, men jag har ofta mött kloka, sansade människor. Jag har sällan varit ens nära att ifrågasätta deras grundläggande demokratiska värderingar."

Att endast kunna ta makten med hjälp av andra partiers stöd är den normala situationen i de flesta kommuner. Festligt nog kritiseras MP just nu för att de i Stockholm förhandlar med Alliansen, vilket Socialdemokraterna ser som ett svek, eftersom de utgår från att både V och MP för alltid tillhör partiets stöd.

Jag tycker att MP har all rätt i världen att i kommunerna stödja sig på de partier som gör det möjligt att få genomslag för den egna politiken, och följaktligen bör det gälla även Moderaterna, som med sina fem mandat i Hörby annars skulle behöva samarbeta med nästan alla andra partier.

För säkerhets skull slängs en mycket populär referens in, även om den inte har någonting alls med Hörbys kommunalpolitik att göra:

"Björn Söder fick tjugo fler röster än SD har ledamöter. Även om några av dem som röstade på Söder kan ha varit kristdemokrater, så motsvarar antalet att var fjärde moderat riksdagsledamot gick emot sin partiledning för att man så gärna ville rösta på Björn Söder." 

Med sina 16 mandat i riksdagen borde Fridolin kanske ta det lite lugnt med att läxa upp andra partier. Mest anmärkningsvärt, också rent objektivt, är i detta sammanhang snarare att "Alliansen" släppte fram en vänsterpartist, som kom från ett parti som inte bara kallade sig kommunistiskt, utan dessutom inte ens är tredje störst. Efter att även ha stämplat Söder som "homofob", får vi förstås också:

"Under sin tid som vice talman har han gång på gång försökt föreskriva vem som är svensk och vem som inte är det, med starka protester från bland annat judiska företrädare som följd."

Ser ni vad som hände där? Hur kan det finnas företrädare för ett folk som inte finns? Varför finns Sametinget? Jag är helt övertygad om att de flesta personer som tillhör dessa grupper inte har några som helst problem med att vara en del av ett folk. Vi vet alla att man samtidigt kan vara svensk medborgare, men personer som Fridolin verkar se "svensk" som det ultimata tillståndet, som alla världens folk helst vill uppnå. Jag skulle troligen identifiera exempelvis Soraya Post som svensk, om hon inte ständigt koketterade med sin etnicitet.

Som vanligt innebär en stram migrationspolitik, vilket är det som demoniseringen av SD egentligen handlar om, nästan världens undergång:

"I den miljön finns det moderater som hellre håller ihop högern än tar fajten för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är det som händer i Hörby. Det var det som visade sig i talmansomröstningen."

Att "ta fajten för demokrati" innebär numera alltså att inte utmana Socialdemokraternas maktinnehav. I Hörby har de haft makten under den senaste mandatperioden, och det skulle vara mycket märkligt om de skulle få styra ännu en mandatperiod, efter att nästan ha halverats och numera är mindre än hälften så stora som SD. Fridolin har givetvis inte heller något eget förslag på hur den parlamentariska situationen i Hörby ska lösas, eftersom han bara vill taktisera lite på riksplanet. Ändå vill han om och om igen referera till just denna kommun:

"Stöd från SD kostar. I Hörby kostade det kommunalrådsposten. I riksdagen skulle det snart bli mycket dyrare än så."

Jaha, och för vem kostade den posten? Det är Socialdemokraterna som får överge den, och det är absolut inte Moderaterna som betalat med den. Avslutningen är grandios:

"Det är på riktigt nu. Det avgörs vilka vi är, och vad vi står för. Jag tänker göra allt jag kan för att rasismen och homofobin inte får inflytande i Sverige.

Man kan dock ifrågasätta hur mycket riksdagens minsta parti kan förändra ett av världens minst rasistiska och homofoba länder. Det är också lite magstarkt att ett språkrör för ett parti som blivit en väg in för islamister slår sig för bröstet i dessa frågor. Var Yasri Khan och Mehmet Kaplan verkligen så hbtq-vänliga? Kommer Leila Ali Elmi nu att gå i Pride-tåget?

Det är så oerhört arrogant när personer som Fridolin eller Annika Strandhäll låtsas oroa sig för vad allianspartier gör. Själva riskerar de ju inget, utan tycker att de i alla lägen ska regera och det med vem som helst.