fredag 23 maj 2014

Replikskifte om Front National i Dispatch International




För ett tag sedan publicerade Dispatch International en artikel som var kritisk mot Front National, skriven av tidningens Pariskorrespondent Nidra Poller. Då jag vet att Pollers artikel inte bara väckte min uppmärksamhet, bland annat eftersom jag har fått många frågor om min syn på den, vill jag här uppmärksamma vårt replikskifte.












Nationella Frontens mörka undersida

"Nigel Farages och Mortens Messerschmidts nej till samarbete med Marine Le Pens Front National, FN, krossar definitivt hennes förhoppningar om att leda en sju-nationersgrupp av EU-kritiska partier i det kommande EU-parlamentet. Det främsta problemet är Front Nationals antisemitism.
[...]"
länk

Eftersom Ingrid Carlqvist känner till att jag ser mig som en vän till partiet, bad hon mig läsa artikeln och bemöta den. Jag uppfattade artikeln som spretig och kritiken som obefogad, då jag menade att den byggde på närmast anekdotiska bevis och perifera personer, samt att Poller verkligen ansträngt sig för att hitta antisemitism.

REPLIK: ”Gammal antipati och lögner om Front National”

"Tobias Svensson ger Dispatch Internationals Pariskorrespondent Nidra Poller svar på tal om Front National och partiledaren Marine Le Pen. Hon vill Frankrikes och Europas väl, menar han.
[...]"
länk






3 kommentarer:

  1. Tobbe,
    tack för dina alltid stringenta kommentarer. Det kunde man dock inte säga om den du polemiserar emot.
    Jean-Marie Le Pen beskylls för anti-semitism för att han någonstans under en polemik sagt att gaskamrarna en detalj i Andra världskriget. Detta fick han massiv kritik för så numera säger han att Andra Världskriget är en detalj i Förintelsen. Detta har såvitt jag vet inte fått samma massiva kritik.
    Jag har försökt att få lite ordning i mina tankar kring detta och skall börja med David Irving som har förbjudits att tala lite överallt i världen och t.o.m. satts i fängelse eftersom han haft invändningar kring den gängse historiebeskrivningen om Förintelsen.
    David Irving är professor i historia och har skrivit 30 böcker om Andra Världskriget, bl.a. om bombningen av Dresden. Gott och väl. Hans problem börjar när han I Tyskland under en föreläsning citerade ett videoinspelat uttalande av Chefs-museiintendenten vid Auschwitz Statsmuseum, Dr. Francizek Piper, där denne säger att gaskamrarna i Auschwitz (som visats i 40 år för 40 miljoner människor) inte är autentiska utan byggdes av polska kommunister efter kriget. Detta får man inte säga. Regeringen åtalade då Irving för att ha "förtalat de dödas minne".
    Vid rättegången förbjöds Irving att visa sitt bevismaterial (den video-inspelade intervjun) eller ens kalla in Piper som vittne och dömdes att betala 30.000 D-Mark. Han förbjöds också att arbeta i de tyska arkiven där han arbetat i 30 år. Han är nu bannlyst från Tyskland, Kanada, Frankrike, Österrike, Italien, Sydafrika, Australien och många andra länder.
    2004 arresterades så Irving i Österrike för ett uttalande han gjort 1989 och dömdes till 3 års fängelse och satt i isoleringscell i 13 månader i ett av Österrikes hemskaste fängelser. Österrikes lag ger 10 års fängelse för varje enskilt politiskt inkorrekt historiskt uttalande i frågan.
    Skall man som historiker inte ha rätt att granska alla fakta och sätta dem under luppen?
    Gunnar B.

    SvaraRadera
  2. Jag borde kanske poängtera att jag själv inte har någon åsikt i denna fråga och absolut inte hävdar någonting. Jag är inte historiker och har inte tagit del av några historiska dokument. Men jag menar att den historiska kartläggningen av detta skeende för 70 år sedan kan och bör skötas av forskare utan att politiker, journalister och jurister förföljer, sätter munkavle på och spärrar in forskare med avvikande åsikter. Som i all forskning får frågorna sitt svar genom vetenskaplig debatt. Och ingen av de forskare som haft avvikande åsikter om detaljer har förnekat förekomsten av koncentrationslägrens hemskheter.
    /Gunnar B.

    SvaraRadera
  3. Bra replik Tobbe. Du har en ängels tålamod. Jag håller helt med kommentaren ovan. Själv blir jag väldig misstänksam när någon förbjuder undersökande journalistik eller grävande efter fakta. Det känns som att det är en hund begraven.

    För egen del blir jag upprörd över att kommunismens grymheter alltid glöms. 100 ggr fler filmer har gjorts om övergreppen i Tyskland än i Sovjet.

    Vad är det man vill dölja för oss här då eftersom det aldrig talas om Bolsjevikerna och vilka som ligger bakom kommunismens uppkomst? Kan det vara så att kunskap om det som skedde 1900-.1930 påverkade Tyskland och dess syn på vad som var hotet mot dem och att det är därför man gör allt för att hindra oss från att ta del av denna kunskap?

    SvaraRadera