måndag 7 mars 2016

Den tragiska debatten om nyanlända och arbetsmarknad




Att bevittna vänstern och högern debattera sätt att få asylinvandrare in på arbetsmarknaden är en sorglig upplevelse. Båda sidor har sedan länge bestämt sig för att Sverige ska och måste ha en enorm asylinvandring, utan några analyser, men sitter sedan med problemet att hantera konsekvenserna. Att många liberaler vill använda massinvandringen för att krossa arbetsmarknaden och lönebildningen känner vi till, men de är åtminstone logiska. Vänstern, där vissa rentav vill ha helt fri invandring, drar då igång sina vanliga klagovisor om orättvisa, klassklyftor och behovet av kollektivavtal och fackföreningar. Inte heller jag vill se något låglöneproletariat, men hur tänker vänstern sig att det inflöde de alltid värnar om ska absorberas? Sin vana trogen luftar de olika statliga "integrationsåtgärder" och att alla nya arbetstillfällen ska "skapas" i offentlig sektor.

Denna strid har åtminstone fört med sig det positiva att båda sidor tvingas visa att asylinvandringen inte är någon tillgång. Om den hade varit det, skulle naturligtvis varken integrationspolitik eller anpassning av arbetsmarknaden behövas. Detta tjafs mellan höger och vänster har nu pågått ett tag, men ett debattinlägg i dagens Aftonbladet från självaste Erik Ullenhag (L) påminde mig återigen om det hopplösa läget. Ullenhag är som bekant aldrig rädd att använda floskler och lyckas dessutom stava fel på SD:s partiledares namn:

"Stefan Löfven, Jimmy Åkesson och facket väljer därmed att blunda för den stora integrationsutmaning Sverige står inför. Konkreta förslag för att se till att människor som flytt till vårt land ska komma i arbete avvisas reflexmässigt i en ohelig allians av dem som drömmer sig tillbaka till folkhemmet. Globaliseringen ställer krav på en arbetsmarknad som fungerar annorlunda än i gårdagens Sverige."

SD ville inte ha denna "utmaning" till att börja med och om partiets politik hade genomförts för något decennium sedan skulle problematiken inte heller ha funnits. Det är också enormt förljuget att som vanligt blanda ihop Sveriges destruktiva asylpolitik med globalisering. I en globaliserad värld skulle vi kunna konkurrera om välutbildad arbetskraft, vilket vi knappast gör, alldeles utan att sänka några löner. Förslagen om att "sänka trösklar" visar enbart att vi tar emot fler och sämre utbildade människor än vad vi kan absorbera. Att Ullenhag ens för in SD i denna fråga beror förstås på att högern alltid vill placera partiet på vänsterkanten, precis som vänstern alltid vill sätta det på högerkanten, en taktik som blev pinsamt tydlig när partiledarna i Almedalen fick uppgiften att placera varandra längs skalan.




Vi kan notera att Ullenhags retorik trots allt har förändrats något:

"Sverige har tagit ett stort medmänskligt ansvar i en svår tid. För att integrera alla människor som nu sökt sig en fristad i Sverige krävs stora insatser. Arbetsförmedlingen beräknar att gruppen utrikes födda snart kommer utgöra hälften av alla arbetslösa i Sverige."

Nu påminns vi tydligen inte längre om att "600 000 utlandsfödda går till jobbet varje vecka" och de som tidigare sågs som stora tillgångar kräver plötsligt "stora insatser". Det var vi många som påpekade redan när Ullenhag var integrationsminister och ljög närmast dagligen, men värre är att inga insatser i världen kan lösa denna skapade "utmaning". En nästan helt irrelevant åtgärd presenteras också:

"På kort sikt är det viktigaste att snabbt korta handläggningstiderna. Regeringen har flaggat för att asylsökande kan behöva vänta upp till två år på besked om att få stanna i Sverige."

Det finns många skäl till att förkorta handläggningstiderna, inte minst för att snabbt kunna ge avslag, men det har mycket lite med arbetsmarknaden att göra, eftersom problemet är att det i genomsnitt tar många år för den nyanlände att efter uppehållstillstånd komma in på arbetsmarknaden, om det någonsin sker. En viss ärlighet smyger sig in:

"Men den stora utmaningen är inte att sysselsätta de syriska läkarna, utan i stället hur de runt hälften av de nyanlända som saknar gymnasieutbildning ska kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden."

Just det, arbetsmarknaden behöver dem helt enkelt inte. Här har vänstern en poäng när den menar att högern vill skapa arbeten som idag varken finns eller behövs, exempelvis personer som packar matkassar i livsmedelsbutikerna. Erik skulle dock inte vara Ullenhag om han inte direkt därefter kommer med motsägelsefullt nonsens:

"Det är bra att Sverige är ett invandringsland och att människor söker sig hit. De som nu flytt krigets Syrien kan med rätt reformer bidra till att vi blir ett rikare land. Men det förutsätter att vi för en politik som möter de utmaningar Sverige står inför."

Varför är det bra? På vilket sätt blir ett land rikare genom att utbildningsnivån sänks? Ullenhags avslutning återkommer till den där alliansen han föreställer sig:

"Den allians som nu bildats mellan SD och S som blundar för den verkliga integrationsutmaningen och vägrar sänka trösklarna in på arbetsmarknaden riskerar att göra att politiken, i stället för att ta tillvara möjligheten som de människor som flytt hit är, skapar ett stort utanförskap."

Nej, Erik Ullenhag, det är du, Fredrik Reinfeldt och några till som har skapat ett stort utanförskap och det skulle vara mer klädsamt om ni åtminstone erkände ert misslyckande och förräderi.




17 kommentarer:


  1. Statens viktigaste uppgift är att garantera sina medborgare säkerhet.


    Då ska inte ett stort hål lämnas vid gränsen så att det blir möjligt för efterspanade terrorister, narkotikasmugglare, människohandlare eller krigsförbrytare att resa in i vårt land och gömma sig här. Men på grund av asylpolitikens haveri är det så vi har det. Vi har ingen gränskontroll just nu, vilket i ett internationellt perspektiv är häpnadsväckande.

    SvaraRadera
  2. Sänkta löner är knappast någon silverkula. Troligtvis innebär det bara ett ännu mera hatiskt brunt proletariat. De upplopp vi ser i förorten idag kommer att vara barnlek jämfört med vad som kommer då, utan vi kommer se franska proportioner när det väl kokar över ute i förorten. Svenskarna kommer i sin tur bli ännu mer hatade.

    Dessvärre tror jag att de kommer få igenom sin idéer. Marschen neråt i dödskuggans dal har bara börjat för Sverige.

    /Fredrik H

    SvaraRadera
  3. Han skriver att "konkreta förslag avvisas reflexmässigt".
    Var finns de förslagen?

    SvaraRadera
  4. Det är dags att tala klartext. Och sanning. Vi vill inte se invandrarna i Sverige. Att se integration som en lönefråga är att inte förstå problemet. Politikeradeln har försökt att tvinga på valboskapen invandrarna.
    Sätt en fotboja på var och en som kommer, att tas av när de eventuellt får uppehållstillstånd.
    Se till att varje nytt uppehållstillstånd motsvaras av fem avvisningar intill dess att det inte finns fler att avvisa.
    Gör avvisningarna till huvuduppgiften för migrationsmyndigheter. Finansiera invandringen med frivilliga bidrag i stället för över skattsedeln. De pengar som samlas in får räcka. Punkt slut.

    SvaraRadera
  5. Märkligt att Ullenhag fortsätter som politiker efter det totala integrations fiasko karln haft ansvar för under flera år.
    Motsvarande inkompetens i den privata marknaden hade satt stopp för fortsatt karriär där.
    Förstår inte hur de är funtade inombords eller är de totalt hjärntvättade om deras egen förträfflighet. Skrämmande att politiker av denna sort finns i överflöd av inom 7-klövern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog lär han fortsätta så länge det är lukrativt.

      Radera
  6. Dom unga muslimska männen kommer säkert att bli jättetacksamma över att möjligheten få jobb med att skura toaletter åt dom otrogna.

    SvaraRadera
  7. Ullenhag är ytterligare en produkt av ett korrumperat samhälle, låt vara att korruptionen tar sig aningen subtilare former än rena kontantmutor. Här har vi en typ av vänskapskorruption där Ullenhags far, folkpartistisk toppolitiker genom kontakter matchar fram sin inkompetente son till mimisterpost. Likadant med varierande resultat för Reinfeldt och Lööf.

    SvaraRadera
  8. De flesta, inklusive alla som är emot massinvasionen, går på globalisternas propaganda om att det INVANDRARNA som skall integreras.
    De skall integreras i Sverige och svensk kultur lika mycket som de europeiska kolonisatörerna integrerades i Nordamerika och DESS urinvånares kultur.
    Över 100 miljoner indianer mördades av de vita när DE "integrerades" i Nya Världen, varifrån nu The New World Order sveper över världen.

    SvaraRadera
  9. Liberalerna vill krossa välfärden och lönebildningen med totalinvandring.

    Socialisterna vill krossa ägandet genom massivt skattetryck med totalinvandringen.

    De Konservativa vill rädda välfärden och äganderätten (=låga skatter) genom att stoppa totalinvandringen.

    Trilemmat, som Jan Tullberg på Handelshögskolan myntat (med bostadsköp som exempel), är alltså; Välfärd - Sysselsättning (=skattetryck) - Invandring. Du kan bara välja 2 av dessa 3 alternativ för att det ska fungera. Vad väljer du bort?

    SvaraRadera
  10. "Globaliseringen ställer krav på en arbetsmarknad som fungerar annorlunda än i gårdagens Sverige."

    Just därför fungerar det inte att ta emot hundratusentals faktiska analfabeter. I Somalia, Afghanistan och Pakistan är analfabetism ca 50 % och att utgå från att det enbart är den läskunniga halvan som väller in i Sverige är lika idiotiskt som att tro att endast de skötsamma och integreringsvilliga väljer just Sverige (det är snarare tvärtom, Sverige fungerar som en magnet på de värsta och sämsta exemplaren pga våra generösa bidrag och obefintliga krav på motprestation).
    I " gårdagens Sverige" när det fanns en stor, stark industri fick icke-analfabetiska italienare, jugoslaver och övriga europeiska invandrare snabbt jobb inom industrin och varven och även då levde vi i en globaliserad värld. SKF, Volvo, Saab, Asea, Götaverken och Stora Kopparberg exporterade och konkurrerade globalt.
    Det är faktiskt nödvändigt att "drömma sig tillbaka till folkhemmet" eller åtminstone ha fragmentariska minnen av det för att inse att i motsats till dagens typ av invandrare var de på 70-talet kompatibla med den svenska arbetsmarknaden och den grad av globalisering som fanns även på den tiden.
    " Drömmer sig tillbaka till folkhemmet", "vår 'nya' globaliserade värld" och "arabiska läkare" (som kör taxi...) är sådana där gamla lögnaktiga floskler som den f.d. propagandaministern Ullenhag älskar att svänga sig med.

    Stig

    SvaraRadera
  11. När det blir möjligt att frånta en person svenskt medborgarskap bör Ullenhag ställas först i den långa kön.

    SvaraRadera
  12. När farsan kom till Sverige i mitten av 50-talet som kvotflykting (det innebar att FN gav svenska staten en summa pengar som Sverige kunde erbjuda arbete och bostad) så var integration snabbt som fan det enda som gällde. Han fick jobb och bostad. Språket lärde han sig på jobbet. Han hade ingen möjlighet att utöva sin religion mer än till påsk då han besökte ortodoxa kyrkan i Stockholm. Han fick svenskt medborgarskap efter 10 år i landet. Och året efter gjorde han lumpen. Han fick (tvingades) anpassa sig till svenska seder och bruk, ta till sig svensk kultur och lyda svenska lagar. Det var liksom inget daltande med de som kom på 50- och 60-talen. Det här är Sverige, här gör vi si och så, passar det inte åk hem. Nu ska vi förändra hela samhället för att det ska passa muslimska män (kvinnorna verkar vara kvar) från MENA länderna. Dom bränner boendet för att maten inte var bra, min pappa fick arbeta för att få pengar så att han kunde köpa mat och betala hyra. Inte en dag under sitt liv fick han så mycket som 5 öre i form av bidrag från socialen eller någon annan myndighet. Då var Sverige ett land med stolthet, i dag är det en bananrepublik som stora delar av världen skrattar åt.

    SvaraRadera
  13. Ullenhag skriver att "Globaliseringen ställer krav på en arbetsmarknad som fungerar annorlunda än i gårdagens Sverige."

    Globaliseringen ställer naturligtvis inte några krav. Det är ynkligt av politiker som Ullenhag att gömma sig bakom en opersonlig kraft och säga att det är denna förment okontrollerbara kraft som framtvingar en ny och sämre arbetsmarknad än den vi har. Det är medvetet fattade beslut av politiker med en viss ideologi som framtvingar en förändring av vår arbetsmarknad. Nationalstaten är ännu den mest potenta och väsentliga politiska enheten oavsett vad Erik Ullenhag och Birgitta Ohlsson lurat i varandra.

    Om politiker i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Holland och Strobrittanien, Frankrike, Tyskland och Spanien ändrar sin politik betyder det något. Och om dessa politiker insisterar på att minska EU:s inflytande och att stärka det nationella inflytandet över migrationen kommer detta att betyda en oerhörd förändring till det bättre av sakernas tillstånd.

    Det idag billigare att resa, kommunicera över nätet med utlänningar m.m. Men detta innebär inte att Tyskland och Sydkorea har drabbats av någon enorm invandring från fattigare länder i deras geografiska närhet. Detta för att de aktivt och i sina nationella parlament bestämt sig för att inte bedriva en sådan politik. Också europeiska politiker kan bestämma sig för att genomföra en förändring och radikalt minska invandringen till sina respektive länder. Allt som krävs är politisk vilja att bedriva en annan politik.

    Och det är där skon klämmer för Ullenhag. Han kan inte säga att det är hans socialliberala ideologi som är det största hindret mot en förändring. Dock är det så att socialliberal och socialdemokratisk ideologi är det stora problemet i den här frågan. Politiker av socialliberal och socialdemokratisk övertygelse förenar tanken på att fri rörlighet mellan länder ska råda med en övertygelse om att vi ska ha en välfärdsstat som omfördelar resurser mellan medborgare inom ramen för nationalstaten. Detta går inte ihop.

    En lösning är den högerliberala. Denna lösning går ut på att reducera välfärdsstaten till ett ingenting. Den som flyttar till Sverige kommer inte att få några ekonomiska bidrag, någon hjälp att skaffa sig bostad, skolplats åt sina barn eller hjälp att betala för sin vård. Vore Sverige en sådan nyliberal stat skulle naturligtvis antalet asylansökningar minska rejält. Men samtidigt skulle vi få ett helt annat och socialt skiktat samhälle i Sverige. Om vi ska behålla vår välfärdsstat, vilket socialliberaler och socialdemokrater menar, måste de istället hårdare reglera invandringen. Det finns ingen annan lösning som står till buds.

    Att de socialliberaler och socialdemokrater inte inser detta är ju egentligen bara ett tecken på vilka icke-tänkande korkskallar det är frågan om. De saknar helt politisk legitimitet och ska inte röstas fram när det blir dags att pröva deras framtid som våra representanter vid politiska val. Sossar och mesliberaler av Erik Ullenhags sort ska skys som den politiska pest det är frågan om. De ska inte ges förtroende att företräda det svenska folket eller något annat folk. De har förbrukat sitt förtroende helt enkelt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Men detta innebär inte att Tyskland och Sydkorea har drabbats av någon enorm invandring från fattigare länder i deras geografiska närhet."

      ska lyda

      "Men detta innebär inte att Japan och Sydkorea har drabbats av någon enorm invandring från fattigare länder i deras geografiska närhet."

      Radera
  14. Vi har ingen skyldighet, eller behov för den delen, att ta ansvar för en situation på 500 mils avstånd som vi inte har någon del i. Vi har tagit på oss ett ansvar genom konventioner att låta människor få sin asylansökan prövad. Detta gäller dock bara det absoluta närområdet då en flykting inte längre är en flykting då denne väljer att lämna första säkra land och det finns minst ett dussin säkra länder mellan Damaskus och Stockholm.

    I övrigt finns det från FN och EU en rekommendation att sätta av 0,7% av BNI till bistånd vilket en majoritet av EU:s och världens länder inte klarar av. Sverige ska naturligtvis vara bäst i klassen och sätter av 1% utöver de hundratals miljarder vi spenderar på inrikes utrikes bistånd.

    Lösning på det av politiker importerade problemet skulle kunna, enligt mitt förmenande, vara att väcka Statens arbetskommission till liv och "erbjuda" alla långtidsarbetslösa arbete mot en lön som trasproletariatets förespråkare föreslår. Detta AK kan och ska bara utföra sysslor som inte konkurrerar med "riktiga jobb". De skulle kunna plocka bär och svamp istället för säsongsarbetarna från Långtbotistan som annars bara blir lurade, de skulle kunna skotta snö och klippa gräs åt villaägare mot en smärre ersättning, gå ut med de gamla på hemmet och miljoner andra saker som inte blir utförda på grund av penningbrist. Finansiering? Vi betalar redan hundratusentals människor för att göra ingenting. Allt som behövs är lite omkonteringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra tanke, men ska de plocka bär o svamp får det ju i så fall bli i statens skogar - såvida inte privata markägare tillåter reglerad plockning på sina marker. Och att gå ut med gamla...tja, vet inte om jag skulle vilja släppa in Mohammed som varken kan språket eller nåt om svensk kultur på våra ålderdomshem. Dessutom är det väl inte för sådana nödlösningar som vi betalar 70 procent i skatt?

      Radera