Nyheter24:s rasistchock

Jenny Carlsson, som gick ut, givetvis,
Södertörns högskola förra året, får nu
göra viktiga reportage för Nyheter24.

Vänstersidan Nyheter24 har fått tag på en mobilfilm från ett klassrum och lyckades ur dessa sekunder skapa en hel artikel om rasism på skolan. Vi får veta:

"Med videobevis kan Nyheter24 avslöja den rasism som eleverna på Kärrtorps Gymnasium får ta emot från en av sina lärare."

Denna "nyhet" slogs upp i förrgår, men jag upptäckte den först idag, då den inspirerade ett antal personer från Feministiskt Initiativ att göra någon sorts poäng av det hela i en debattartikel. Med tanke på att grunden till inlägget är ett litet klipp från ett klassrum, är bland annat följande storslagna rader lite roliga:

"Vi har sedan maktskiftet verkat för att Stockholms ska stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Vi har bland annat inrättat ett råd för mänskliga rättigheter och kompetensutveckling för skolpersonal inom normkritik och mänskliga rättigheter."

Inte heller jag tycker att lärare ska vara rasistiska, eller på andra sätt kränka eleverna, men låt oss titta på den lilla film som Nyheter24 tycker är fantastisk:





Det lilla klippet säger egentligen inte så mycket om vad som har hänt i klassrummet, så vi får göra som Nyheter24 och tolka den själva. Det ser ut som att en elev har varit stökig, varpå läraren vill avlägsna denne från klassrummet och då får den mycket vanliga frågan i sådana här sammanhang: "Är du rasist?". För alla normalbegåvade är det uppenbart att läraren är ironisk då han säger "Ja, jag är rasist", eftersom han sedan exemplifierar detta genom att han tänker skicka ut eleven. Det finns förstås offentliga personer som aldrig riktigt kan förstå skeenden, men ändå måste uttala sig:

Att använda ordet "neger" i klassrummet är onödigt, men knappast skäl för att inleda ett drev mot läraren ifråga, vilket nu pågår för fullt.

Det viktigaste som filmen visar är i min mening miljön i klassrummet, där eleverna ogenerat gapar och jublar, samt givetvis spelar in skeendet med mobiltelefon. Det ser inte ut att vara en särskilt gynnsam miljö för varken läraren eller den elev som faktiskt vill lära sig någonting. Av någon anledning verkar mobiltelefoner användas ganska flitigt i dagens klassrum, vilket framgår av ett antal klipp som har lagts upp av stolta elever. Själv blev jag förolämpad av lärare under min skoltid både en och två gånger, men det var före kränkthetskulturen hade etablerats och studiemiljön var trots allt bättre.

Skolbarn tvingas se föreställning om "fascism"

Politisk skolning 2015

Regionteater Västs uppdrag är att turnera med scenkonst för barn och unga i Västra Götaland, just nu med en pjäs om fascism kallad "Den avvikande meningen". På teaterns egen hemsida beskrivs pjäsens innehåll på ett försåtligt sätt (min fetstil):

"Under hösten 2015 besöker två skådespelare från Regionteater Väst högstadieskolor i Västra Götaland. Med sig har de en berättelse om fascism. Publiken får följa utvecklingen från franska revolutionen fram till fascismens födelse år 1919 och vidare genom det dramatiska 1900-talet.  

Föreställningen ger publiken verktyg att identifiera och förstå fascism. Den undersöker om ideologin försvann i och med att Tredje riket föll samman 1945 eller om den finns kvar och påverkar samhället än i dag. Den avvikande meningen söker efter fascismens spår i samtiden och lotsar publiken genom förvirrande ismer och begrepp." 

Syftet med föreställningen, och varför den ska visas för högstadieelever, är naturligtvis inte att ge en historielektion, utan föga förvånande att attackera Sverigedemokraterna, vilket vi bland annat förstår genom en artikel i Mariestadstidningen:

"Frågan som väcks i föreställningens inledning är om Sveriges statsminister, Stefan Löfven, hade rätt när han i ett debattinlägg i december 2014 skrev att det sitter ett fascistiskt parti i riksdagen." 

Regissör Jens Peter Karlssons
politiska hemvist är inte svår
att ana.

Artikeln fortsätter:

"Här börjar ändå ”Den avvikande meningen” dra paralleller mellan Sverigedemokraterna och nazisterna. Föreställningens budskap är att SD också ser en inre fiende; inte judarna utan muslimerna.
– Det finns inget annat parti som pekar ut den inre fienden. Sverigedemokraterna vill att vår nation ska återuppstå i sin forna prakt. Men de vill sköta det själva i partiet, snyggt och lugnt utan upplopp."

"Slutsatsen som levereras av Regionteater Väst är att SD är en hybrid av fascism och konservatism samt att statsministern därmed hade delvis rätt.
– En sak vet vi. Fascismen är fel svar på samhällsproblemen."

Fantasiskt, Sverigedemokraterna är fascister och fascister har fel svar. Eleverna i Mariestad har enligt tidningen påverkats:

"Man lärde sig mycket om hur sjukt det här samhället är."

Nej, det gjorde ni inte. Ni fick en dos indoktrinering av vänstern precis som jag fick varje år under min skolgång. Då handlade vissa lektioner om vit skuld i Sydafrika, den lysande revolutionen i Nicaragua och hur det inte fanns fattiga människor i Östeuropa, givetvis med visningar av Mikael Wiehe och Björn Afzelius. Idag hittar vänstern sina måltavlor på närmare håll. Det är inte heller alldeles ny mark för regissören Jens Peter Karlsson. 2012 satte han upp en pjäs med namnet "Jimmie Åkesson & Den utomeuropeiska invandringen".

Dagens citat: Somar Al Naher

En av Aftonbladets viktigare tänkare ifrågasätter varför vi ska sträva efter goda skolresultat. Analysen säger en hel del om hur vänstermänniskor ser på världen och Sverige, där vi absolut inte ska försöka förbättra vårt land på något sätt eftersom det skulle vara orättvist. I verkligheten kommer Sverige knappast riskera att "slå ut" länder som Kina, Sydkorea eller Japan. Genom låga krav i skolan och konstant import av människor från tredje världen går vårt land istället mot att konkurrera om den absoluta botten. Antagligen anser Al Naher att, medan resten av världen gör allt för att lyfta skola och industri för att skapa konkurrenskraft, det skulle vara osolidariskt av just Sverige att sträva efter någon form av framgång. Det är också intressant att hon inte alls förstår att kunskap och konkurrenskraft skapar just det svenska välstånd hon vill dela med jordens folk.

Vi minns också vissa tidigare alster:

Somar Al Naher organiserade en manifestation för hemlandet Syrien, ett land vars skolresultat inte riskerar slå ut övriga länder, även om hon säkert inte skulle motsätta sig det:

Skola i Rosengård stänger efter hot och våld

Efter "bråk mellan olika elevgrupper" fattade skyddsombuden från lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund beslut om att stänga Värner Rydénskolan i Rosengård. Facket uppger att hot, våld och besök av kriminella vuxna har varit vanliga på skolan. Nu ska Malmö stad anlita ett bevakningsbolag för att göra miljön tryggare, skriver nyhetsbyrån TT. Personalen ska också få hjälp med säkerhetsrutiner och konflikthantering.

Sydsvenskan

Några av de incidenter som rapporterats under hösten har varit:

16/10: Elev sparkar på klassrumsdörren. Lärare orolig pga liknande händelse två veckor tidigare där dörren blev helt insparkad.

30/9: Pojke i femman hotar lärare som vill ringa hem efter att han varit med i en stöld.

30/9: Hot, slag och sparkar i ansiktet mellan elever i åttan

26/9: Elev blir knuffad och sedan spottad på av flera andra elever.

26/9: Ett gäng elever tänder eld på annan elevs tröja.

15/9: Lärare ber annan lärare om hjälp att lugna ner klassen och stoppa en elev att ta sig in i klassrummet. Blodvite och elev hotar lärare.

11/9: Elever i sexan slår och tar strypgrepp på varandra.

3/9: Två elever börjar slåss på skolgården.

I våras berättades att det såldes knark runt skolans område. Räkningen för krossade fönster förra läsåret låg på 175 000 kronor. Fönsterkrossning, liksom inbrott och stölder, sker på kvällar och helger. Men under skoltid har ungdomar som inte går på skolan kommit in i lokalerna för att söka upp Värner Rydénskolans elever.

Avpixlat

Lärarnas patetiska inlägg visar någonting viktigare

Göran Brante och Maria Wiberg

I ett märkligt debattinlägg i SvD, med rubriken "Svårt för SDare att jobba i skolan", menar två personer inom den pedagogiska världen att en sverigedemokrats partival omöjliggör en roll i skolan. Eftersom de hänvisar till läroplaner, avslöjar de istället någonting viktigare, bortom den patetiska attacken mot partiet.

"Det är härmed tydligt att en anhängare av Sverigedemokraternas politiska ideologi inte kan se mångkulturalism som något positivt utan i stället som något som hotar det svenska samhället. Sverigedemokrater bör därmed stöta på viss problematik om de arbetar inom svensk skola eller läser vid en svensk lärarutbildning."

"I läroplanerna uttrycks till exempel att lärare inte bara ska ”inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, utan att de också ska ”utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet”."

Problemet är naturligtvis inte sverigedemokratiska lärare, utan att en sådan ideologisk styrning skrivs in i läroplanerna. Mångkulturalismen är inte någon svävande fin värdegrund, som "allas lika värde", utan en rent politisk målsättning. Det är minst sagt anmärkningsvärt att dessa pedagoger inte själva förstår var problemet ligger och att de omedvetet lyfter fram det verkligt absurda.

Under min egen skolgång hade jag nästan uteslutande kommunistiska lärare, där vi på lektionstid bjöds på "nyanseringar" av Sovjetunionen och Östeuropa, samt eviga tirader om Nicaragua (USAs stöd av Contras) och Chile (Pinochet). Då ska vi inte ens tala om vilken skuld vi skulle känna över Afrika och allra mest Sydafrika. Detta var så vitt jag vet dock inte inskrivet i läroplanen, utan något vi fick ta del av iallafall, alldeles utan att några upprörda debattinlägg skrevs.

Det är också intressant att det som vanligt är just sverigedemokrater som ska särskiljas och att deras värdegrund är så enormt annorlunda att de inte ens kan vara på en skola. Observera att Göran Brante och Maria Wiberg aldrig någonsin skulle ifrågasätta huruvida en muslim kan arbeta i skolan, trots att dennes ideologi går emot det mesta som faller under "allas lika värde".

Artikeln lyfter fram fler inslag i dessa läroplaner, som för varje sunt tänkande människa torde te sig absurda:

"Det vill säga sverigedemokraten ska förespråka kulturell mångfald. Den svenska förskolans läroplan uttrycker det positiva med mångfald än tydligare genom att slå fast att ”barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet”.

Det uttrycks också i läroplanerna att ”alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem” (vår kursivering). Med betoning på alla så innebär det att inte bara varje lärare, utan även att skolkökspersonal, städpersonal, vaktmästare och skolans administrativa personal ska hävda de värden som uttrycks i läroplanen. Därmed ska all skolpersonal bemöta främlingsfientlighet, se positivt på kulturell mångfald och arbeta för att utveckla förståelse för densamma."

Varför ska en lärare förespråka kulturell mångfald, eller ge "stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet"? Det börjar nog bli dags för skolmyndigheterna att ta en ny titt på exempelvis PISA-resultaten och fråga sig om läroplanerna inte helt bör fokusera på ämneskunskap.

Den konspiratoriskt lagde misstänker nu kanske att Brante och Wiberg i själva verket vill lyfta fram läroplanernas absurditeter, men väljer en säkrare och omständligare väg dit. Det är emellertid inte särskilt troligt, då de här och var i texten är noga med att fastslå att SD är ett främlingsfientligt parti. Komiskt nog försöker de bevisa detta genom att stödja sig på just etablissemangets uttalanden. Därigenom visar de inte så mycket SDs förfärlighet, utan bekräftar istället just den demokratur vi alltid kritiserar:

"Formuleringen är en av grunderna till att Sverigedemokraterna i de flesta sammanhang kallas för ett främlingsfientligt parti, samt varför det fastslagits i Granskningsnämnden för radio och tv att man kan kalla dem för främlingsfientliga."

Nej, det har ingenting att göra med den strof ur partiprogrammet som citeras, utan på att vi har ett politiskt och medialt etablissemang som har ett behov av dessa epitet i sina brännmärkningar. Granskningsnämnden är som bekant ett skämt, då den utgörs av samma journalistkår som ska kunna fällas.

Pedagogernas imbecilla bevisföring fortsätter:

"Sverigedemokraterna anser själva inte att deras politiska vision är främlingsfientlig, och det kan diskuteras om alla som röstar på partiet är främlingsfientliga. Vi kan konstatera att samtliga övriga riksdagspartier betecknar Sverigedemokraterna som främlingsfientliga, och att svenska medier oftast uttrycker detsamma."

Avslutningen blir som förväntat särskilt patetisk:

"Det är frågor som blir allt mer relevanta med hänsyn till att främlingsfientlighet normaliseras allt mer. Vad är skolans uppgift i relation till denna utveckling? Enligt skolans läroplan är slutsatsen relativt enkel; skolpersonal ska arbeta mot denna utveckling av främlingsfientlighet som vi ser i dag."

Skolan har ingen uppgift i relation till "denna utveckling", vilket den inte skulle ha haft ens om "främlingsfientlighet" var ett ord som betydde något. Skolans uppgift är att ge eleverna kunskaper som de sedan behöver i livet och på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att läroplanerna bör ses över ordentligt när skutan vänder, och vi får tacka Brante och Wiberg för att de belyste denna del av demokraturens indoktrinering.

Nazister i skolorna

Återigen befinner jag mig i det speciella läget att försvara Svenskarnas Parti, trots att jag själv inte är medlem, av skäl som jag har förklarat tidigare. I dagens Aftonbladet försöker nämligen Oisin Cantwell finna kreativa lösningar för att förhindra "nazister" att besöka skolor. Det intressanta med all denna problematik som lyfts upp kring skolbesök, är ju, för den som har lite längre minne, att exakt samma frågor har stötts och blötts kring Sverigedemokraterna. Cantwell inleder med det där populära argumentet om elevers rädsla:

"Ska verkligen judiska elever vara tvungna att lyssna på företrädare för en rörelse som bär ansvaret för det grövsta brott mänskligheten känner, förintelsen? Är det rimligt att muslimska, romska eller homosexuella tonåringar inte har något annat val än att konfronteras med hat i en miljö där de inte ska behöva uppleva rädsla?"

Låt mig inleda med den mest självklara invändningen. Ingen verkar någonsin se några problem med att kommunister, av olika typer, släpps in i skolor och får tala till elever, trots att den ideologin är än mer blodsbesudlad. Men, säger då någon ur etablissemanget, kommunismen vill ju alla gott, även om det blev en del döda på vägen, medan själva målet med nazismen är att attackera olika grupper av människor. Nja, även kommunismen är en totalitär rörelse, befolkad av totalitära människor.

Under min egen skolgång fick jag uppleva en hel del aggressiva vänstermänniskor, som jag var tvungen att lyssna på, som en del i undervisningen. Jag minns exempelvis hur kommunens sossepamp höjde rösten och spände ögonen i mig, efter att jag hade ställt en kritisk fråga som 14-åring. Jag torde även ha varit i ungefär den här åldern när vi, för att lära oss om kommunismen, besökte KPML(r)s lokaler i Marx-Engels-huset i Göteborg. I ett utslag av humor bar jag då en t-shirt från bokförlaget Contra, med texten "Sverige fritt från socialism". Jag hyser absolut inga tvivel om att denne vuxne kommunist verkligen ville döda mig. Det var åtminstone vad hans ögon sade mig, där vi satt omgivna av röda flaggor och bilder på både Lenin och Stalin.

Nåväl, så såg världen ut, och jag tror inte att det föll oss in att vi kunde bli kränkta, eller att vi kunde blockera vissa partier från vår skola. Sedan tror jag naturligtvis inte för en sekund att det är elevers rädsla som personer som Cantwell oroar sig för, utan att det som vanligt handlar om att stoppa åsikter han inte kan acceptera. Annars borde han till exempel engagera sig mot mobbning, då elever troligen har mer att frukta från sina klasskamrater, än från besökande partier. Cantwell fortsätter att oroa sig för denna nazistiska invasion av skolorna:

"Vi ser den största nazistiska mobiliseringen i Sverige sedan andra världskriget. Svenskarnas parti ställer upp i 30 kommunalval i höst. Ska dess företrädare även få dela bokbord i aulor runt om i landet med partier som värnar demokratin? Nej, tack. Det räcker utmärkt med att ungarna läser om nazismen i de historieböcker där ideologin hör hemma.
Jag uppmanar landets rektorer att ifrågasätta skolverkets rekommendationer till dess att rättsläget har klarnat."

Egentligen berör denna fråga den lite större frågan: kan en demokrati tillåta partier som vill avskaffa den? I Sverige tillåter vi iallafall det, och följaktligen borde även antidemokratiska partier få besöka skolor. Jag är övertygad om att Kommunistiska Partiet besöker skolor, utan någon i medieetablissemanget verkar oroa sig nämnvärt. Det är oerhört mycket bättre att alla får komma in, än endast de som Aftonbladet godkänt. Ty om vi ska diskutera vad som hör hemma i historieböcker och inte, då ligger även Åsa Linderborgs ideologi pyrt till.

Muslimska kvinnor i Norge skickar barnen till muslimska skolor utomlands

Det låter otroligt, men tydligen finns det inga muslimska grundskolor i hela osloområdet. Osloby har besökt en friskola för vuxna muslimska kvinnor i Oslo, och ställt frågan om hur många av dem som skulle skicka sina barn till en muslimsk skola i Oslo om de fick möjligheten. Samtliga räcker upp handen. Intressant nog är den islamiska utbildningen så viktig att några redan idag skickar sina barn till muslimska skolor, men då utomlands, även till Somalia. De skulle dock hellre se att muslimska skolor fanns i Norge.

Faisa Muhammad, från Somalia, citeras i artikeln:

"Jag är muslim, det är mitt barn också. Jag vill att han ska lära sig mer om islam, och lära sig arabiska. Men det är bättre att han gör det här, än att skicka honom ett år till hemlandet."

En annan kvinnas son har just kommit tillbaka efter fyra år i Somalia. På frågan om hon inte är rädd att han inte ska bli tillräckligt integrerad i det norska samhället, svarar hon:

"Jag är mer rädd för att han inte ska lära sig tillräckligt i Norge, om språk, islam och min kultur. Om det skulle finnas islamiska skolor i Norge, så skulle det hjälpa mycket. Då skulle jag skicka mina barn dit."




Aftenposten har tidigare i veckan berättat att flera hundra norsk-somaliska barn befinner sig på skolor i Somalia, Kenya, Egypten och Storbritannien.

Dagens citat: Alexandra Pascalidou

 "Bra jobbat med Vitboken. Låt den nu ta plats i skolundervisningen."

Alexandra Pascalidou är en i raden av fina människor, som på Twitter vill posera med sin uppskattning av den där "vitboken" om svenskars övergrepp mot romer. Tillropet är riktat till Erik Ullenhag, som i dagar nu varit fullt upptagen med, att på samma forum, tacka för allt fint stöd han har fått. Till Pascalidou svarar han:

"Jo det är tanken - att vi på något sätt ska ta fram ett skolmaterial av vitboken."

Självklart kommer ni att prioritera det, samtidigt som elevernas kunskaper sjunker i ämnen som exempelvis matematik. Vi har redan en befolkning som skulle vinna PISA, om det handlade om vit skuld, så är det inte dags att, vågad tanke, släppa politisk skolning för eleverna, för att istället lära dem saker som behövs i en global värld? När lille Kalle en dag söker den där positionen som säljansvarig för Taiwan, kommer ingen att fråga honom om hans kunskaper i behandling av romer.

Jag tycker att vi ska låta barnen vara helt fria från politisk uppfostran, men göra allt vi kan för att ge dem kunskaper i språk, matematik och så vidare. Redan på min tid hade vi faktiskt mycket politik på agendan, och den gick ut just på vit skuld. Vi fick lära oss hur vita hade tagit svarta slavar. Hur vita förtryckte svarta i Sydafrika. Vi genomförde en övning med kex, där vissa fick fler än andra, för att visa hur vita fick äta mer än svarta. På 1980-talet genomled Etiopien en svältkatastrof, varför vi i princip fick lära oss att svarta barn inte fick någonting att äta, eftersom vi fick det. Vi åt upp deras mat.

I vuxen ålder kan jag faktiskt känna en viss bitterhet över att vi tillbringade så mycket tid åt att ge barn ångest över att vi gjorde att andra barn svalt. I vuxen ålder har jag lärt mig att den etiopiska regimen (svart och marxistisk) använde svält som ett vapen mot uppstudsiga regioner. Vi hade åtskilliga lektioner som ägnades åt den goda regimen i Nicaragua (Sandinisterna under Daniel Ortega) och den onda i Chile (under Augusto Pinochet). På lektionstid lyssnade vi på Mikael Wiehe och Björn Afzelius. Visst, tryck in er senaste vitbok på schemat, men tänk om ni skapar ytterligare en klase högerextremister?

Lyssna på budskapet och betänk att nedanstående ingick i min skolgång:

Franska skolors kamp mot islamiseringen

I Frankrike talas det mycket om "republikanska värden", med vilket man menar de ideal och principer som grundlades vid den franska revolutionen 1789. Förutom valspråket "Frihet, jämlikhet, broderskap" är även "laïcité" en av dessa principer. Jag brukar översätta ordet med "sekularitet", medan den mest korrekta svenska motsvarigheten kanske är "konfessionslöshet". Principen innebär att staten skall vara neutral i förhållande till de religiösa krafterna och säkerställa att offentliga institutioner förblir fria från religiöst inflytande. Detta har inte skapat några nämnvärda konflikter med protestanter, katoliker eller judar, men sedan några decennier konfronteras man med en växande, aggressiv och kompromisslös religion, som insisterar på att synas och flytta fram positionerna överallt i samhället.

I detta sammanhang har, sedan 1990-talet, bärande av muslimsk slöja i skolan blivit en stridsfråga. En lag från 2004 säger:

"I allmänna skolor, högstadium och gymnasier, är bärandet av tecken eller kläder, med vilka eleverna uppvisar en påfallande religiös tillhörighet, förbjuden."

Nu vill Front National, företrädare för högerpartiet UMP, samt vissa vänsterpolitiker skärpa lagen, till att även omfatta mödrar som rör sig vid skolorna i samband med hämtning av sina barn. Den socialistiska regeringen avvisar förslaget.

Vid slutet av en fransk skoldag

UMP-politikern Luc Chatel, då utbildningsminister under Nicolas Sarkozy, berörde frågan i en skrivelse 2012:

"att påminna om att i de interna stadgarna, undervisningens principer om konfessionslöshet och offentliga inrättningars neutralitet, tillämpas fullt ut i allmänna undervisningsinstitutioner. Dessa principer skall framför allt hindra att föräldrar till elever, eller någon annan deltagare, uppvisar, genom sin klädsel eller sina uttalanden, sina religiösa, politiska eller filosofiska övertygelser, när de ledsagar eleverna vid skoldagens slut eller vid skolresor."

Luc Chatel menar idag att lagstiftningen är för luddig, och vill se en skärpning av 2004 års lag kring "demonstrativa" religiösa symboler:

"Jag anser att i frågan om konfessionslöshet, måste man vara fast och precis."

Han får stöd av sin partikamrat Eric Ciotti:

"Republikens linje måste vara densamma i hela landet och alla institutionschefer måste besitta samma juridiska ramverk. Religiös proselytism och ökningen av kommunitarism utgör hot mot vår nationella pakt och skolan måste förbli en plats för inlärning av republikanska värden som konfessionslösheten."

Le Figaro

Demonstration i Paris för slöjbärande
vid hämtning av barn

På sin hemsida meddelar Front National:

"Statliga Rådets rekommendation som tillåter mödrar, som ledsagar sina barn vid hämtning efter skoldagens slut, att bära slöja, bekräftar det avsevärda försvagandet av principen om konfessionslöshet i vårt land.

Marine Le Pen kräver omedelbart att utbildningsministern inte följer denna rekommendation, som för övrigt inte är bindande, utan upprätthåller det absoluta förbudet mot påfallande religiösa symboler vid skolhämtningar.

Detta förbud skall inte längre vara beroende av en ministers eller en skrivelses goda vilja. Därför uppmanar Marine Le Pen regeringen att inför parlamentet framlägga ett lagförslag, som definitivt förbjuder dessa påfallande religiösa symboler hos ledsagare.

Inför den oroväckande ökningen av kommunitarism och politisk-religiösa krav, är Nationens enhet mer och mer i fara för varje dag. Mot denna bakgrund, bort från de tvekanden och ovanor som dominerar i Statens topp, kan endast en omfattande konfessionslöshetsoffensiv stabilisera våra grundläggande principer mot allt bakåtsträvande."

I många svenska ögon kanske kampen om skolan och dess sekularitet ses som en ovidkommande detalj. Man skall dock komma ihåg att islam ständigt trycker på för att flytta fram sina positioner och att många av dess anhängare helst skulle vilja avskaffa även frihet, jämlikhet och broderskap. Slöjan är en mycket tydlig och demonstrativ, för att använda det franska uttrycket, symbol för denna strävan. I Sverige saknar vi som bekant alla värden, republikanska eller monarkistiska, och gör ingenting för att förhindra muslimsk klädsel, varken i själva klassrummet eller utanför. I slutändan är naturligtvis inte klädedräkten det stora problemet, utan att dessa människor överhuvudtaget befinner sig inom Europas gränser.

Sedvanligt nonsens om skolan och SD

Fredrik Virtanen ute på Stureplan
med de lite bättre människorna.

Jag har sagt det många gånger förut, men jag fascineras fortfarande av att, så länge man skriver mot Sverigedemokraterna, det inte ställs några som helst krav på intellektuell, logisk eller ens stilistisk nivå. Till de stora etablerade tidningarna bjuds vem som helst in, för att skriva vad som helst, så länge det följer etablissemangets linje.

Idag var det Fredrik Virtanens tur att skriva ihop lite idiotier om Sverigedemokraterna:

"Vilken hemsk vecka.
Den svenska skolan är så dålig att det krävs en haverikommission, ­visade Pisa-mätningen. Det finns skitskolor och det finns toppenskolor. Vilka elever som hamnar var vet vi. Klassklyftorna startar i förskolan. Redan där stakas livet ut. Det är hemskt.
Hemskt i veckan var också att ett parti som anser att hudfärg har betydelse är större än ­någonsin."

Det sista är ett exempel på de rena lögner som ständigt och obekymrat sprids så fort det handlar om SD. Ett sådant påstående borde egentligen styrkas genom ett avsnitt i partiprogrammet, men något sådant lär han varken hitta eller avkrävas. Troligen känner Virtanen till att detta är en lögn, men att det inte spelar någon roll, eller så är han så indoktrinerad av sin egen miljö att hela hans verklighetsuppfattning grundas på lögnerna som sprids av honom själv och hans gelikar i medieetablissemanget. Det sistnämnda ser jag inte alls som uteslutet, då många uttalanden från både politiker och mediefigurer verkar komma ur direkt okunskap, som bottnar i en överkonsumtion av etablerad media.

Att han nämner PISA-mätningen är intressant, dock på ett sätt som han inte själv förstår. Den visar inte bara att den svenska skolan sjunker som en sten, utan också att det är ett direkt resultat av massinvandringen. Resultaten är inte bara lägre bland utlandsfödda, utan uppvisar också en mer dramatisk nedgång, troligen för att dessa blir allt fler och kommer från allt sämre länder. Även skolan är ett tragikomiskt exempel på ett område där Sjuklövern gör allt för att blunda för det förbjudna, och istället kommer med de mest krystade förklaringarna, som råkar passa den egna ideologin. Vänstern menar att det beror på friskolereformen, medan Alliansen hävdar att deras egna fantastiska lösningar ännu inte slagit igenom. Jag tycker mycket av det som Jan Björklund åtminstone talar om skulle kunna vara bra idéer för skolan, men alla åtgärder blir ju meningslösa så länge man fyller på klasserna med flyktingar. Varför är det så omöjligt för massinvandringsvurmarna att förstå att ett land formas av sin befolkning och inte av sitt geografiska läge? Ju mer inslag av Afrika och Mellanöstern vi får, desto lägre kommer skolresultaten att bli. Sverige ligger fortfarande inom OECD-spannet, men vi kommer naturligtvis att fortsätta sjunka, för att plana ut någonstans mellan OECD-länder och Tredje världen, kanske närmare den senare kategorin.

Virtanen lyckas dock hitta en koppling mellan sjunkande skolresultat och SDs framgångar, med ett resonemang som är så lågt och dumt att till och med jag, som ändå är en luttrad konsument av fulmedia, häpnar:

"Ökningen för SD i SCB:s ­novemberundersökning var lika väntad som Pisa-resultatet. De två hänger även ihop. Hur man röstar är bildnings- och klassfråga. Ju lägre utbildning man har, ­desto större är benägenheten att rösta på SD, visar SCB:s statistik." 

Denna vulgärargumentation öppnar för några frågor. Med en magisterexamen i internationell ekonomi har jag sannolikt en högre utbildning än Fredrik Virtanen. Hur skall vi göra då? Kan jag be honom hålla tyst och istället läsa här, från någon som är lite mer bildad? Han är själv dessutom socialdemokrat, en väljargrupp som troligen har lägre genomsnittlig utbildning än den moderata, då de borgerliga i högre grad attraherar höginkomsttagare. Borde inte denna lägre utbildningsgrad diskvalificera både Virtanen och övriga socialdemokrater, på samma sätt som den tydligen diskvalificerar Sverigedemokraterna? Är inte Stefan Löfvens tvååriga gymnasium och ettåriga svetsarkurs på AMU något pinsamt i detta sammanhang? Varför kan Virtanens eget parti varken attrahera bildade eller ens intelligenta personer?

Det vanliga vänstermässandet om lurade arbetare, som inte förstår att de egentligen vill rösta på vänstern, utelämnas inte heller:

"Nu tror jag förstås inte att alla de 9,3 procent som vill rösta på Sverigedemokraterna är ­rasister – ack om det vore så enkelt – men alla som i vanmakt och frustration lägger sin röst på SD får nationalismen på köpet."

Som vanligt är det förstås omöjligt att tänka sig att de röstar på SD just på grund av partiets hållning i invandringsfrågan. Kanske har de också, till skillnad från Virtanen, förstått att man inte kan kombinera massinvandring med en välfärdsstat.

Sveriges hopp?

Egentligen är Virtanens inlägg tänkt som en attack mot Socialdemokraterna och Stefan Löfven, som han menar har en för otydlig vänsterprofil och därmed, förstås, öppnat dörren för SD. Krönikans sista ord blir också patetiska:

"Löften om att bygga landet, ett land för alla. Annars får ni inte min röst."

Det är möjligt att Löfven skulle kunna lova detta, men varken han eller Reinfeldt kommer att skapa en bättre framtid för vårt land. Att de istället kommer att göra allt för att rasera det, har de sedan länge bevisat, och med sin evige vapendragare Miljöpartiet, kommer denna förödelse fortsätta så länge svensken vägrar att vakna.

Nyanlända elever skall spridas ut

Sveriges extrema invandringspolitik gör att de svenska skolorna får ta emot en stor mängd nyanlända, det vill säga elever som kan tillgodogöra sig mycket lite undervisning, främst eftersom de inte talar svenska, men troligen även för att de i många fall har bristfällig undervisning med sig från hemlandet.

Utbildningsminister Jan Björklund (fp) kommer nu med en idé om hur dessa bättre skall integreras, nämligen genom att de skall spridas ut till de skolor som hittills saknar nyanlända. Det skulle möjligen vara gynnsamt för dessas språkliga utveckling, men som vanligt saknar man allt intresse för hur det skulle påverka svenska skolbarn. En gissning är att en nyanländ kräver ganska mycket resurser i en klass, och att detta förslag skulle innebära att tio skolor blir sämre istället för bara en.

I nyhetsinslaget nedan blir det också pinsamt tydligt att inte heller Björklund tänkt igenom förslaget särskilt väl. På den direkta frågan hur man skall förse tio utspridda elever med den speciella lärarkompetens som tydligen krävs, svarar han, mycket märkligt, att "då får ju lärarna följa med". Hans snömos får tyvärr ingen motfråga om hur en lärare plötsligt blir tio.

I ett friskt land skulle man naturligtvis strypt tillförseln av nyanlända och försökt skapa den bästa möjliga skolan med de bästa resultaten. Sverige styrs dock av individer som hängivet arbetar för att förstöra landet, på alla områden där de kommer åt.

SvD

Dagens bild II: Erik Ullenhag

Erik Ullenhag fångad i ett närmast unikt ögonblick av klarsyn. Regeringen kommer nästa år bränna 45 miljoner på extra undervisning för nyanlända i klass 1 - 5. Det är märkligt hur "berikning" genom ankomst av nya "resurser" och den tillgång som mångfald utgör, alltid kostar. Rapport visar hur denna satsning ser ut i praktiken:

Och där var pensionerna räddade.

SVT Rapport 16.00

"Jag skickar min son till en 'vit' skola"

Katleen Van Langendonck är en flamländsk kvinna, vars tidigare ideal kolliderat med den mångkulturella verkligheten. Som kulturpersonlighet, sysselsatt med teater, bokrecensioner och radio, har hon inte gjort sig känd för några "högerextrema" åsikter, utan tvärtom tidigare utförligt hyllat mångkulturen i skolan. Hennes erfarenhet av att ha en egen son i skolan i dagens Belgien, har dock fått henne att tänka om, vilket hon beskriver i en insändare i De Standaard.

"Min tro på framtiden för vårt mångkulturella samhälle har genom den praktiska erfarenheten av en genomsnittlig skola fått en ordentlig törn."

Det skall tilläggas att man i Holland och Belgien offentligt talar om "svarta" och "vita" skolor, vilket alltså inte är ett utslag av rasism, utan helt enkelt en beskrivning av andelen elever med invandrarbakgrund. Katleens brev lyfts även fram på Vlaams Belangs hemsida:

Även om slutsatsen är politiskt inkorrekt, känner många sociologer väl till fenomenet. Flamländska elever presterar sämre i takt med att andelen med invandrarbakgrund ökar. Inte bara språket, men också föräldrarnas yrkesliv (eller brist på detta) och den kulturella bakgrunden spelar en avgörande roll. Denna obekväma slutsats kom också Katleen till. Genom att skicka sitt barn till en 'färgad skola' gick verkligheten inte längre att förneka.

"Den som äter fläskkött kommer till helvetet"

Berättelsen om hennes erfarenheter är gripande. Med rätta problematiserar hon faktumet att "mödrar ser det som normalt att arbeta precis tillräckligt länge för att åter få arbetslöshetsersättning för heltid" eller att klassen permanent hamnar på efterkälken för inlärning genom den oproportionerliga andelen elever med invandrarbakgrund.

Men också det kulturella inflytandet på hennes barn ställs på sin spets. "Att min son vill tro på Gud och Allah för att han då är säker på att inte få en bomb på sig, är jobbigt. Att han frågar om det är sant att han hamnar i helvetet för att han äter fläskkött, är det också. Att han inte förstår varför Jultomten bara kommer till ett par barn i klassen, är smärtsamt. Och att samtliga, förutom de två nederländskspråkiga eleverna, tas ur klassen för specialundervisning, är oroväckande. Att, trots denna hjälp, en stor del av klassen behöver 40 minuter för övningar, som vissa elever klarar på 10 minuter, är ohållbart. Katleen påpekar också att allt mer resurser och uppmärksamhet går till en grupp som efter fem generationer fortfarande inte har integrerats. "Läxhjälp, språklektioner för föräldrarna, speciallärare, logopeder. Allt detta är fantastiskt, men det verkar inte som om det är för oss längre", säger den bekymrade modern.

Mångkulturens bankrutt

Genom sin erfarenhet har Katleen kommit fram till beslutet att denna termin skicka sin son till en annan, 'vit', skola. Hon ställer sig frågan om inte hennes sons framtidsmöjligheter raseras genom valet av en 'färgad skola'. "Var finns politiken som strävar efter att lösa detta problem? Andra lösningar än att byta skola?"

Vi har tidigare tittat på de mångkulturella problemen i Flanderns skolor här.

Kristen organisation räddar islamitisk skola

I Nederländerna växer islamitiska skolor som svampar över hela landet. Precis som i Sverige levererar dessa undermåliga resultat och mycket oegentligheter förekommer.

Det senaste fallet gäller Ibn Ghaldoun-skolan i Rotterdam, som nu hamnat i problem efter att det visat sig att plötsligt höjda resultat kom från fusk kring standardtester. Skolan har dessutom en skuld på en miljon euro till Rotterdams kommun, bland annat efter en skolresa till Mecka. Resor av den digniteten kan naturligtvis inte normala skolor unna sig, men om man välter över ansvaret på skattebetalarna, kan man förstås göra som man vill.
Ibn Ghaldoun-skolan ställs nu de kommande 4-5 åren under en organisation som samlar kristna skolor (CVO), vilket säkerställer skolans fortsatta existens. Parlamentsledamoten Harm Beertema från Geert Wilders PVV reagerar:

"Hur kan CVO med torra ögon underlätta islamitisk undervisning? Kan ni föreställa er att det omvända skulle ske? Jag tycker att det är rent stötande."

I klippet nedan intervjuas Beertema och förklarar bland annat att man helst inte vill se några islamitiska skolor överhuvudtaget.

De Telegraaf

Rasistchock: "Endast svensk om man är född här"

Egentligen är det fantastiskt hur låg tolerans vår statsideologi har för några som helst avvikande uppfattningar. En undersökning från UNHCR visar att endast 80% av svenska ungdomar helt hoppat på det påbjudna tåget. Man är nu förfärad över att var femte ungdom menar att endast den som är född i Sverige är svensk.

Överhuvudtaget tycker jag att diskussion kring vem som är svensk lätt blir väldigt fånig. Egentligen vet de flesta vad som är svenskt, men framför allt vad som inte är det. En person som är född utomlands, men har bott här i många år och har svenskt medborgarskap, är naturligtvis svensk till viss del, men uppfattar sig säkert själv som delvis chilensk, iransk eller vad det nu kan vara.

Undersökningen har också visat att ungdomar generellt har låg kunskap om "ensamkommande flyktingbarn". Det skall nog etablissemanget vara glada för. Skulle ungdomarna känna till sanningen om denna grupp skulle nog knappast 80% vara positiva till dem, så våra styrande får nog vara glada att indoktrineringen fungerar mycket väl. 100% styrda medborgare kan de nog inte hoppas på.

Som vanligt skall nu skolorna rycka in för att täta glappet. Allvarligt talat, med tanke på hur resultaten sjunker, skulle inte skolorna kunna fokusera på inlärning av kunskaper? Den här typen av propaganda matades vi med även på min tid, men den verkar inte ha bitit.

SvD

Dagens citat: Läraren Therése Högberg

"Vid ett tillfälle fick vi kämpa för att köpa kartböcker för att hjälpa nyanlända elever att få en uppfattning om var i världen de befann sig.






Therése nämner en hel del som inte fungerar i dagens lärarroll:

"Om alla eleverna hade fått det de behöver i form av specialpedagoger, psykologhjälp, insatser i hemmet från socialtjänsten, byte av skolform, eller för den delen böcker, tillräckligt med mat och funktionella lokaler."

"Jag utbildade mig till lärare för att undervisa, inte för att ha tusen olika roller. Under mina år har jag fått vara alltifrån säkerhetsvakt och socialarbetare till städare och vaktmästare. Att avväpna elever som kommer med kniv till skolan är ingen läraruppgift och är det inte ganska dyrt att ha en pedagog för 27 000 i månaden som flyttar möbler?"

GP undviker noga att berätta vilken skola Therése faktiskt arbetar på, men efter lite efterforskningar får jag fram att det handlar om Nytorpsskolan i Hammarkullen, Göteborgs allra mest mångkulturella förort. Jag hittar även ett intressant litet reportage från skolan, "Kränkande skolböcker byts ut", där även Therése figurerar.



Vi vill se fakta om hur det är att leva som muslim,
säger Renaz Mustafa och Roza Mohammed.

"På Nytorpsskolan är majoriteten av eleverna muslimer och boken speglar inte Sveriges mångkulturella samhälle, menar de båda lärarna. Therése Högberg säger att man talar mycket om 'vi' och 'dem' i böckerna. 'Vi' är traditionellt svenskt och innefattar till stor del bara människor som konfirmerar sig i kyrkan och firar jul. 'De andra' är de där borta med slöja. - Så ser inte vår verklighet ut här i Hammarkullen, säger Högberg."


Skolan borde vara ett högprioriterat område för varje civiliserat samhälle. Självklart skall skolan ha de resurser som krävs, även utöver de så kallade utanförskapsområdena som idag får mest. Sedan blir förstås skolan även en spegel av det omgivande samhället, och även här får naturligtvis invandringspolitiken negativa konsekvenser.

GP

Lite statistiska lögner från Aftonbladet

"Invandrarbarnen vet att de måste vara bättre än svenskarna. Därför satsar de stenhårt på utbildning.

Det visade redan forskaren Catarina Lundqvist i sin avhandling 2010. Hon hade intervjuat 34 barn till invandrare. De var högst medvetna om att de stod inför diskriminering på arbetsmarknaden och att de saknade svenskarnas sociala kontaktnät. Motstrategin var att skaffa sig en formell kompetens som inte kunde trollas bort."

Men är det så? Nja, ökände AFA-aktivisten och pk-krönikören Petter Larsson på Aftonbladets politiska sida, Aftonbladet Kultur, har förstås valt selektivt för att kunna driva sin linje om de usla svenskarna och mångkulturens berikning.

"I gruppen med svenskfödda hade 35 procent av föräldrarna en universitetsutbildning och 46 procent av barnen. Men för föräldrar födda i Iran var siffran 38 respektive 56 procent och för Grekland 12 respektive 39 procent."

Ja, det här var ju inte helt slumpvisa eller ens relevanta exempel. Vi vet att den iranska gruppen troligen är den mest högutbildade flyktinggruppen som kommit till Sverige, dessutom för 30 år sedan. Och greker? Den gruppen kom på 50- och 60-talen, och det är väl knappast någon större mängd som kommer därifrån idag.

Jag har inte kunnat få tillgång till avhandlingen Larsson refererar till, men den har troligen inte lästs av honom heller, eftersom han nämner just det som framkommit i en intervju med forskaren ifråga. Vad som dock också framkommer i den intervjun är:

"...särskilt från vissa regioner. De som sticker ut är Iran, Spanien, Grekland, f.d. Jugoslavien och Asien."

Alltså exakt vad den fördomsfulle kunnat förvänta sig. Då är det ju synd att vår tids invandring inte kommer därifrån, utan från länder som Somalia, Afghanistan och Syrien. Hur ser siffrorna ut då?

Svenska skolans förfall

PISA (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsutvärdering, som går ut på att utvärdera hur femtonåriga elever i olika länder är rustade inför framtiden när de ska gå ut skolan. Projektet drivs av OECD, och utvärderingen sker främst genom prov inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Föga förvånande hamnar Sverige en bit ner på denna lista. Yvonne Andersson (kd) försöker i dagens SvD förklara bort detta resultat.

"Elevernas kunskaper i matematik vid 15 års ålder säger i princip ingenting om undervisningens kvalitet i svensk skola. Den jämförelsen talar om att elever från till exempel Singapore kan mer matematik vid 15 års ålder än en svensk 15-åring."

Det förvånar mig inte alls att matematikkunskaperna är högre i Singapore än i Sverige. Singapore är ett land som strävar framåt, och som på några decennier gått från en underutvecklad koloni, till ett av världens rikaste länder. Sverige strävar ju som bekant åt andra hållet, med ett fokus på de svagaste eleverna, en grupp som dessutom blir allt större som ett resultat av massinvandringen. Det borde heller inte förvåna någon att övriga länder i topp är Finland, Sydkorea och Japan.

Andersson för en märklig argumentation:

"Har svenska elever ”halkat efter” singaporianer? Det kan vi inte uttala oss om. Om en elev i Singapore har 15 timmars matematik per vecka i skolan och en elev i Sverige har 7 timmar är det fullständigt orimligt att de svenska eleverna ska kunna lika mycket. I så fall skulle ju tiden för inlärning inte spela någon som helst roll, vilken den bevisligen gör."

Det borde rimligen vara resultaten som räknas, och då har vi svart på vitt på att Sverige ligger efter Singapore. Om det sedan är ett resultat av färre undervisningstimmar, borde vi kanske öka dessa timmar. Svenska högskolor klagar idag på att eleverna som kommer till dem är för dåligt förberedda, inte bara inom matematik, utan även inom svenska och engelska.

Det är dags att svenska politiker börjar förstå att Sverige inte tävlar med Somalia och Afghanistan, utan snarare med länder som Kina och Indien, som strävar framåt och har en respekt för utbildning. Andersson motiverar också med lite svensk självgodhet:

"Vill vi att våra unga ska ha samma skolupplevelser som en del av de elever i länder som ligger överst i jämförelsern?"

Ja, varför inte? Barnen i Singapore kanske inte alls mår sämre än svenska barn? Krav och disciplin i skolan kanske på många sätt ger en bättre skolupplevelse än flumpedagogik och stökiga klassrum?

Tidigare debattinlägg i SvD om skolan

"Anpassa loven efter muslimska helgdagar"

Det här är ett förslag som dyker upp med jämna mellanrum, och som jag tror snart även kommer att genomföras. Detta drivs ibland av självföraktande svenskar, och ibland, som nu, av en muslim.

"Anpassa skolundervisningen efter fler religiösa högtider, till exempel muslimska Eid al-fitr. Det vill knislingebon och socialdemokraten Birol Ates som lämnat ett medborgarförslag i frågan."

"Om man inte får fira kan det orsaka ojämlikhet och vissa problem”, konstaterar han och nämner att elever får välja mellan att avstå en viktig högtid för att gå i skolan eller gå miste om skolundervisning."

Nu har vi ju faktiskt skolplikt i det här landet, så eleverna får snällt se till att infinna sig på de dagar då undervisning bedrivs. Observera att Ates förstås inte ser någon ojämlikhet eller problem om muslimska helgdagar infördes.

"I medborgarförslaget nämns till exempel muslimska högtider som Eid al-fitr, slutet på fastemånaden ramadan som firas i tre dagar, och Eid ul-Adha som firas över minnet av Ibrahims (Abrahams) villighet att offra sin son enligt Guds order, ett firande som brukar pågå i fyra dagar. Under vilka månader högtiderna firas varierar från år till år."

Och så naturligtvis lite hyckleri:

"Ates hänvisar till Barnkonventionen som slår fast barns rätt till sin kultur och religion, som ett argument till att ändra läsårsplaneringen."

Birol Ates kunde förstås inte bry sig mindre om Barnkonventionen. Det handlar som vanligt om att flytta fram positionerna för islam, så att det till slut kan styra hela samhället.

På sikt tror jag att Sverige kommer att bli ett land splittrat efter etniska och religiösa linjer, liksom många länder i Mellanöstern. Vi kommer i framtiden ha två stora etniska partier, där svenskar röstar på Sverigedemokraterna och icke-svenskar på Socialdemokraterna.

Artikel i Kristianstadsbladet. Ja, kommentarsfältet har nu stängts.

Partiledardebatten 16/1

Igår avhandlades årets första partiledardebatt. Jag är medveten om att jag nu är en dag sen med att kommentera, men för dem som eventuellt missade debatten, tänker jag här lyfta fram några höjdpunkter.


Se debatten

Jag vill dock inleda med att belysa hur denna debatt skildrades i media. I Rapports 18.00-sändning visade man förstås Reinfeldts och Dambergs anföranden, vilket är naturligt, då de är störst och de traditionella huvudmotståndarna i svensk politik. Man hade dessutom tid för en tredje partiledare, vilket dock inte blev ledaren för det tredje blocket, och den verkliga oppositionen, utan Miljöpartiets Gustav Fridolin! Miljöpartiet behandlas med silkesvantar i svensk media, vilket säkerligen åtminstone delvis beror på att halva journalistkåren sympatiserar med partiet. I de senare, och längre, nyhetssändningarna hade man tid för några fler partiledare, dock lyste Jimmie Åkesson med sin frånvaro även här.

Sedan tycker jag att man rent allmänt skildrar riksdagsdebatterna på ett barnsligt sätt, när man väljer vilka uttalanden som ska visas. Man väljer inte de centrala delarna, utan alltid när någon uttryckt sig med något festligt bildspråk, vilket ger intrycket, för dem som inte sett hela debatten, att talarna mest står och skämtar i talarstolen. Eftersom Damberg är en tråkig sosse, ville han antagligen spexa till det lite igår med en liknelse om skidvalla, vilket även ett par representanter från Alliansen hängde på. Dessa inlägg tillförde ingen som helst kunskap, men blev vad som dominerade samtliga nyhetssändningar.

Låt oss då titta på själva debatten. Till skillnad från våra statsmedier, tänker jag förstås fokusera på den intressantaste partiledaren, Jimmie Åkesson. De inlägg jag återger är endast utdrag.

Åkesson går bland annat till attack mot Gustav Fridolin, som förnekat en koppling mellan vår invandring och sjunkande skolresultat:

"Herr talman! Jag läste en intervju med bland annat Gustav Fridolin i Dagens Nyheter strax före nyår. Där sade han många saker, och bland annat sade han följande: "Genom att skylla arbetslöshet och sjunkande skolresultat på invandring, helt utan stöd i statistiken, så krattar man manegen för partier som vill sätta människa mot människa. Det är ansvarslöst." Fru talman! Det jag hakar upp mig på i det här sammanhanget är detta "helt utan stöd i statistiken". Jag blir givetvis väldigt nyfiken på vad det är Gustav Fridolin har missat i det här sammanhanget. Jag skulle vilja läsa upp lite statistik. Jag ber om ursäkt om det är tråkigt, men det är viktigt i det här sammanhanget. Vi kan titta på arbetslösheten. Vi har i dag en arbetslöshet vad avser inrikes födda på ungefär 5 ½ procent. För utrikes födda, generellt, ligger den kring 15-16 procent...

"(Gymnasiebehörighet:)
När det gäller inrikes födda ligger siffran på ungefär 90 procent. För dem som är födda inom EU ligger den kring 69-70 procent. För dem som är födda utanför EU-området är siffran när det gäller behörigheten till gymnasiet 44 procent."



På detta svarar Fridolin endast att det handlar om strukturell diskriminering. Han avslutar sitt inlägg med den typiska fördumningen som kännetecknar Sjuklövern i sådana här sammanhang:

"Det är att skylla dåliga skolresultat på elevernas hårfärg. Det kommer vi aldrig att göra."

Lite senare konfronterar Åkesson Reinfeldt, som svarar med sedvanlig arrogans:

"Fru talman! Det är en väl beprövad teknik att försöka hävda: Vi uppfann allt. Kanske ska det parti som sist kom in i riksdagen vara lite mer ödmjukt. Under den tid som Sverigedemokraternas sympatisörer mest sprang runt i kängor och med järnrör var vi många som sedan länge framfört dessa förslag."

I sitt svar säger sedan Åkesson något mycket viktigt:

"...och kritiserar oss ensidigt och säger utan saklig kritik och utan att presentera egna fakta och alternativ: Ni har fel. Ni är inte så smarta. Ni kan inte det här. Det hänger inte ihop. Det betyder inte att det är sant. Det är inget seriöst sätt att möta en politisk motståndare på. Om du har synpunkter på vår migrationspolitik, Fredrik Reinfeldt, ge oss då saklig kritik som bygger på fakta. Tala om vad konkret som är fel. (Applåder) Men det gör aldrig Fredrik Reinfeldt. Jag tror, fru talman, att det är för att han mycket väl vet att den invandringspolitik som han har fört så länge han har varit statsminister och som tidigare statsministrar och regeringar har fört är ansvarslös. Jag tror att ni någonstans inser att detta inte håller, att det inte går. Skälet till att ni aldrig bemöter oss kritiker sakligt är att ni inte kan det, för det finns inga sakliga argument. Det finns inga fakta som bestrider det vi säger. Det vi säger bygger på fakta och saklighet. Det ni säger bygger på rena påhitt och känslor. Det är inget seriöst sätt att styra ett land och inget seriöst sätt att kritisera en politisk motståndare på..."



Reinfeldt kontrar med rena osakligheter:

"Fru talman! Jimmie Åkesson framstår ofta som cool, men när han får möjlighet att ge sig på invandrarna kommer känslorna. Det är alltid så. Kan han ge sig på invandrarna blir det känslosamt."

Gustav Fridolin drar sedan en snyfthistoria från Bengtsfors, om en familj som skall utvisas. Ur Åkessons svar:

"Vi vill minska asyl- och anhöriginvandringen kraftigt. Det hänger ihop med att den svenska politiken är väldigt extrem om vi jämför med hur det ser ut i andra länder i vår del av världen. Gustav Fridolin tillhör det parti som står för den kanske mest extrema invandringspolitiken i den här församlingen och som vill göra en redan extrem politik ännu mer extrem. Jag vill inte det. Jag vill tvärtom att vi ska föra en ansvarsfull politik. Min utgångspunkt är att flyktingpolitiken ska fokusera på att hjälpa så många människor som möjligt. För Gustav Fridolin handlar det mer om att känna sig duktig och god och sätta en gloria på huvudet."

Detta var bara några avsnitt ur en fem timmar lång debatt, men jag tycker ändå att dessa avsnitt tydliggör vilket parti som talar om verkligheten, och vilka partier som talar om en parallell verklighet; om hur man vill att verkligheten skulle se ut.