Humorlösa FI

Julia Bahner (FI)

Göteborgs-Posten  berättar om ett möte i Göteborgs kommunfullmäktige, som tidningen i ingressen beskriver så här:

"Under kommunfullmäktigemötet på torsdagskvällen fälldes ett antal kommentarer som väckte anstöt. I det absoluta blickfånget - Lars Hansson, Sverigedemokraterna."

Det låter allvarligt, faktiskt så allvarligt att GP kontaktar Gudrun Schyman, som aldrig är för blyg för att synas i media:

"Jag är inte förvånad. De är väldigt tydliga i sina uppfattningar som är väldigt fast förankrade i deras filosofi."

Vad handlar det då om? Kommunalrådet Lars Hansson (SD) skämtade med den avgående ledamoten Dario Espiga (S) om papperslöshet, och tidningen är mycket noga med att påpeka att han minsann har bott i Sverige i 40 år. Man frågar faktiskt också Lars Hansson om "händelsen" och vi får då en något mindre dramatisk bild:

"Dario och jag är kompisar. Det är min ende riktige kompis i Socialdemokraterna. Jag gick upp och höll ett avskedstal till honom. Jag sa lite skämtsamt 'du är väl inte papperslös fortfarande'. Jag blinkade till honom och han blinkade tillbaka. Du kan fråga honom själv, han är en god vän till mig och från min sida var det ett skämt."

Lars Hansson (SD), göteborgare med humor.

FI-ledamoten Julia Bahner blev förstås upprörd:

"Det här skämtet om Dario är inte bara ett skämt, det är en koppling till deras ideologi. Det visar också att han inte har några gränser och inte förstår det han säger."

Visst, i och med att SD är kritiskt till illegal invandring kan man säga att det finns en koppling till ideologin, men det gör att man också kan se kommentaren som ett uttryck för en viss självdistans. Att man skulle sakna gränser och inte förstå vad man säger bara för att man inte följer FI:s dogmer är förstås nonsens. Jag har träffat Lars Hansson vid flera tillfällen och det är en gladlynt man med humor. Vid ett annat anförande under samma debatt sade han tydligen också att FI kunde gå och fika för att han därnäst skulle prata om bilar, vilket jag själv tycker var lite roligt, men som naturligtvis inte heller får passera vänsterfiltret. Julia Bahner slår på den stora trumman:

"Det är ett demokratiskt rum där vi ska diskutera politik och så blir man förminskad till sitt kön. Det visar på en sexism som han står för och att han inte har några vettiga argument. De här mötena sänds live och vi måste stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter. Det är en väldigt låg intellektuell nivå i många debatter."

Tja, man skulle också kunna säga att Julia Bahner härmed förminskar begreppet mänskliga rättigheter. GP frågar då hur hon kände sig och föga förvånande var hon kränkt:

"Först blev jag otroligt provocerad. Sen blev jag väldigt ledsen. Det var rena personangrepp. Jag har tänkt att vår närvaro i kommunfullmäktige ska göra att de ser vår kompetens. Jag blev väldigt provocerad när jag förstod hur stark sexismen är."

Lars Hansson kommenterar hennes uttalanden:

"Jag ställer en motfråga; hon sa inte att hon kallade oss rasister och nazister hela tiden va? Det var därför som jag valde att skoja till det."

Man kan fundera kring varför nyvänstern är så pass överkänslig och humorlös, men kanske beror det på att en mer avslappnad inställning och självdistans skulle leda till att de såg absurditeterna i sin egen linje.

Rapport om romska tiggare i Göteborg

Göteborgs stads resursförvaltning har genomfört en kartläggning av romska tiggare, som förstås benämns med den vedertagna eufemismen "EU-medborgare". Intervjuer har sammanställts i en rapport, som inledningsvis beskriver initiativet:

"Rapporten beskriver situationen för EU-medborgare som lever i social- och ekonomisk utsatthet i Göteborg. Antalet intervjuade är 83 personer och intervjuerna är genomförda under några veckor hösten 2015. Finansiering för de medarbetare som genomfört intervjuerna kommer från EU-projektet Welcome Policies, där kartläggningen är en av aktiviteterna. I rapporten ges målgruppens egen bild om deras livssituation, möjlighet till försörjning och hur man lever i Göteborg, synen på deras framtidsmöjligheter men även synen på de insatser som förvaltningen driver i samarbete med idéburen sektor samt vilken hjälp man önskar att få i Sverige."

Jag vill tacka Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklou som har uppmärksammat rapporten och sorterat ut de mest anmärkningsvärda resultaten.

Minst 26 procent har varit i landet längre än de tillåtna tre månaderna. Till den siffran kan sannolikt läggas en hel del av andelen som inte svarat:

29 procent uppger att de rest hit genom organiserade turer med minibussar. Man betalar för resan i efterskott när pengar samlats in i Sverige:

De flesta kan inte berätta om hur de har tänkt att försörja sig:

Vissa uppger dock en intressant plan för försörjning:

Vissa sätter rentav sitt hopp till kungahuset:

Majoriteten uppger att de inte skulle arbeta för minimilön i hemlandet. En 37-årig man citeras:

"Varför jobba för minimilön om man kan få mer pengar utomlands."

I ett avsnitt har gruppens önskemål samlats:

Hela rapporten kan läsas här.

Göteborgs jihadister

En annan "göteborgare" med hustru

Göteborgs-Posten bjuder idag på lite riktig journalistik och ett antal artiklar som avhandlar jihadresor från staden, ett fenomen där Göteborg är överrepresenterat. Vi får bland annat träffa "Amer", en arab i 25-årsåldern som har varit nere en runda med IS i Syrien. Hans uttalanden är inte förvånande, men förtjänar ändå att lyftas upp. Angående den sedan länge löjeväckande lögnen om "fredens religion", ett uttryck som framförs som kitman av muslimska företrädare och villigt repeteras av västerländska dhimmis, säger "Amer":

"De är hycklare. De vet att vi har rätt, men de låtsas något annat för att passa in i det västerländska samhället."

Han poängterar också att det tydligt och uttryckligen i Koranen sägs att varje rättroende muslim måste begå jihad, och att allt annat är lögn. En intressant aspekt är att han är tillfälligt "hemma" i Göteborg efter ett och ett halvt års verksamhet i Syrien. Hur är det ens möjligt att resa fram och tillbaka på detta sätt? Nederländerna spärrar både pass och tillgångar för varje individ som visar sig bedriva jihad i Syrien, men i Sverige är det som vanligt tyst och passivt.

GPs reporter visar också att även han har influerats av västerländsk undfallenhet och muslimsk propaganda, då han tar upp att "muslimer i Sverige drabbas negativt av IS framfart i Irak och Syrien", Detta den vanliga kommentaren från muslimska företrädare varje gång ett terrorattentat genomförs, även om det så sker i Västvärlden; "Visst dog 52 människor idag i Londons tunnelbana, men vi muslimer i Storbritannien har nu hört talas om något fall där en muslim känt sig hotad på grund av sin religion. Jo, 191 spanjorer dog på de där tågen som sprängdes, men det viktigaste är nu att vi européer inte känner av någon islamofobi". Detta synsätt upprepas gärna av västerländska politiker, ofta med tillägget att gärningarna inte har med islam att göra, någonting de själva överhuvudtaget inte har någon kunskap om.

Ett annat intressant exempel på denna undfallenhet visar reportern då han frågar hur jihadisten ser på att IS dödar muslimer. Observera att han inte ens ställer någon fråga om synen på dödandet av kristna eller yazidier. Frågan är intressant, eftersom det säkerligen finns en mängd muslimer som ogillar IS, just av skälet att de även dödar andra muslimer. Om jag återigen får jämföra med Nederländerna, så minns jag hur man där efter attentaten den 11e september 2001 frågade muslimer på gatan om hur de såg på Osama Bin Laden och Al-Qaida. Ett inte ovanligt svar från dessa "vanliga muslimer" var att man hade svårt för Al-Qaida, just eftersom de även dödade muslimer.

Jihadisten bjuder på fler visdomsord:

"Det som i själva verket händer är oundvikligt. Det står i Koranen. Först skulle muslimerna lida svåra nederlag. Västerlandet skulle segra. Men sedan gör västvärlden slut på sina pengar, muslimerna reser sig och vinner den största segern, säger Amer."

Huruvida detta stämmer återstår ju att se, men vi kan ännu en gång ifrågasätta visdomen i att varje år fylla Sverige med ytterligare några tiotusen muslimer. En fin vänsterliberal skulle här invända att de flesta muslimer inte är jihadister, eller ens islamister, men det är ju nästan irrelevant. Vid varje nytt tillflöde får vi också en viss andel jihadister och islamister, eller föräldrar till blivande sådana. Redan det faktum att uppskattningsvis 200 individer från Göteborg har avrest till Syrien, eller att vi har haft en självmordsbombare i Stockholm, borde stämma till eftertanke.

Det finns mycket mer som är värt att säga om denna intervju, men låt oss avsluta med svaret på frågan om återvändande jihadisters farlighet:

"Varför skulle jag vilja göra något här? Sverige är världens bästa land. Här hade jag velat leva mitt liv om inte allt var som det är."

Jag förstår det. Samma svar har givits av intervjuade belgiska och holländska jihadister i Syrien och är kanske en uppfattning som en majoritet av dem delar. Det räcker dock gott och väl att tio av dessa 200 har en annan syn på sina nya kolonier för att det ska bli lite problematiskt. Samtidigt kan naturligtvis de övriga komma att ändra sig vid första bästa kränkning här. Jag har visat klippet förut, men vill i sammanhanget påminna om den "holländske" jihadisten som har en något annorlunda syn på "hemlandet". För honom består kränkningen i att NATO bombar jihadister i Syrien:





Svenska SÄPO ger inte ett särskilt förtroendeingivande intryck i detta avseende. De känner till 85 jihadister med svenskt medborgarskap, men:

"Säpo säger att den bekräftade siffran på svenskar som gett sig ner för att strida med jihadistgrupper är 85 stycken. Man vill inte kommentera Amers uppgifter om att det handlar om 200 stycken bara i Göteborg. Men påpekar att det finns ett mörkertal."

Vi får också veta:

"Upptrappningen av kriget i Syrien kan göra att strömmen av nerresande svenskar ökar ytterligare. Det menar Säpo som medger att de har små möjligheter att stoppa den som har bestämt sig."

Hur kan en säkerhetspolis ha små möjligheter att ingripa? De borde naturligtvis ha full koll på moskéer och dessa miljöer, samt möjlighet att övervaka de som reser exempelvis till Turkiet. Sedan är det också, om vi ska fokusera på Sveriges intressen, bra att de åker men dåligt om de kommer tillbaka. I Nederländerna gör man allt för att stoppa även personer som har planer på att ge sig av, något som kommenteras i detta, också tidigare publicerade, filmklipp:





I en annan av GPs artiklar får vi bland annat följande bild från mångkulturella Angered:

"Zan Jankovski är bland annat chef för fältgruppen i Angered. Personalen där har noterat att Islamiska statens framfart har blivit ett hett samtalsämne bland många ungdomar.
– Är du för eller emot IS är en vanlig kommentar idag, säger han."

Denne Zankovski bjuder oss också på en festlig "tankelek":

"Lek med tanken vad som händer på sikt när IS-krigare och kurder som har stridit mot varandra där nere möts här hemma."

I den sista artikeln tillfrågas Omar Mustafa om saken och ger ungefär de svar vi kan förvänta oss, om hur tröttsamt det är att behöva ta avstånd och stigmatiseringsrisken för muslimer:

"Det här börjar likna tiden efter attackerna mot World Trade Center 2001, den samlade muslimska befolkningen får stå till svars för vad en liten minoritet gör i islams namn."

Ja, så fungerar det för alla andra ideologier och rörelser, utom just för muslimer och islam. Aldrig får vi höra om hur exempelvis nationalsocialister orättvist blir stigmatiserade för saker som har gjorts i ideologins namn, av den minoritet som faktiskt utförde gärningarna. Naturligtvis ska nationalsocialister, kommunister, moderater och alla andra kunna konfronteras med följder och aspekter av deras ideologier, precis som anhängare av islam har en del att fundera på.

GP

SDs stoppade reklamfilm

Så har då återigen en reklamfilm från Sverigedemokraterna stoppats. Denna gång var det SD Göteborgs lokala film som stoppades från att visas på SF Bio. Den fantastiska förklaringen är att biografernas personal inte känner sig trygga, då de tydligen har blivit konfronterade av besökare, gissningsvis samma typ av individer som just vill stoppa partiet i alla andra sammanhang. SF Bios informationschef Thomas Runfors säger:

"Vi tog bort den för att vi fått så mycket reaktioner från publiken. De tyckte att det var besvärande att vi visade reklam för Sverigedemokraterna med tanke på vad partiet står för."

Hur tänker egentligen människor som konfronterar personalen med vilka reklamfilmer som visas? Jag blir besvärad av vad de övriga partierna står för, men jag känner inte att jag måste stoppa deras kampanjer för det och jag skulle definitivt inte skälla på biografens personal. Naturligtvis finns det en demokratisk aspekt på det här, där man som vanligt låter en liten pöbel avgöra, vilket Runfors också tydliggör:

"Vi vidhåller att det bör finnas en demokratisk princip, givetvis, men måste också titta på konsekvenserna. I det här fallet uppfattar vi att vår personal känner sig hotad, och då får det gå före."

GPs artikel innehåller ett par märkliga, insinuanta meningar:

"SD-reklamen skulle visas inför samtliga filmer på repertoaren inklusive familjefilmer."

"Den aktuella reklamfilmen visar fyra vita män, en busschaufför, en hamnarbetare, en grafisk formgivare och en produktspecialist, som ställer sig bakom SD:s politiska budskap till tonerna av rockmusik."

Låt oss då titta på denna upprörande film, som till och med barnfamiljer riskerade att få se. De fyra personer som deltar, gör det inte för att de är "vita män", utan för att de är förstanamn i kommande kommunalval.

Gustav Kasselstrand ska stoppas från universitetsdebatt

Två dagar efter att jag skrev en liten krönika om vänsterns eviga behov av att stoppa sina meningsmotståndare är det dags igen. På Göteborgs Universitet anordnas den 24e april en debatt mellan riksdagspartiernas ungdomsförbund, där naturligtvis även SDU är inbjudna. Detta kan inte accepteras av alla och på Facebook har 400 personer anmält sig till evenemanget "Inga rasister på Göteborgs Universitet", vars syfte är att protestera mot att SDUs Gustav Kasselstrand får delta. Nu är det förstås lättare att klicka på en knapp än att dyka upp vid universitetet, men det är troligt att de vanliga motdemonstranterna, som ju lever för sådant här, ser till att infinna sig.

En av de ansvariga för protesterna kallar sig för Petter:

"Vi vill inte gå med på att SDU får legitimitet genom att få debattutrymme på GU. Vi vill säga ifrån. SDU och SD säger gärna att det är media eller något etablissemang som slår på dem uppifrån, men det stämmer inte. Vi är ju bara vanliga studenter och tänker göra det här. Att ta en debatt med SDU är aldrig ett alternativ. Man kan inte övertyga dem. Det är bättre att försöka blockera dem. Vi hoppas att vi kan visa att varken studenter eller de som jobbar här vill släppa in rasister på GU. Det går inte att säga att det är en lösning. Rasism kommer alltid att finnas, men det är ett sätt att göra motstånd."

Är det verkligen Petter och hans vänner som ska avgöra vilka partier som är "legitima"? SDU behöver inte "få" legitimitet, då det är ett etablerat ungdomsförbund, för ett demokratiskt invalt riksdagsparti. Det är sedan en ytterst märklig inställning att om Petter inte kan omvända någon, så måste denne blockeras. En debatt hålls inte för att deltagarna ska övertyga varandra, utan för att upplysa publiken om var de står. Han lär inte kunna övertyga MUF heller om socialismens förträfflighet. Slutligen är knappast dessa eviga blockader ett effektivt sätt att minska stödet för Sverigedemokraterna. Att partiet inte är rasistiskt behöver vi inte ens gå in på här.

Gustav Kasselstrand själv menar att det hela är en polisiär fråga och säger, helt riktigt:

"Det är den svenska extremvänstern som visar sig från sin vanliga sida. Jag tycker att det är sorgligt att de beter sig så. Precis som alla andra som deltar i debatten vill jag delta med mina åsikter. Jag företräder ett av Sveriges största partier och ungdomsförbund."

GP

Brandmän oroliga inför ett icke-besök av Åkesson

Lars Klevensparr, direktör
Räddningstjänsten i Göteborg

Den här lilla nyheten från Göteborg är både lite tragisk och komisk. När Jimmie Åkesson besökte en brandstation i Malmö genomfördes en politisk aktion, där man såg till att samtliga brandmän lämnade stationen. Räddningstjänsten i Göteborg har nu skickat ut en interninstruktion om vad som gäller vid ett besök av Åkesson, som i och för sig inte planerat att besöka dem. GP berättar:

"Varken partiledaren Jimmie Åkesson eller någon annan sverigedemokratisk politiker har ännu meddelat något intresse för att besöka Räddningstjänsten i Storgöteborg. Men på den interna hemsidan fick brandmännen på måndagen veta att OM någon från SD skulle komma, så får man som arbetstagare gå åt sidan om man inte vill medverka."

Ja, herregud. Man har fått tag i en brandman i Göteborg, med en mycket fin värdegrund. Han vill vara anonym, men han kan ju mycket väl existera, även om jag tvivlar på att han är slumpvis utvald:

"Kommer Jimmie Åkesson hit, så ska jag gå åt sidan på min arbetsplats, om jag inte delar hans åsikter. Det känns litet märkligt. SD vill ha bort invandrare från Sverige. Räddningstjänsten står för en rad humanistiska värden och arbetar aktivt med att öka mångfalden inom kåren. Det är inte förenligt tycker jag. Jag vill inte bli använd i SD:s propaganda och jag vill helst inte se min arbetsplats i ett sådant sammanhang heller, även om jag vet att alla riksdagspolitiker har rätt att besöka offentliga arbetsplatser."

_________________________________________________________________

Angående Jimmie Åkessons besök i Malmö, och de protester och blockader som detta orsakade, skrev jag en krönika, som jag väljer att publicera här:

Vänsterns eviga behov av att stoppa

Onsdagen den 9e april skulle Jimmie Åkesson besöka brandstationen Centrum i Malmö. Ingenting konstigt med det, tycker naturligtvis den sansade medborgaren. Våra folkvalda behöver ha en så god kännedom om verkligheten och samhället som möjligt, då de fattar beslut som i högsta grad påverkar det, samtidigt som alltför många av dem saknar arbetslivserfarenhet. Det är ingen vågad gissning att ytterst få i Sveriges Riksdag någonsin har arbetat på en brandstation, ett sjukhus eller ens ett vinstdrivande företag.

Sedan blev det snabbt mer komplicerat, som det gärna blir i demokraturen Sverige. Ett besök av vilken partiledare som helst skulle troligen ha passerat tämligen obemärkt, men just Sverigedemokraterna ska särbehandlas, egentligen endast på grund av invandringsfrågan, som inte har mycket med räddningstjänst att göra, och olika aktörer ville nu se till att Jimmie Åkessons besök stoppades. I svensk media hette det att ”brandmännen” vägrade att ta emot Åkesson, men jag är ytterst tveksam till att det är en korrekt beskrivning, då det hela osar politisk styrning och fackförbund lång väg. Det må finnas brandmän som inte vill träffa Jimmie Åkesson, vilket de förstås kan undvika, men rimligen finns det också ett antal brandmän som kanske tycker att det skulle vara intressant att träffa vilken partiledare som helst, eller som, rentav, stödjer just Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.

I det aktuella fallet meddelade 28 brandmän att de hade för avsikt att lämna stationen om Jimmie Åkesson kom dit. Det skulle vara en statistisk anomali om det bland dessa 28 brandmän inte fanns en enda sverigedemokrat, särskilt som partiet är starkare bland män, och män är överrepresenterade bland brandmän, minst sagt. Jag gissar, utan något som helst underlag, att det i gruppen borde finnas åtminstone 2-5 som tänker rösta på partiet 2014. Det innebär att vi till att börja med ser ett ganska fult och öppet grupptryck.

Låt oss säga att ingen av brandmännen stödjer partiet. Förefaller det ändå inte något orimligt att samtliga tycker att det skulle vara helt ointressant att träffa partiledaren, eller åtminstone fånigt att åka iväg just för att inte göra det? ”Brandmännen” har till och med publicerat ett öppet brev, för att förmå Åkesson att avstå besöket, eller, mer troligt, göra någon form av markering. Formuleringarna kunde ha kommit direkt från LO-borgen eller Stefan Löfven:

”Vi tar hand om alla människor i Malmö, med 178 olika nationaliteter. Då kan vi aldrig som brandmän förlika oss med SD:s politik som bedömer människor olika utifrån ursprung och etnicitet.”

För om en sverigedemokrat var brandman, och i verkligheten finns det säkert många med den kombinationen, så skulle han rädda etniska svenskar ur brinnande hus, men hoppas att övriga brann upp? Varför är debatten så fruktansvärt uppskruvad och infantil i Sverige? Varför kan inte en folkvald politiker besöka en arbetsplats utan dessa manifestationer? Till saken hör ju också att Jimmie Åkesson inte var på plats för att hålla ett anförande, eller dela ut flygblad, utan just för att få en bild av verkligheten serverad. En verklighet han själv är med och beslutar om.
Samma dag besökte Åkesson Skånes Universitetssjukhus och möttes där av ett tjugotal demonstranter som i sedvanlig anda inte tyckte att han hade rätt att göra några besök. Logiken var densamma; människor inom sjukvården tar hand om alla typer av människor och eftersom SD gör skillnad på människor har de inte där att göra. Vi har även sett hur SDU har stoppats från att besöka gymnasier av vänsterextrema ungdomar, som inte nödvändigtvis varit elever på den aktuella skolan.

En demonstrant i Malmö menade att SD kränkte människor genom sin blotta närvaro. Jag tror inte att de ens själva är riktigt övertygade om det, varför frågan om vänsterns besatthet vid att stoppa sina motståndare kvarstår. Dessa människor skulle kunna nöja sig med att inte rösta på Sverigedemokraterna eller sjukanmäla sig när partiledaren kommer på besök, men det räcker aldrig.  Ingen ska få höra vad han vill säga och helst ska han inte få visa sig någonstans. Om någon påpekar det odemokratiska i detta agerande, brukar vänsterns argument gå ut på att det i själva verket är Sverigedemokraternas politik som är odemokratisk, vilket alltså i slutändan skulle bero på att partiet vill minska invandringen. Sedan när blev invandringsvolym ett kriterium för demokrati?

Den första och enklaste slutsatsen att dra är naturligtvis att vänstern saknar argument och därför föredrar att förstöra, stoppa och skrika. Jag tror också att individerna som deltar i aktiviteterna helt enkelt erfar en upprymdhet inför själva vildsinnet.

Har de då någonting att vinna på denna taktik? En enda, tror jag, och det uttrycker de ibland själva genom att säga att exempelvis SD inte får ”normaliseras”? Genom att göra varje bokbord, torgmöte och företagsbesök till ett slagfält, med polisinsatser, ser de åtminstone till att så småningom nöta in bilden av ett något annorlunda parti. Att det beror på hur partiets motståndare uppför sig kanske glöms bort så småningom.

Dagens bild: Nya resurser till arbetsmarknaden

"Förslaget om bibehållet socialbidrag under utbildning väcker frågor. Det är framför allt möjligheterna att få jobb efteråt som diskuteras. Till Caritas i Hjällbo, där Gun Holmertz och Madelin Krabit är anställda, kommer många arbetslösa kvinnor."

Dagens GP berättar:

"Antalet göteborgare med social­bidrag under längre tid har ökat med nära 60 procent på sex år. Nu vill de rödgröna bryta beroendet. De som väljer att börja studera får behålla försörjningsstödet."

En ökning av försörjningsstödet med 60% är en fantastisk siffra, som innebär en enorm kostnad för kommunen. Varför kan inte invandringspolitikens konsekvenser diskuteras? Observera att de rödgrönas "lösning" alltså är att man skall få behålla försörjningsstödet även om man studerar, samtidigt som dessa partier ser till att det till Sverige detta år kommer åtminstone 50 000 nya flykting- och anhöriginvandrare, nästa år minst lika många osv. Hur kan man ens låtsas att man vill lösa någonting i samhället med denna politik?

Studera bilden ovan, och notera även gärna planschen med alfabetet.

Mångkulturens Göteborg

Angereds boxningsklubb

Idag skriver två tidningar om gängens och skottlossningarnas Göteborg. I GP utgår Mattias Hagberg från en rättegång om narkotika- och vapenbrott. Hagberg, som själv bor ett stenkast från samma tidnings Gert Gelotte, i det nybyggda och dyra området Eriksberg, undviker dock noggrant att ens antyda någon etnisk dimension. Faktum är dock att samtliga skottlossningar har ägt rum i stadens allra mest invandrartäta stadsdelar, som Angered och Biskopsgården. Nej, jag skyller inte på "invandrarna", eftersom de allra flesta självklart inte skjuter. Däremot borde vem som helst med öppna ögon kunna se att dessa händelser är en direkt följd av massinvandringen. 

Mattias Hagberg inleder:

"Göteborg är en splittrad stad – två skilda nationer, helt ovetande om varandra. Allting handlar om två ord – tystnad  och rädsla."

Denna utveckling kan vi se över hela Sverige och det är bland annat därför som Sverigedemokraterna talar om en "splittringspolitik". Låt oss titta på en karta över staden, som även är försedd med en indikation på vilka partier som är starka var:

För den som inte känner till Göteborg så väl, berättar även partisympatierna om hur staden är uppdelad. De mest mångkulturella stadsdelarna har en hög andel som röstar på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna - samt Sverigedemokraterna. Mönstret känns igen från andra städer. Det sägs gärna att människor som är kritiska till invandringspolitiken är rädda för det okända, när vi istället kan se att de snarare är kritiska mot en alltför välkänd verklighet. De som istället välkomnar massinvandringen, eller åtminstone inte bekymras av den, är de som bor i svenska områden med hög andel borgerliga röster. I valet 2010 blev Rannebergen i Angered Sverigedemokraternas starkaste fäste i Göteborg. Den senaste tidens skjutningar har huvudsakligen skett i Biskopsgården och Backa på Hisingen, i Bergsjön och Hjällbo i nordost och i viss mån i Västra Frölunda.

Hagberg gör en jämförelse med Storbritannien:

"Sverige är inte England. Göteborg är inte Birmingham eller Manchester. Polariseringen och fattigdomen har inte nått samma nivåer här som där. Men det finns skrämmande likheter – och de blir allt mer uppenbara. Göteborg är en splittrad stad. Studerar man siffrorna är detta smärtsamt tydligt. I stora delar av staden ökar välståndet och trygg­heten samtidigt som brottsligheten minskar. Men i några få områden ser allt annorlunda ut. Där sprider sig fattigdom, ohälsa och arbetslöshet, och där ökar otryggheten och, måste jag tyvärr skriva, laglösheten, eller snarare, en parallell rättsskipning."

Att Sverige följer Storbritanniens exempel, eller för all del Frankrikes, Belgiens och Nederländernas, är inte alls märkligt, eftersom vi följt deras strävan efter ett mångkulturellt land. Dessa länder har dock varit kolonialmakter, som fått ett betydande inflöde från sina forna kolonier. Samma historia har inte Sverige, varför vår politik är än mer bisarr.

I artikeln uttalar sig en polis:

"De här skjutningarna är mycket svåra att utreda, säger han. Killarna som blir beskjutna är inte intresserade av att prata med oss. De vill lösa konflikterna själva. Eller så vågar de inte prata. Dessutom har de här gängen till viss del fått makt över sina lokalsamhällen. Folk vill inte bli inblandade. De är rädda. Vi vet att det finns vittnen, men ingen berättar. Man kan säga att gängen håller lokalsamhället som gisslan."

Hagberg avslutar med en liten tanke:

”Jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om alla dessa skottlossningar, mord och fall av misshandel inträffat i Askim, Linnéstaden eller Örgryte”

Till att börja med måste man förstås invända att det aldrig skulle ske, eftersom dessa områden bebos av svenskar. I det hypotetiska fallet, däremot, skulle det förstås bli en journaliststorm och en aldrig sinande ström av artiklar. Det är också anledningen till att vi fått läsa mycket lite om vänsterns eviga attacker mot deras politiska motståndare, medan en attack från SMR, mot mediernas vänner, direkt genererar helsidor av upprördhet och fördömanden.

Skola i Biskopsgården

I Aftonbladet lyfter däremot östermalmsposören Peter Kadhammar fram den etniska aspekten. Det kan tyckas något förvånande, men hans syfte verkar vara att framhålla ett utanförskap, där de drabbade möter myndigheternas etniska svenskar. Kadhammar vill frammana en "vi-och-dom"-känsla, där ursprungsbefolkningens blondhet i sig kan vara provocerande för nybyggare:

"Carina Persson är hög polischef och ansvarig för den stora satsningen ”Trygg i Göteborg”. Hon är ljusblond."

"Carina Persson har ljust läppstift vilket förstärker det blonda håret och hennes ljusa hy."

"Fuxborg och Adlersson ser ut som svenska snutar brukar. Långa, vältränade men inte överdrivet atletiska, ljushylta, avvägt lugna i rörelserna."

"Hans kommentar kunde gälla så många andra grupper: vi och de, det välvilliga, blonda Myndighetssverige och den rasande kampen i en subkultur som växt fram ur utanförskapet."

Vi får dock även ta del av stadens kriminella utveckling:

"Papperen singlar över det brunbetsade bordet. Persson beskriver ett slags svenskt Chicago, eller snarare Medellin, med gängkonflikter, skottlossning in i folksamlingar, skjutningar från motorcyklar, vittnen som inte talar, skottskadade brottsoffer som tiger: en sluten värld dit polisen inte har tillträde."

De båda poliserna berättar:

"- Här sköt de in i lägenheter från en moped.

– Här vid macken sköt de första gången mot X. Han klarade sig men blev mördad vid ett senare tillfälle.

– Här är ibland problem med falsklarm. De väntar på gångbroarna och kastar sten.

– Här blev en kille skjuten i bägge benen. Han vill inte tala med oss."

"Det är mycket somalier här. En sluten folkgrupp. Vad de sysslar med vet jag inte"

Som alla upplysta förstår, kommer denna utveckling fortsätta och förvärras tills det här landet får en ny politisk ledning. Dagens etablissemang, från politiker till journalister och kulturpersonligheter, verkar fast beslutna att montera ner Sverige så fort och så fullständigt det bara går. När skall landet vakna?

Al Qaidas fana vajade i Göteborg

En klar dag i Mellanöstern

GT berättar:

"Här hänger den flagga al-Qaida använder utanför en föreningslokal mitt i Göteborg.
Sedan terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 har terrornätverket haft den svarta flaggan som en av sina symboler.
I stora delar av Mellanöstern är den en symbol för jihad-krigare och väcker avsky hos många offer till terrordåd."

Lokalen tillhör tydligen en bosnisk förening, men tidningen har svårt att få några svar kring varför just denna svarta flagga hängts upp. Imamen Sejdulija Huskic kan dock bjuda på lite sedvanlig kitman när han förklarar hur flaggan enbart är religiös och tillägger:

"Det finns ingen som helst anledning till oro. Jag kan inte förstå att folk kopplar ihop den med al-Qaida"

Terrorexperten Magnus Ramstorp kan dock ge oss en mer trovärdig kommentar:

"Den här flaggan används av al-Qaida i olika former. Texten på flaggan är helt enkelt trosbekännelsen. Men det är färgen, den svarta, som är det viktiga här. Den symboliserar slag, strid, det är profeten Muhammeds stridsflagga. Jag blir nyfiken på vad man vill signalera med att hänga upp den med den svarta färgen."


GT har även fått tag på en klassisk svensk apologet, i form av professorn i religionsvetenskap Åke Sander, som inte ser någonting anmärkningsvärt:

"Det är kontextberoende, den kan användas av många olika personer som vill olika saker. Sedan finns det ju också många olika varianter på salafister. Att vara salafist säger inget om din inställning till militanta aktiviteter."

Han menar att det är som med den svenska flaggan:

"Den används också olika, du är inte nazist bara för att du viftar med svenska flaggan, det kan lika gärna göras på en landskamp i fotboll."

Det var ju en tämligen idiotisk jämförelse. Ingen skulle ha gjort någon referens till Al Qaida om det istället var den bosniska flaggan som hängde där. En mer relevant jämförelse skulle ha varit en vajande hakkorsflagga, som omedelbart skulle ha lett till anmälningar och åtal. Det finns naturligtvis även nazister som har olika inställning till militanta aktiviteter, men inte ens den fredligaste nazist skulle kommit undan med den logiken.

En flagga är dock inget större problem i sig. Problemet är att vi ständigt fyller på landet med personer som uppenbarligen stöder både salafism och terrorism.

Dagens hyckleri: Reinfeldt om skjutningarna i Göteborg

Fredrik Reinfeldt har ju gjort sig ökänd som den främste hetsaren för pågående massinvandring. Den skall fortsätta ohämmat, oavsett vad människor tycker och oavsett vad den får för konsekvenser. Idag satte han något av ett rekord i hyckleri, då han läxade upp Göteborgs politiker för problem i stadens mest invandrartäta områden. Inom loppet av några dagar har ett flertal skjutningar, med två döda, inträffat i de mycket mångkulturella områdena Biskopsgården och Hammarkullen. Våldet i dessa områden är alltså ett direkt resultat av Reinfeldts invandringspolitik.

Närmast provocerande hycklande säger Reinfeldt till stadens politiker:

"Nu är det slut på alla ursäkter. Sluta skyll ifrån er."

Samtidigt lyckas han i ovanstående meningar själv göra sig skyldig till båda synderna, då han:
1) Ursäktar mångkulturellt våld med "för många vapen i omlopp".
2) Skyller på Göteborgs politiker

Han tillägger även att han "skall bidra med det som efterfrågas". Vågar man anta att ett invandringsstopp inte får efterfrågas?

Aftonbladets serie om fem "folkrörelser"



Sabrin Jaja och Ahmed Ibrahim,
från Pantrarna, "en svensk folkrörelse"

Aftonbladet har alltså tydligen startat en artikelserie, som handlar om fem rörelser de valt ut och som de dessutom kallar "folkrörelser". Som ni förstår, handlar det inte om några nationalistiska organisationer. Efter en artikel om Megafonen, kommer idag en om Pantrarna i Göteborg. Man skulle kunna tycka att det är ett märkligt urval, men vi luttrade svenskar förstår att en serie om svenska folkrörelser, i Aftonbladet endast kan handla om rörelser som varken är folkliga eller svenska.

Megafonen, en annan av
Aftonbladets "svenska folkrörelser"

Låt oss först titta på hur man beskriver Pantrarna. Man tar sitt avstamp i en mycket usel krönika, skriven av två förortstjejer man hittat:

"I dag har artikeln delats mer än 15 000 gånger i sociala medier. För många var den det första mötet med Pantrarna, som är mycket mer än en skrivgrupp. Gräsrotsrörelsen startade som en förening den 14 februari för två år sedan."

Det hela handlar om de så kallade "socialt utsatta områdena", regimspråk för hög andel av afrikanska och arabiska invånare, och lösningen tror jag bestämt att vi har hört förut:

"Pantrarna bildades som ett svar på ett krav från kommunpolitiker, berättar de. Ahmed Ibrahim och tre vänner försökte förmå Göteborgs stad att satsa på en fritidsgård i den socialt utsatta stadsdelen Biskopsgården."

Sabrin Jaja fortsätter:

"Hon uttrycker sin besvikelse över att politikerna bland annat gjort för lite åt skolresultaten som sjunker i utsatta områden.

– Det är bara 30 procent som går ut med godkända betyg i högstadiet i Biskopsgården. Det är helt sjukt! Vad väntar man på?"

Man kan då ställa sig frågan varför skolresultat sjunker i takt med att ett område avsvenskas. Är det brist på fritidsgårdar? Kommer det att bli bättre när vi fortsätter inflödet år efter år?

Dagens citat: Läraren Therése Högberg

"Vid ett tillfälle fick vi kämpa för att köpa kartböcker för att hjälpa nyanlända elever att få en uppfattning om var i världen de befann sig.






Therése nämner en hel del som inte fungerar i dagens lärarroll:

"Om alla eleverna hade fått det de behöver i form av specialpedagoger, psykologhjälp, insatser i hemmet från socialtjänsten, byte av skolform, eller för den delen böcker, tillräckligt med mat och funktionella lokaler."

"Jag utbildade mig till lärare för att undervisa, inte för att ha tusen olika roller. Under mina år har jag fått vara alltifrån säkerhetsvakt och socialarbetare till städare och vaktmästare. Att avväpna elever som kommer med kniv till skolan är ingen läraruppgift och är det inte ganska dyrt att ha en pedagog för 27 000 i månaden som flyttar möbler?"

GP undviker noga att berätta vilken skola Therése faktiskt arbetar på, men efter lite efterforskningar får jag fram att det handlar om Nytorpsskolan i Hammarkullen, Göteborgs allra mest mångkulturella förort. Jag hittar även ett intressant litet reportage från skolan, "Kränkande skolböcker byts ut", där även Therése figurerar.



Vi vill se fakta om hur det är att leva som muslim,
säger Renaz Mustafa och Roza Mohammed.

"På Nytorpsskolan är majoriteten av eleverna muslimer och boken speglar inte Sveriges mångkulturella samhälle, menar de båda lärarna. Therése Högberg säger att man talar mycket om 'vi' och 'dem' i böckerna. 'Vi' är traditionellt svenskt och innefattar till stor del bara människor som konfirmerar sig i kyrkan och firar jul. 'De andra' är de där borta med slöja. - Så ser inte vår verklighet ut här i Hammarkullen, säger Högberg."


Skolan borde vara ett högprioriterat område för varje civiliserat samhälle. Självklart skall skolan ha de resurser som krävs, även utöver de så kallade utanförskapsområdena som idag får mest. Sedan blir förstås skolan även en spegel av det omgivande samhället, och även här får naturligtvis invandringspolitiken negativa konsekvenser.

GP

Dagens bild: Förebyggande i Göteborg



Trots att vi alla lärt oss att upplopp handlar om allt utom befolkningssammansättningen, inte minst fritidsgårdar, väljer polisen i Göteborg att bedriva förebyggande arbete i just den mest etniska förorten, Hammarkullen.

Har polisen i Göteborg inte fått med sig "alla människors lika värde" i sin värdegrund? Eller är det så att de väljer att förhålla sig till verkligheten, då de, till skillnad från politiker och journalister, måste utföra ett faktiskt arbete? 

GP

Skadestånd till misshandelsgäng

Jag brukar här inte ta upp enskilda kriminalfall, men gör idag ett undantag, då fallet dels är omskrivet, dels visar på hur sjukt dagens Sverige är.



Förra året misshandlades 61-årige sjukpensionären av ett invandrargäng i Kortedala i Göteborg. Cedvander höll på att dö, och fick men för livet:

- Han har förlorat synen på ena ögat.

- Han minns ingenting från de senaste två åren.

"- Han har förlorat styrka i ena armen och benet och han har drabbats av svåra talsvårigheter.

– Jag kan tänka på en gaffel men sedan hör jag mig själv säga kniv. Jag anstränger mig för att säga rätt ord men det blir fel, har Carl-Eric Cedvander sagt i polisförhör. Tidigare kunde jag väldigt många namn på blommor och växter, inte minst de latinska. Allt det är borta nu."

Straffet för de två i gänget som ansågs skyldiga blev 140 timmars samhällstjänst. Idag tilldömdes också de två 17-åringar, som man inte kunde beslå med skuld, till skadestånd på 36 000 kronor var.

Förövarna kunde flina i rätten

Cedvander själv, vars liv alltså är förstört, får 75 000 kronor.

Artikel i Expressen
Artikel i Fria Tider

Dagens citat: Thomas Martinsson (mp)

"Jag skulle vilja se att ännu fler krafter jobbade med möten mellan människor, samhällsgemenskap och integration nästa år. Inte bara inom kommunen, utan  överallt. Genom att förstärka kultur- och fritidsplatser, som ungdomens kulturhus, fritidsgårdar och stöd till föreningar"






Miljöpartisten Thomas Martinsson, kommunalråd i Göteborg, har hittat helt nya lösningar på samhällsproblemen.

Personrån i Göteborg och en ovanligt öppen krönika

Under fredagen begicks två brutala personrån mot handikappade kvinnor i den mångkulturella stadsdelen Hisings Backa i Göteborg. GT berättar:

"Halv elva på fredagsförmiddagen blev en kvinna i 30-årsåldern som gick med kryckor överfallen i en trappa när hon var ute och gick med sin mamma. Två män slet åt sig kvinnans handväska och försvann springande från platsen. I samband med personrånet föll kvinnan ner för trappan, fick skrapsår och skadade handleden."

Nästa inträffade bara några timmar senare:

"Under fredagen kunde GT.se berätta att en 70-årig kvinna med rullator utsatts för ett brutalt personrån i Hisings Backa i Göteborg.
Vid 16-tiden på eftermiddagen blev den lätt rörelsehindrade kvinnan förföljd och överfallen bakifrån av två män. Männen uppträdde hotfullt och tvingade kvinnan att lämna över 3000 kronor som hon precis tagit ut i en bankomat.
Männen slet av kvinnan hennes armband och halsband. För att lättare få av 70-åringen hennes ring skar de henne även i fingret så att hon började blöda."

Enligt kvinnans vittnesmål var gärningsmännen 20-25 år gamla, iklädda huvtröjor och handskar, cirka 180-185 centimeter långa och hade båda mörkt skägg.

I anslutning till artikeln finns i GTs pappersupplaga en ovanligt öppen krönika. Den är ovanligt öppen eftersom den gör minimalt för att dölja att det rör sig om invandrarbrottslighet. Detta är troligen också skälet att den inte återfinns i nätupplagan, men eftersom mina läsares kärlek är min belöning, skriver jag här ut första halvan.

Markus Hankins:
Vi måste vakna och agera innan det är för sent

HISINGS BACKA. "Broshan, va hette du sa du? Fittan?"
Hans ilskna blick och aggressiva kroppsspråk skrek ut ett tydligt budskap.
Jag skulle veta hut, nu var jag på hans hemmaplan.
I "Backa röd" härskar tragiskt nog ungdomarna med våld och hot om våld.

Under en treårsperiod var jag kontaktperson inom socialtjänsten i min hemstadsdel Hisings Backa.
Själv uppvuxen ett stenkast från det socialt nedgångna område som kallas "Backa röd" - "lilla Pakistan" i folkmun - var jag en av de som gjort klassresan och idealistiskt trodde på förbättring av stadsdelen.
En ung kille som jag skulle hjälpa "hitta rätt kurs i livet" hade begått ett brott mot en äldre kvinna, av liknande typ som det i går kväll.
Till och med i närheten.
På grund av sin låga ålder blev ärendet inte polisiärt mer än i ett inledande skede, utan en fråga för de sociala myndigheterna.
När jag frågade tonåringen jag getts uppdraget att hjälpa varför han hade begått sitt brott mot den där försvarslösa tanten kom svaret som ett monotont konstaterande.
"Varför inte? Jag behövde pengarna."

Senare skulle jag få reda på att grabben i fråga i sin tur hade utsatts för ett hårt, stundtals hotfullt och våldsamt, grupptryck från "starkare" individer.
Nu misstänks två ungdomar brutalt ha rånat och knivskurit en äldre tant med rullator i "Backa röd".
Det går kalla kårar genom min ryggrad.
Under hela min tonårsperiod bodde min mormor i exakt samma bostadsområde.
Ja, för problemområde bör man ju inte säga, då "demoniserar man i stället för att nyansera problemet", sägs det.
Men när jag växte upp kallade alla, oavsett generation, i Backa det stora miljonprogramsområdet "lilla Pakistan", andra kort "Beirut".
Detta var inte ett resultat av dold rasism, då begreppet härstammade från invandrarna själva, utan försök att beskriva den våldsamma plats bland oss.
Där styr inte Svea rikes lag, utan gatans dito.
I alla fall när ungdomarna själva tillåts bestämma.
Låser vi bara in oss och ropar på förstärkt polis överlämnar vi vår stadsdel, vår framtid, åt gängens makt.
[...]

Andra halvan av krönikan spårar ur i försäkringar om att det inte handlar om etnicitet, utan "sociala strukturer". Jag redovisar här ofta uppfattningar som strider mot min egen, men dessa bortförklaringar kan vi vid det här laget, och det finns därför ingen anledning att ägna tid åt att skriva av dem. Det är för övrigt märkligt att några pursvenskar aldrig hamnar i sociala strukturer som får dem att begå åldringsrån och gruppvåldtäkter.

Nästa natt skedde lite fler personrån i Göteborg:
Artikel i GP

Norge om Göteborgskravallerna

"Det er en litt unordisk måte å reagere på, vi tenker ofte ikke så sterkt på hevn og raseri. Utfra det jeg kunne observere, så var det et veldig sterkt raseri"

Ragnhild Björnebekk, norsk våldsforskare

Som ni vet är frispråkigheten lite större i våra nordiska grannländer. Ragnhild Björnebekk säger det som inte skulle kunna sägas i Sverige - att beteendet vi nu sett i Göteborg är onordiskt. Hur kan det då komma sig att skolelever i Göteborg uppvisar ett så onordiskt beteende? Tja, det här TV4-inslaget upplagt i norsk media kanske kan ge en ledtråd:

http://www.vg.no/nyheter/utenriks/artikkel.php?artid=10048760

Enligt uppgift sändes detta inslag aldrig i TV4. Jag vet inte om det stämmer, men det skulle inte förvåna mig. Egentligen är det fantastiskt att en skola i Sverige kan se ut så här - och vi har ingen massinvandring?

Artikel i Svd

Artikel i Svd II
Artikel i Svd III
Artikel i GP
Artikel i Fria Tider

Dagens utfall: GP

Som jag ofta säger här i bloggen: ingenting är för obskyrt för att meritera en artikel mot SD. Idag drar GP till med:

SD sände likbilder till 15-årig elev

Ja, det här låter ju fruktansvärt - inte ska väl vårt parti hålla på att skicka likbilder till 15-åringar? Hur kan ni rösta på ett parti som lever för att sända likbilder till 15-åringar?

Nja, i verkligheten har förstås ingenting särskilt hänt, iallafall ingenting som förtjänar en särskild artikel med stor rubrik. Tydligen har SD-medlemmen Ted Ekeroth fått en förfrågan från en skolelev om information om islam, varpå Ekeroth skickade material som även innehöll skakande bilder (vilket han varnade för). Jag tänker inte ödsla energi på att vidare utforska detta, men vi kan nog konstatera att det bara är ytterligare ett halmstrå man griper efter för att smutskasta vårt parti.

Kan ni tänka er ovanstående rubrik där SD är ersatt med Socialdemokraterna? Nej, och det är just det jag vill belysa med detta lilla inlägg.

Artikelns klimax blir, så som oftast, lite fånigt och absurt:

"Någon uteslutning blir det dock inte fråga om eftersom Ekeroth, som sitter i kommunfullmäktige i Lund, inte anses ha brutit mot SD:s nolltolerans mot rasism och främlingsfientlighet."

Jag måste, som alltid, konstatera: det viktiga är att ge några slängar åt SD, innehåll eller kvalitet är helt irrelevant.

När media matar oss med dessa obskyra och lögnaktiga artiklar, tror jag att journalisten tänker på ett av två sätt:
1. Oj, nu har jag äntligen hittat stenen som ska sänka SD! Vi har försökt med hundra andra vinklar, men det är den här som kommer göra att ingen längre kan motsätta sig massinvandring!
2. Tja, det jag kommer med här är varken sant eller relevant, men om man spottar på en sten tillräckligt många gånger...

Mer hyckleri från GT

Dagens GT inleds förstås med de vanliga attackerna mot SD. Direkt nedanför kommer så följande krönika.

Johanna Bäckström Lerneby förfasar sig här över exakt de följder som SD varnar för. Den direkta anledningen är ett våldtäktsförsök mot en 14-årig flicka, begången av ett gäng av tioåriga killar.

"Det är inte första gången jag är i en förort på kvällstid. Varje gång jag är det slås jag av att det i princip aldrig är några tjejer ute. Var är alla småflickor, tjejer och kvinnor?"

"- Det är helt klart killarnas förort, sa polisen.
- Föräldrarna är aktsamma om sina döttrar.
Va? Får inte tjejerna vara ute? Det låter ju helt sjukt."

"Helt enkelt för att jag tror att det är bra att både killar och tjejer hänger och umgås, bråkar, blir sams, skrattar och gråter ihop redan från att de är barn."

Jag undrar ofta hur PK-människor får ihop sin egen världsbild. Man vill ha en rejäl invandring från Mellanöstern. Man är emot våldtäkter. Man förundras över att det endast är killar utomhus.Samtidigt är det kanske så här vi kan förstå hur eliten fungerar. Man är en god människa, så man är emot att diskutera invandringen, man är emot SD, och man är även emot negativa konsekvenser av invandringen. Livet måste vara mycket enkelt på våra redaktioner.

Hyckleri från GT

"I Göteborg kämpar en ultraortodox judisk familj för att få undervisa döttrarna i hemmet. Deras avvikande klädsel och mat, plus tvånget att hålla pojkar och flickor åtskilda, hindrar normal skolgång. Med all respekt för religionsfrihet så hindras barnen också från att lära alternativen och riskerar missa integrationen i sam­hället - och det innan de själva är mogna att göra sina livsval."

"Skydda barn mot föräldrar" - ledare i GT

Detta är ett typiskt exempel på det hyckleri svensk massmedia uppvisar, och även ett exempel på vad man vågar kritisera, och vad som alltid står utanför all kritik. När friskoledebatten var på tapeten för ett tag sedan, gjorde man reportage om en skola som drevs av den konservativa kristna sekten Plymouth-bröderna.

Är ultraortodoxa judar ett stort inslag i Sverige som hindrar integration? Hur många plymouth-bröder finns det? Eller kan det rentav finnas en större, växande grupp som har "avvikande klädsel och mat, plus tvång att hålla pojkar och flickor åtskilda"?

Jag håller med om att religiösa friskolor är en styggelse, men det stora hotet kommer knappast från kristna eller judiska sådana.