Visst bör vi utvisa kriminella

Några borgerliga debattörer har berört frågan om utvisning vid grova brott, till exempel våldtäkter, och för figurer på vänsterkanten blir det ännu ett exempel på hur personer som Ivar Arpi eller Alice Teodorescu fiskar i lite grumligare vatten än de själva. Idag skriver Oisin Cantwell på temat i Aftonbladet och det levereras och tas som vanligt emot som den förnuftiga sanningen, efter att de mindre vetande har fått komma till tals. Inledningen lyder:

"Att stater inte utvisar eller avvisar människor om deras liv eller frihet är i fara eller om risk för tortyr föreligger är en internationell princip som de flesta länder håller högt.
Principen heter 'non-refoulement', är rättsligt reglerad i EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och omfattar alla flyktingar som riskerar omänsklig behandling på grund av till exempel politisk övertygelse, trosuppfattning eller sexuell läggning."

Det blir sedan dags att håna de vanliga motståndarna:

"Att denna princip ogillas i miljöer och på sajter som drömmer sig tillbaka till ett pursvenskt Sverige där fosterlandsförrädare, förespråkare av massinvandring och rabiata feminister ännu inte lyckats med tokigheter som att kriminalisera våldtäkt inom äktenskapet är inte förvånande."

Det där var så dumt att argumentationen nästan överskrider kriterierna för att utgöra en "halmgubbe". Eftersom jag själv sannolikt tillhör den "miljö och sajter" som avses, vågar jag påstå att det knappast är någon på vår sida som vill legalisera våldtäkter inom äktenskapet. Rimliga krav som förbud mot våldtäkter, kvinnlig rösträtt och olika former av jämlikhet, har de som idag kallar sig feminister lämnat långt bakom sig, och fokuserar istället på könsöverskridande identiteter, användandet av nyspråk i form av "hen" och "en", och ofta ett faktiskt uttalat hat mot män, särskilt vita sådana. Cantwell räknar sedan upp några borgerliga skribenter, som han kräver lite mer av än personer ur ovan nämnda "miljöer", och nämner bland annat Ivar Arpi:

"Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi ville inte vara sämre. I en ledare i går skrev han att 'Den som begår grova brott i Sverige bör utvisas, oavsett situationen i hemlandet'.
Efter att ha fått klart för sig att kravet bröt mot internationella konventioner ändrade han i texten. Sverige 'bör se över vilket manöverutrymme som finns utifrån internationell lag' för att upphäva människors asyl."

Omformuleringen innebär en skillnad som är så pass stor att den senare versionen närmast blir tandlös. Jag har, till skillnad från Arpi, ingen upphöjd position att försvara, så jag deklarerar gärna att även dessa internationella konventioner är till för att brytas, liksom den berömda asylrätten. Också Aftonbladets Karin Pettersson tyckte att Arpis omformulering var värd att uppmärksammas, även om hon nöjde sig med att göra det på Twitter. Hon var dock noggrann med att använda vänsterns vanliga nedsättande uttryck för människor på vår sida:

Efter ytterligare en uppräkning av borgerliga skribenter, som till skillnad från den alltid lugne och insiktsfulle Oisin Cantwell, är "uppjagade", påpekas:

"Jag kan glädja de uppjagade debattörerna med att kriminella utlänningar redan i dag utvisas. Endast svenska medborgare har en grundlagsskyddad rätt att vistas i Sverige.
Om en person med annat medborgarskap begått ett brott som kan leda till fängelse och som förväntas ge ett strängare straff än böter ska åklagare ta ställning om hen ska begäras utvisad."

Det finns dock mängder av exempel på när utvisningar ändå inte skett, nu senast de marockanska "gatubarnen" som verkar ha någon sorts fri lejd att göra vad de vill i Sverige. I det fallet förefaller det bero på, och här får någon gärna korrigera mig om jag har fel, att deras nationalitet inte kan styrkas. Det skulle dock kunna åtgärdas genom ett språktest, då den marockanska varianten av arabiska inte är svår att identifiera. En ännu bättre väg är att stärka relationerna med Marocko och undvika meningslöst poserande genom att erkänna "Västsahara". I andra länder diskuterar man nu huruvida man kan frånta nationaliteten för dem med dubbel sådan, och då också utvisa "bi-nationella" till ursprungsländerna. Avslutningen utvecklar det som anges i rubriken:

"Det är inte orimligt att kräva skötsamhet av människor vi ger skydd. Och det måste vara tillåtet att diskutera hur grov kriminaliteten ska vara för att rätten att vistas i Sverige ska upphöra. Jag har all förståelse för att det uppfattas som stötande att mördare och våldtäktsmän inte sätts på första bästa plan efter avtjänat straff. Men ibland har vi inget val. Förbudet mot att utvisa människor som riskerar döden eller tortyr är generellt och undantagslöst. Att rucka på den principen vore barbariskt."

Låt oss då vara barbariska, även om jag underkänner användandet av ordet av samma skäl som det inte är ett särskilt gott argument att hävda att någonting är "anständigt". Man kan nämligen också se det som något oanständigt eller barbariskt att ge afghanska eller marockanska män full frihet att här attackera kvinnor sexuellt eller begå andra brott. De afghanska lycksökarna och de marockanska kriminella borde naturligtvis inte vara här från första början, men att låta dem stanna även vid grov brottslighet är groteskt. Nu riskerar ju få av dessa tortyr i hemlandet, då de knappast är politiska flyktingar, men den aspekten är i min mening irrelevant för Sveriges vidkommande.

Även jag förstår problematiken kring att skicka tillbaka en person som kan straffas med döden när Sverige inte har dödsstraff, men jag ser det som fullt acceptabelt att en person som missköter sig här drabbas av vilken konsekvens det än må vara i hemlandet, eftersom denne individ uppenbarligen inte har här att göra. Dessutom är det, återigen, få av de som kommer till Sverige som är förföljda i hemlandet av politiska skäl, för vilka asylrätten egentligen är avsedd, vilket gör att inga repressalier drabbar dem från hemlandets stat, bortsett från olägenheten att behöva återvända till fattigdom eller en krigszon. Personer som har begått ett grovt brott i hemlandet, men inte kan utvisas då landet ifråga till exempel har dödsstraff, är en annan fråga som vi inte behöver gå in på här.

Om denna uppfattning gör oss till barbarer, är vi i gott sällskap. Låt mig påminna om hur Marine Le Pen besvarade en fråga om denna aspekt när det gällde terrorister:




(Hela inslaget kan ses här.)

När vi ska imponeras av statistik

Av en tillfällighet råkade jag läsa ett inlägg av Dick Sundevall, som med anledning av den pågående debatten efter Köln och Stockholm vill säga någonting om den eviga frågan om "invandrare" och brottslighet. Han kallar sig journalist, författare och samhällsdebattör, men minst lika intressant är att denne 40-talist också har varit medlem i det maoistiska Sveriges kommunistiska parti. Från ovan vill han nu undervisa de rasistiska bonnläpparna genom att använda statistik, men det finns anledning att tvivla på hans slutledningsförmåga. Under den inte alldeles intellektuella och resonerande rubriken "Rasisterna kröp fram ur sina hålor" kan vi på den juridiska sidan Para§raf inledningsvis läsa en längre utläggning som går ut på att de allra flesta med invandrarbakgrund inte sitter i fängelse. Det är det ju å andra sidan ingen som tror, så den passagen hade vi kunnat vara utan. Vi får då bland annat veta att han med invandrarbakgrund menar, vilket är en vanlig definition, de där åtminstone den ena föräldern är utrikesfödd:

"Ta antalet första och andra generationens invandrare, alltså de där minst en av föräldrarna har invandrat till Sverige (som till exempel kungabarnen)." 

Han tycker förstås att det är festligt att få med kungafamiljen, men han gör därmed också ett självmål. Precis som när till exempel sysselsättningsgrad ska beräknas, blir det alldeles missvisande att tala om alla med invandrarbakgrund eftersom det är en tämligen heterogen grupp. Sysselsättningsgraden är helt enkelt inte densamma för norrmän som för somalier. Dessa skillnader gäller förstås också brottslighet. Av någon anledning kände Dick Sundevall sig nödgad att kontakta, givetvis, Jerzy Sarnecki för att få bekräftat att endast en liten del av de med invandrarbakgrund sitter i förvar. Så småningom kommer då något av ett logiskt haveri:

"Det här visar sig bland annat när man går igenom vilka som suttit felaktigt häktade och därför fått ut skadestånd för det. Jag har undersökt det här, och Dagens Eko gjorde samma sak några år senare. Det visade sig då att drygt 50 procent av de som fått ut skadestånd för att de varit felaktigt frihetsberövade var första eller andra generationens invandrare. Vilket ska ställas mot att de vid det här tillfället bara utgjorde 27 procent av befolkningen. Invandrare åker alltså fast för sina brott i större utsträckning än infödda svenskar."

Mina läsare förstår sannolikt hur fullständigt bisarr denna slutsats är, men om Dick Sundevall mot förmodan skulle läsa här, vill jag förklara att de 50 procent med invandrarbakgrund som anses ha varit felaktigt frihetsberövade inte rakt av kan jämföras med hur stor andel som har invandrarbakgrund totalt i befolkningen. Man måste förstås ta hänsyn till hur stor andel av gruppen som överhuvudtaget har häktats eller dömts till fängelse. Om det nu är så att "invandrare" i högre grad häktas eller döms trots att de är oskyldiga är inte det samma sak som att begångna brott i högre grad leder till att "man åker fast" för den ena gruppen. Det är också långt ifrån alla brott som kräver häktning.

Den diskussionen är dock egentligen ointressant, eftersom den stora frågan är om vissa grupper är överrepresenterade och vars inflyttning till Sverige leder till högre brottslighet. Efter att ha lagt fram ett antal bisarra skendebatter, från anmälningsbenägenhet till bättre ambulanssjukvård, kommer Dick Sundevall äntligen till en relevant frågeställning:

"Men, tänker nu kanske någon, som så gärna vill att invandrare ska visa sig vara mer brottsliga än infödda svenskar, när det gäller sexbrott så är invandrarna, eller i varje fall utlandsfödda, överrepresenterade. Ja, så är det." 

Förhållandet förklaras som väntat av de berömda socio-ekonomiska faktorerna. Därefter lämnar Dick Sundevall helt statistiken och ger sig istället in på lite mer filosofiska funderingar:

"Eller det kan vara något så enkelt som att en stockholmare flyttar ut till en mindre ort i en annan del av landet och blir betraktad som ”den där stockholmarn”. Det mesta han säger och gör blir sedan betraktat med misstroende. För han är ju annorlunda, eller ska i varje fall förväntas vara det.
 Andra behöver något att skylla sina egna tillkortakommanden på. Och vad passar då bättre än att skylla allt på invandrare? Det är ju så mycket enklare än att ta itu med sitt eget liv."

Återigen, det stora problemet med denna typ av statistiska resonemang är att man ofta, som Dick Sundevall, använder en heterogen grupp, "invandrare", och jämför den med en annan komplex företeelse, "brott". Vi tror inte att de flesta personer med invandrarbakgrund begår brott och än mindre sitter i fängelse. Självklart har varken de flesta med minst en utlandsfödd förälder eller pursvenskar suttit i fängelse. Vi tror dock att viss kulturell bakgrund ger en ökad benägenhet att begå vissa brott, som till exempel gruppvåldtäkt, personrån eller den typ av ofredanden som skedde i Köln och Stockholm. Denna kärnfråga är Dick Sundevall emellertid inte intresserad av att diskutera. Jag lämnade också en kommentar under artikeln, som snabbt raderades.

Lars Lindström och svenska flickor

Expressens Lars Lindström är en av alla dessa krönikörer som alltid skriver politiskt korrekt och i perioder endast skriver om Sverigedemokraterna. Idag försöker han skriva om hatbrott, under den ordentligt missvisande rubriken "Otäcka populistiska krafter i rörelse". Eftersom han har sett en svart person och en vit person samtala på tunnelbanan, vill han säga något om svenskhet, vithet och en våldtäkt i Strängnäs. Två asylsökande män våldtog då en svensk kvinna och yttrade orden "I'm gonna fuck you, little Swedish girl", vilket leder Lars Lindström till frågan om hatbrott:

"Nu förs den absurda åsikten fram, i Svenska Dagbladet, att det är rasism och kan vara ett hatbrott mot en svensk. Ledarskribenten menar att 'tidningarna' struntat i den aspekten, och blinkar i ett sorts samförstånd med de nämnda sajterna. Det vet vi hur 'tidningarna' är."

I Lindströms värld blir det mest problematiska att det skulle finnas en koppling mellan att vara svensk och att vara vit:

"Att kalla offret 'svenska flicka', är enligt ledarskribentens resonemang, glåpord, en kränkning mot 'etniska svenskar' och förstärker en grov våldtäkt till ett hatbrott. Enligt detta resonemang är uttrycket 'svenska flicka' lika med rasism mot vita. Enligt detta resonemang är svenskar alltid vita. Men det är vi sannerligen inte."

Här har han uppenbarligen snurrat till det rejält för sig själv. Självklart innebär användandet av "svenska flicka" att etniciteten spelade roll för gärningsmännen. De menade inte "svensk medborgare", utan givetvis etnisk svensk. Om de hade gett sig på en svart person med svenskt medborgarskap, skulle de knappast ha använt samma uttryck, om de ens skulle ha valt ett sådant offer.

Låt oss istället föreställa oss att en våldtäktsman skulle ha sagt "I'm gonna fuck you, little African girl". Då skulle ingen, och särskilt inte Lars Lindström, se det som någonting annat än ett hatbrott baserat på etnicitet, trots att, med hans eget krystade resonemang, en person från Afrika kan vara vit.

Det stora problemet är i min mening själva begreppet "hatbrott" och att det ska ses som en försvårande omständighet. Misshandel, våldtäkt och mord är fruktansvärda brott, alldeles oavsett vad gärningsmannen har för motiv och oavsett vad offret har för etnicitet eller sexuell läggning. Skulle våldtäkten ha varit mindre traumatiskt för offret i Strängnäs om de där orden inte hade yppats? Principen torde också ställa till en hel del irrelevant bryderi för domstolarna: Misshandlades mannen för att han var svart? Dödades personen för att denne var homosexuell? I fallet med våldtäkten i Strängnäs var det dessutom ovanligt tydligt att det fanns en etnisk aspekt av brottet.

Vad personer som Lars Lindström egentligen vill säga är att brott mot just svenskar eller vita aldrig kan vara rasism eller hatbrott. Det är ett tankesätt som verkar vara fastställt också av våra jurister, och principen gäller även i andra europeiska länder där man tillämpar hatbrottsaspekten. I Frankrike slog en domstol nyligen fast, efter att ett par arabiska rappare hetsat mot vita och fransmän, att det inte finns någon grupp som kan kallas "purfransmän" (Français de souche).

Dagens hyckleri: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)

Malmös starka kvinna är en av alla dessa socialister och liberaler som å ena sidan är för allt som heter invandring och mångkultur, å andra sidan fördömer dess konsekvenser. Skottlossningar har varit vanliga i Malmö en längre tid, liksom i övriga städer med större mångkulturella stadsdelar, men när nu även granatattacker ingår i mångfalden får hon medverka i SVT:s Rapport:




På ett ytligt plan är hon naturligtvis för massinvandring, men likt andra kommunalpolitiker vill hon att andra kommuner också ska drabbas på ett rättvist sätt, det som med svenskt nyspråk kallas "ta sitt ansvar". I ett tidigare debattinlägg om detta i DN är hon generös med flosklerna, som dessutom upprepas:

"Utgångspunkten bör tas i diskussioner som innebär att Sverige fortsätter att vara en humanitär stormakt internationellt." 

"Sverige är och bör förbli en humanitär stormakt som tar sin del av ansvaret för att se till att skydd ges åt behövande. För Malmö är det rent av en del av stadens identitet."

"Vi är och bör förbli en hoppets hamn för att erbjuda skydd åt behövande. Men det handlar inte enbart om att skydda och hjälpa. Malmö har också tjänats väl av öppenheten gentemot vår omvärld. Dagens globala Malmö innebär en fantastisk tillgång av såväl språk som erfarenheter och kompetens." 

"Malmö är inte ensamt om att tjänas av öppenheten. Det gäller samhället i stort även om diskussionen ofta ensidigt kretsar kring problem." 

"Malmö är i dag en global stad, belägen i en gräns- och tillväxtregion i södra Sverige. Öppenheten och nyfikenheten har tjänat staden väl och kommer att fortsätta göra så." 

En person som skriver på ovanstående sätt har förverkat all rätt att spela förfärad inför samma mångkulturs förutsägbara konsekvenser. Det enda ärliga och konsekventa uttalandet skulle ha varit "Det är priset ni får betala". Malmö går dessutom inte ihop ekonomiskt, utan lever på statsbidrag år efter år, ytterligare ett resultat av invandringspolitiken. Att Stjernfeldt Jammeh vill skicka en del av strömmen till övriga delar av Sverige gör inte att hon förtjänar mer respekt. Mångkulturen kommer, och gör det redan, skapa precis samma typ av problem var den än planteras.

Nu är ju inte skottlossningar och granatattacker den enda kostnaden vi får betala för mångkulturen. Svenska medborgare som åker på jihadresor till Somalia, Syrien och Irak är nu också en del av verkligheten. I samma Rapport-sändning berättas om de två män som nu åtalas i Göteborg. Notera gärna bilderna från moskén och fundera på om miljön känns som en tillgång, möjlighet och berikning:

Hur holländsk media berättar om förrymda

I Sverige är vi vana vid att efterlysta brottslingars signalement aldrig anges, annat än möjligen i form av referenser till kläder av typen "bar svarta byxor". Inte ens när förrymda fångar bedöms vara farliga anses allmänheten ha något intresse av vilka de är eller hur de ser ut. Så här ser det idag ut i Nederländernas största dagstidning De Telegraaf:

Rubriken lyder "Farlig kriminell har rymt". Man tvekar inte heller att i texten ange etnicitet:

"Det handlar om den 23-årige marockanske nederländaren Ali Benhadi."

I en generös bakgrundsbeskrivning får vi bland annat veta:

"Benhadi dömdes i september förra året till tre års fängelse, eftersom han tillsammans med två andra var på väg till Arnhem i en stulen Volkswagen, med automatvapen, förklädnader och hammare. Polisen tvingade dem av vägen efter att ett konkret tips inkommit om att trion planerade att genomföra en likvidering på uppdrag av ökända Amsterdam-kriminella, bland annat Gwenette Martha.

Ett officiellt signalement publiceras också:
- Nordafrikanskt utseende
- 1,63 lång
- Hans hår var under fängelsetiden något längre än på ovanstående polisfoto, men möjligen har han klippt sig sedan dess. Ibland har han ett begynnande skägg.
- Ali Benhadi var vid tiden för rymningen klädd i en svart träningsoverall med vita ränder från Adidas. Han bar också påfallande vita Nike-löparskor.

Dagens citat: Stefan Löfven

"Vi har en utveckling som säkert skrämmer många människor. Vad är det för samhälle vi går till mötes. Vad är det som håller på att utvecklas?"
Expressen

Vår statsminister, som tillsammans med Miljöpartiet regerar landet, uttrycker efter den senaste skottlossningen i Göteborg sin oförståelse inför en utveckling som många andra har kunnat förutse.

Den senaste händelsen kommer inte på något sätt från en klar himmel, då Göteborg sedan en längre tid upplever ungefär en skottlossning i veckan. I samtliga fall är dessa händelser direkt kopplade till mångkulturen. Massinvandringen kommer naturligtvis att fortsätta och Löfven bjuder på den sedvanliga lösningen:

"Vi har skärpt straffen när det gäller grovt vapenbrott, och det är viktigt att ha gjort det. Men vi behöver gå vidare och också titta på förberedelse av grovt vapenbrott, så vi kan förhindra den organiserade kriminaliteten, att komma över vapen och därmed också göra det möjligt att utföra sådana här saker."

Få individer är idag i lika hög grad ansvariga för samhällets utveckling som just Stefan Löfven.

Dagens citat: Hageby

"Jag förstår inte att det här har kunnat hända i Sverige"

Efter att två personer dödats och flera skadats, i vad som beskrivs som en släktfejd i Hageby i Norrköping, uttalar sig en släkting till de inblandade. Det är ett märkligt uttalande, då han mycket väl borde förstå hur det kan hända i Sverige. Den geografiska scenen för sådana här händelser spelar ju mindre roll, då det är invånarna som skapar samhället. Fyller man en stadsdel med Mellanöstern, så blir naturligtvis stadsdelen just Mellanöstern.

Det är ju precis detta som vi alltid talar om. När vi talar om hur invandringspolitiken kommer att förändra samhället, handlar det inte om främlingsfientlighet, utan just om hur vi omvandlas till ett land med skottlossningar, hedersmord och släktfejder. En multikultiförespråkare skulle här invända att den svenska ursprungsbefolkningen också alltid har hållit på med sådant här, men det är ju helt enkelt inte sant. Det är nya inslag, som kommer att öka i antal, för att slutligen helt spåra ur.

Polisens presstalesman ger också en liten glimt av det här nya spännande landet, när han kommenterar det senaste dådet:

"Under senaste tiden har det varit mycket oroligheter, i Skäggetorp, Ryd och Berga. Vi har haft skottlossning, knivskärning, misshandel, bränder stenkastning mot polis, men vi tror inte att det har någon direkt koppling med våldsdådet i Hageby."

Aftonbladet

Mångkulturens Göteborg

Angereds boxningsklubb

Idag skriver två tidningar om gängens och skottlossningarnas Göteborg. I GP utgår Mattias Hagberg från en rättegång om narkotika- och vapenbrott. Hagberg, som själv bor ett stenkast från samma tidnings Gert Gelotte, i det nybyggda och dyra området Eriksberg, undviker dock noggrant att ens antyda någon etnisk dimension. Faktum är dock att samtliga skottlossningar har ägt rum i stadens allra mest invandrartäta stadsdelar, som Angered och Biskopsgården. Nej, jag skyller inte på "invandrarna", eftersom de allra flesta självklart inte skjuter. Däremot borde vem som helst med öppna ögon kunna se att dessa händelser är en direkt följd av massinvandringen. 

Mattias Hagberg inleder:

"Göteborg är en splittrad stad – två skilda nationer, helt ovetande om varandra. Allting handlar om två ord – tystnad  och rädsla."

Denna utveckling kan vi se över hela Sverige och det är bland annat därför som Sverigedemokraterna talar om en "splittringspolitik". Låt oss titta på en karta över staden, som även är försedd med en indikation på vilka partier som är starka var:

För den som inte känner till Göteborg så väl, berättar även partisympatierna om hur staden är uppdelad. De mest mångkulturella stadsdelarna har en hög andel som röstar på Vänsterpartiet och Socialdemokraterna - samt Sverigedemokraterna. Mönstret känns igen från andra städer. Det sägs gärna att människor som är kritiska till invandringspolitiken är rädda för det okända, när vi istället kan se att de snarare är kritiska mot en alltför välkänd verklighet. De som istället välkomnar massinvandringen, eller åtminstone inte bekymras av den, är de som bor i svenska områden med hög andel borgerliga röster. I valet 2010 blev Rannebergen i Angered Sverigedemokraternas starkaste fäste i Göteborg. Den senaste tidens skjutningar har huvudsakligen skett i Biskopsgården och Backa på Hisingen, i Bergsjön och Hjällbo i nordost och i viss mån i Västra Frölunda.

Hagberg gör en jämförelse med Storbritannien:

"Sverige är inte England. Göteborg är inte Birmingham eller Manchester. Polariseringen och fattigdomen har inte nått samma nivåer här som där. Men det finns skrämmande likheter – och de blir allt mer uppenbara. Göteborg är en splittrad stad. Studerar man siffrorna är detta smärtsamt tydligt. I stora delar av staden ökar välståndet och trygg­heten samtidigt som brottsligheten minskar. Men i några få områden ser allt annorlunda ut. Där sprider sig fattigdom, ohälsa och arbetslöshet, och där ökar otryggheten och, måste jag tyvärr skriva, laglösheten, eller snarare, en parallell rättsskipning."

Att Sverige följer Storbritanniens exempel, eller för all del Frankrikes, Belgiens och Nederländernas, är inte alls märkligt, eftersom vi följt deras strävan efter ett mångkulturellt land. Dessa länder har dock varit kolonialmakter, som fått ett betydande inflöde från sina forna kolonier. Samma historia har inte Sverige, varför vår politik är än mer bisarr.

I artikeln uttalar sig en polis:

"De här skjutningarna är mycket svåra att utreda, säger han. Killarna som blir beskjutna är inte intresserade av att prata med oss. De vill lösa konflikterna själva. Eller så vågar de inte prata. Dessutom har de här gängen till viss del fått makt över sina lokalsamhällen. Folk vill inte bli inblandade. De är rädda. Vi vet att det finns vittnen, men ingen berättar. Man kan säga att gängen håller lokalsamhället som gisslan."

Hagberg avslutar med en liten tanke:

”Jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om alla dessa skottlossningar, mord och fall av misshandel inträffat i Askim, Linnéstaden eller Örgryte”

Till att börja med måste man förstås invända att det aldrig skulle ske, eftersom dessa områden bebos av svenskar. I det hypotetiska fallet, däremot, skulle det förstås bli en journaliststorm och en aldrig sinande ström av artiklar. Det är också anledningen till att vi fått läsa mycket lite om vänsterns eviga attacker mot deras politiska motståndare, medan en attack från SMR, mot mediernas vänner, direkt genererar helsidor av upprördhet och fördömanden.

Skola i Biskopsgården

I Aftonbladet lyfter däremot östermalmsposören Peter Kadhammar fram den etniska aspekten. Det kan tyckas något förvånande, men hans syfte verkar vara att framhålla ett utanförskap, där de drabbade möter myndigheternas etniska svenskar. Kadhammar vill frammana en "vi-och-dom"-känsla, där ursprungsbefolkningens blondhet i sig kan vara provocerande för nybyggare:

"Carina Persson är hög polischef och ansvarig för den stora satsningen ”Trygg i Göteborg”. Hon är ljusblond."

"Carina Persson har ljust läppstift vilket förstärker det blonda håret och hennes ljusa hy."

"Fuxborg och Adlersson ser ut som svenska snutar brukar. Långa, vältränade men inte överdrivet atletiska, ljushylta, avvägt lugna i rörelserna."

"Hans kommentar kunde gälla så många andra grupper: vi och de, det välvilliga, blonda Myndighetssverige och den rasande kampen i en subkultur som växt fram ur utanförskapet."

Vi får dock även ta del av stadens kriminella utveckling:

"Papperen singlar över det brunbetsade bordet. Persson beskriver ett slags svenskt Chicago, eller snarare Medellin, med gängkonflikter, skottlossning in i folksamlingar, skjutningar från motorcyklar, vittnen som inte talar, skottskadade brottsoffer som tiger: en sluten värld dit polisen inte har tillträde."

De båda poliserna berättar:

"- Här sköt de in i lägenheter från en moped.

– Här vid macken sköt de första gången mot X. Han klarade sig men blev mördad vid ett senare tillfälle.

– Här är ibland problem med falsklarm. De väntar på gångbroarna och kastar sten.

– Här blev en kille skjuten i bägge benen. Han vill inte tala med oss."

"Det är mycket somalier här. En sluten folkgrupp. Vad de sysslar med vet jag inte"

Som alla upplysta förstår, kommer denna utveckling fortsätta och förvärras tills det här landet får en ny politisk ledning. Dagens etablissemang, från politiker till journalister och kulturpersonligheter, verkar fast beslutna att montera ner Sverige så fort och så fullständigt det bara går. När skall landet vakna?

Oslos rånvåg skildras ocensurerat i norsk media

I Sverige är vi sedan länge så vana vid att våra medier undanhåller, ljuger och förvränger, att vi automatiskt försöker läsa mellan raderna för att förstå vad som verkligen händer i samhället, på samma sätt som invånarna i vilken fullfjädrad diktatur som helst. Vi läser exempelvis om det eskalerande antalet skottlossningar i våra storstäder, får av etablissemanget förklarat för oss att problemet är tillgången på vapen, medan vi förstår att det hela egentligen är en renodlat etnisk fråga, en direkt konsekvens av massinvandringen. Vi förstår också att våra statsmedier aldrig skulle beröra denna avgörande aspekt, vilket gör att vi som alltid måste reflektera och undersöka själva.

Vi behöver dock bara ta del av de friare medierna i vårt grannland Norge, för att få en mer ocensurerad bild av samma samhällsutveckling, även om den i Sverige är multiplicerad med tio.

I dagens Aftenposten berättas om ett antal unga rånare som greps vid en aktion 2002 och vi får även läsa om vad de har gjort sedan dess. Dessutom publiceras ovanstående bild av dem.

"Innbyggerne i Oslo opplevde en eksplosjonsartet ransbølge sommeren 2002. Antall ran tiltok i juli, men tok nesten helt slutt i løpet av august. Da hadde politiet på Grønland satt hardt mot hardt mot de 20 som ble utpekt som de mest aktive gjerningsmennene."

Lite senare berättar man, i fetstil dessutom:

"Ni av de 17 som Aftenposten har klart å spore opp, er norske statsborgere, men alle har en annen etnisk bakgrunn. De øvrige åtte er utenlandske borgere, somalisk, marokkansk og kenyansk."

Endast tre av dessa 17 har sedan, nästan, avhållit sig från brott, men de övriga håller fortfarande på:

"Han er senere blitt straffedømt hele syv ganger, senest i juni i år for lommetyveri, i januar for grov vold og tyveri, i september i fjor for narkotikaforbrytelser og tyveri og i juni i fjor for knivstikking. I august 2010 ble han dømt for grov vold. Mannen er somalisk borger.

En annen er senere dømt seks ganger, den siste dommen er fra september 2011, etter at han gikk inn på en pub i Oslo med det som så ut som en bombe på kroppen.

Han sa at han skulle drepe alle. Bombetrusselen førte til at politiet evakuerte flere bygninger i området. Han er også somalisk borger.

En som tidligere ble dømt for 14 ran og grov vold, skulle utvises fra Norge. Han vant frem med en anke i Borgarting lagmannsrett og har fortsatt opphold. Han er dømt to ganger etter politiaksjonen i 2002. Han er somalisk borger.

En fjerde somalier ble registrert utvandret fra Norge i 2004, men i 2011 ble han igjen dømt for vold og ran, og fikk åtte måneder bak murene."

Det som Aftenposten rapporterar är faktiskt helt väsentlig information om samhället och dess utveckling och det är egentligen fantastiskt att sådana här skildringar inte alls görs i Sverige, även om vi, som sagt, har vant oss.

Dagens citat: Daniel Sestrajcic

"I ett samhälle där extremhögern växer blir samhällsklimatet inte så trevligt. Om det här är anlagt är det en väldigt grov attack. En tydligt politisk sådan."

Vänsterpartisten Daniel Sestrajcic finner, före några andra, vilka som måste vara skyldiga till den anlagda branden i Kvarnby folkhögskola, nämligen de berömda högerextremisterna. Inga skyldiga har gripits, men i Malmö, med dess ständigt pågående mångkulturella kriminalitet, känns det inte som att just högerextremister är de givna förövarna. Även hans fortsättning är intressant:

"Vi vill vänta in vad polisen säger, men indicierna tyder på att det är en anlagd brand. Om det är så är det en attack mot vänstern. Ett fruktansvärt slag. Då måste polisen tillsätta resurserna som krävs och gå till botten med det här."

Observera det lilla ordet "då", som jag inte tror är en tillfällighet. Om vänstern utsatts för ett politiskt attentat, måste alla resurser användas, men om det bara är lite vanligt mångkulturellt stök, behöver man nog inte göra så mycket. Skulle exempelvis Sverigedemokraternas lokal attackerats, skulle Sestrajcic sannolikt sett det som ett utslag av samhällsengagemang, värt minst en medalj.

Denne kommunist har figurerat en gång tidigare här, då han luftade olika sätt att förstöra Melodifestivalen, med anledning av Israels medverkan.

Skånskan

Dagens citat: Thomas Persson

"Dom kanske skulle kört sina egna hemländers regler. Grävas ner till huvudet och stenas..."







Moderaten Thomas Persson i Ovanåker råkar skriva det som nog många andra känner, med anledning av den friande domen för den senaste gruppvåldtäkten i Tensta. Tidningen Hela Hälsingland lyfte fram Perssons Facebook-inlägg och fick honom att kräla i stoftet. Redan att tidningen lyfter fram historien är pinsamt, särskilt när man ställer frågan:

"Varför drar du slutsatsen att gärningsmännen inte är svenskar?"

Ja, Sofia Lind, som skrivit artikeln, vad tror du själv? Det handlar alltså om en gruppvåldtäkt, ett brott som i princip aldrig begås av svenskar. Dessutom skedde den i Tensta, vilket driver upp sannolikheten för icke-svenska gärningsmän från 99% till 100%. Slutligen är det ingen svårighet att hitta förövarnas identitet på nätet. Thomas Persson själv skulle kunna ha svarat något liknande, men han är snabb med en mycket patetisk ursäkt:

"I efterhand tycker han att det var onödigt att ens kommentera killarnas bakgrund.
– Jag är verkligen ingen rasist och bryr mig inte det minsta om etnicitet. Så det spelar ingen roll om det här är personer från Kiruna, Turkiet eller USA, tycker han."

Det där kom nog inte riktigt från hjärtat, då han, även om han egentligen är upprörd över själva handlingen och det följande frikännandet, uppenbarligen noterat just etniciteten. Sedan så är inte etniciteten helt ointressant i ett sådant här fall, eftersom det verkligen finns en etnisk koppling. Det skulle vara otroligt intressant om det faktiskt var personer från Kiruna eller USA, då det skulle vara närmast unikt i Sverige. Lite mindre förvånande heter gärningsmännen tydligen Mehmet, Allaedin, Yassin, Adam, Ibrahim och Yakob.

Eftersom det går att krysta fram lite rasism, lyfter förstås även Aftonbladet fram historien.

Några tankar kring rom-historien

Jag hade först inte tänkt kommentera den senaste tidens uppståndelse kring Skånes romer, då det är ännu en historia helt frampiskad av medieetablissemanget, överlyckligt över att som vanligt kunna peka ut svenskar som fanatiska rasister. Drevet fortsätter dock och jag kan inte längre låta bli att dela några tankar kring hysterin.

Som vanligt visar denna historia framför allt vilket märkligt klimat det råder i Sverige. De vanliga representanterna för de tjattrande klasserna har fått invadera tidningskolumner och tv-soffor och alla säger samma sak; en nationell katastrof har skett, där rasbiologiskt intresserade poliser på eget bevåg upprättat etniska register, med deportationer och avlivande som slutmål.

Jag håller faktiskt med om att det är principiellt felaktigt att peka ut hela grupper, då vi så långt som möjligt skall försöka behandla människor som individer. Högtflygande principer har dock en tendens att ibland kollidera med verkligheten. Polisen i Skåne har naturligtvis inte upprättat dessa register för att de, genom ett rasbiologiskt intresse, fått för sig att kartlägga en helt slumpmässig grupp.

Gissningsvis har polisen i Skåne ganska mycket att göra med just romer. Exempelvis utförs åldringsrån och lurendrejerier riktade mot åldringar i stort sett enbart av romer. Dessutom sägs själva upprinnelsen till registret vara en släktfejd mellan två stora romska klaner, varför en kartläggning av dessa kanske är på sin plats. De tjattrande klasserna kan naturligtvis breda ut sig om rasism och Hitler i all evighet om de vill, men det är en lyx som polisen saknar, då de faktiskt har en uppgift att lösa. Det är i dessa dagar många som säger att det är problem inom Skåne-polisen, men jag har hittills inte hört någon fundera kring om det kan finnas problem inom den romska gruppen. Som vanligt kan man endast häpna över flatheten hos det offentliga Sverige, där både Beatrice Ask och chefen för Rikspolisstyrelsen ber om ursäkt och krälar i stoftet, istället för att ta sina kollegor i försvar.

Debatten och journalistiken i Sverige är fantastiskt bisarr och infantil. Jag har nu hört hundra röster som upprörs över diskriminering, men jag har fortfarande inte hört särskilt mycket om syftet med registret, eller hur många av de registrerade som faktiskt är kriminella. Om 80%, eller 50%, av personerna på listan begått brott, är kanske de höga tongångarna kring diskriminering något malplacerade. Inte ett enda ord av nyansering eller självkritik har heller hörts. Varför är det just romer som hamnar i ett sådant här register och varför finns inget register över andra minoriteter, som exempelvis samer? Jag är inte så säker på att det handlar om urgamla fördomar, eller att de båda grupperna i samma utsträckning är inblandade i brottslighet.

Låt oss titta på två typiska inslag från dessa dagar. Det första exemplet, hämtat från Gomorron Sveriges "Kulturpanelen" är kanske det mest typiska. Tre fina svenska kulturpersonligheter sitter och jäser i sin egen godhet och tävlar i att hitta infantila och idiotiska fördömanden. "Debatten" inleddes för övrigt med ett konstaterande att det nog hade någonting med de alltid främlingsfientliga skåningarna att göra, en generalisering som ingen i gruppen ryggade inför. Det var förstås mycket "Sverige 2013" och "nazisterna på sin tid".

Även gårdagens Debatt försökte behandla frågan. Detta program blev något intressantare, då man faktiskt hade bjudit in poliser och till och med vågat ta med ett antal riktiga romer. Medan de oerhört kränkta romerna i församlingen framför allt var gapiga, kom ett par poliser med några klargöranden. Låt oss titta på ett par härliga romska representanter. Den första kvinnan kommer med ett inlägg om att man inte blir insläppt på universitet som rom, följt av ett bisarrt utfall och svordom efter att hon själv sagt "zigensk". Den romske mannen bjuder på lite Hitler. Vem vill ni hellre ha som granne; den rasistiske polismannen eller de båda romerna?

Slutligen är jag mycket nyfiken på huruvida "Debatt" drabbades av samma problem som "Nattcafé" på 1980-talet, eller om man redan innan hade vidtagit försiktighetsåtgärder. Siewert Öholm hade då ett liknande program, där romer beklagade sig över fördomar om tjuvaktighet. På tiden det begav sig valde Öholm att inte säga någonting, men berättade ett antal år senare att i samband med detta avsnitt blev allt porslin stulet ur SVTs personalrestaurang.

Hittills ovanliga brott att vänja sig vid

Jag brukar här aldrig ta upp enskilda kriminalfall, eftersom jag tycker att debatt kring det mångkulturella samhället skall föras på en högre nivå. Jag gör ett undantag för denna lilla sändning kring två aktuella fall, då jag fastnade för att programledarna vid ett par tillfällen poängterade att brotten var "ovanliga". Jag är nämligen övertygad om att dessa typer av brott kommer att bli allt vanligare, i takt med att den etniska bilden förändras, och att liknande händelser ganska snart är vardagsmat i det nya Sverige.

Som vanligt vill polisen inte gå ut med signalement.

Dagens bild: Helene och afghanerna

I mars i år blev den 25-åriga norskan Helene bestulen på sin mobiltelefon i Oslo. Via hennes iCloud-konto kan hon på nätet ta del av de bilder som tas med den, och mobilitelefonen verkar numera befinna sig i Afghanistan.

Eftersom Aftenposten inte är en svensk tidning, berättar man vidare:

"Enligt polisen kan många av mobilstölderna kopplas till afghanska asylsökande, ofta med avslag på asylansökan, som utökar inkomsterna genom att stjäla mobiltelefoner, innan de skickas tillbaka till Afghanistan eller ett europeiskt land där de tidigare sökt asyl. Det är därför ingen tillfällighet att det är just i Afghanistan som Helenes mobil nu befinner sig, efter en lång, spännande och färgstark resa."

Aftenposten

Spännande i sammanhanget är också att Sverige är den klart största mottagaren av unga afghanska män, som här dock kallas "ensamkommande flyktingbarn". Vi lär dock aldrig få se en liknande artikel i vår egen Aftonbladet.

Dagens hyckleri: Reinfeldt om skjutningarna i Göteborg

Fredrik Reinfeldt har ju gjort sig ökänd som den främste hetsaren för pågående massinvandring. Den skall fortsätta ohämmat, oavsett vad människor tycker och oavsett vad den får för konsekvenser. Idag satte han något av ett rekord i hyckleri, då han läxade upp Göteborgs politiker för problem i stadens mest invandrartäta områden. Inom loppet av några dagar har ett flertal skjutningar, med två döda, inträffat i de mycket mångkulturella områdena Biskopsgården och Hammarkullen. Våldet i dessa områden är alltså ett direkt resultat av Reinfeldts invandringspolitik.

Närmast provocerande hycklande säger Reinfeldt till stadens politiker:

"Nu är det slut på alla ursäkter. Sluta skyll ifrån er."

Samtidigt lyckas han i ovanstående meningar själv göra sig skyldig till båda synderna, då han:
1) Ursäktar mångkulturellt våld med "för många vapen i omlopp".
2) Skyller på Göteborgs politiker

Han tillägger även att han "skall bidra med det som efterfrågas". Vågar man anta att ett invandringsstopp inte får efterfrågas?

Dagens bild: Asylsökarna länsar butiken

Bilden ovan är publicerad i Aftenposten och visar hur fyra asylsökande från Georgien länsar en butik i Norge. Under åren 2010-2013 kom totalt 183 georgiska asylsökande till Norge och av dessa har 65 gripits eller misstänkts för brott.

Som vanligt slås man av hur norsk media berättar om detta helt ocensurerat, eftersom sådant överhuvudtaget inte rapporteras i svensk media. Aftenposten berättar ytterligare någonting intressant, nämligen att antalet asylsökande från Georgien för ett år sedan ökade kraftigt, i Norge och Sverige. Har någon läst om detta fenomen i Sverige? Nej, naturligtvis inte, även om situationen med all säkerhet är likadan här.

Samtliga 183 georgier fick avslag, då de saknade asylskäl, men många hade innan dess hunnit försvinna, för att bli vad som i Sverige ömsint kallas för "papperslösa".

Tydligen har Norge upprättat en lista över länder för vilka man kan använda en 'snabbprocedur', vilket innebär att asylansökan skall behandlas inom 48 timmar, för att skynda på den oundvikliga utvisningen. Syftet med dessa asylansökningar är ju att de sökande skall kunna begå så många brott som möjligt under utredningstiden. Dessa länder ligger idag på den norska listan:

• Armenien
• Georgien
• Vitryssland
• Indien
• Irak
• Nigeria
• Ryssland
• Kosovo

Jag misstänker att Sverige inte har något sådant system, eftersom vi här ständigt har tusentals asylsökande romer från Balkan, varav samtliga saknar asylskäl.

Norska sanningar om kriminella asylsökare

Det är fullständigt uppenbart att vi svenskar i första hand, vid sidan om vår egen dissidentmedia, bör söka oss till utländska medier för att få läsa några som helst sanningar. Gå gärna in på dagens upplaga av norska Aftenposten. Man bjuder där på ett antal artiklar under rubriken "Kriminella asylsökare" och varken rubriken eller artiklarnas innehåll skulle publiceras i Sverige.

Söker asyl och driver Oslos narkotikahandel

Här berättas bland annat att det hittills i år kommit 400 personer från Nigeria, som samtliga saknar asylskäl, men använder tiden i landet till att sälja narkotika. Frode Forfang, som är direktör för Utlänningsdirektoratet berättar:

"De fleste utlendinger som pågripes for narkotikasalg i Oslo har enten avslag på asylsøknad eller oppholder seg her ulovlig uten å ha søkt om asyl."

Observera att man inte använder den svenska termen "papperslösa".

"Försvagar tilliten till asylsystemet"

Frode Forfang berättar i denna artikel:

"Dette er noe vi tar svært alvorlig. Kriminalitet begått av beboere i asylmottak bidrar til å svekke tilliten til asylordningen."

Var utvisad från Norge i fem år - greps två dagar efter återkomst

En kartläggning som Aftenposten gjort av dömda asylsökare i Oslo-områdets tingsrätter visar att det pågår en omfattande kriminell verksamhet med utgångspunkt från flera asylmottagningar i och runt Oslo. En stor del av de dömda har alltså livnärt sig på narkotikaförsäljning och stölder medan de har bott på norska asylmottagningar och fått fri kost och logi.

När jag tar del av Aftenpostens rapportering blir jag återigen deprimerad av situationen i Sverige. Varför görs ingen riktig journalistik på detta område i Sverige? Varför kan inte dessa oerhört viktiga aspekter diskuteras?

En annan sak som jag länge funderat på i detta sammanhang är varför vi inte kan direktavvisa personer som uppenbarligen saknar asylskäl. I Sverige har romer från Balkan, som också saknar alla asylskäl, satt i system att söka asyl i Sverige, för att här kunna leva rövare under utredningstiden. Denna ström skulle naturligtvis upphöra den dag de får vända vid gränsen.

Gängvåldet i arabiska staden Marseille

Ibland, ytterst sällan, kan man även i fulmedia få en inblick i verkligheten. Idag beskriver Aftonbladet, av alla tidningar, hur gängvåldet breder ut sig i Marseille, en stad knäckt av nordafrikansk invandring.

"40 kulor i bilen och 30 i offret.

Gängskjutningen är den 34:e på ett år i franska Marseille där ungdomsmaffian härjar beväpnade med automatkarbiner. Djibril Abbas, 27, hade precis satt sig i sin BMW och körde från sin flickväns lägenhet när bakhållet slog igen. Tre män med ryska automatkarbiner steg ut framför bilen och sköt rakt in i förarsätet."

I artikeln finns även några rader om vad Marseille varit och kunnat förbli:

"Marseille är Frankrikes äldsta och näst största stad med 860 000 invånare. Den myllrande staden är vackert belägen vid Frankrikes medelhavskust. I år har den dessutom valts till Europas kulturhuvudstad och stora projekt genomförs för att snygga till staden."

En Rachida Tir, som bor i staden, berättar:

"Det finns en självmordsinstinkt, en desperation i pojkarna. Det börjar med misslyckande i skolan och brist på jobb. De ser ingen framtid, de lever i nuet i en värld av snabba pengar och våld"

Eftersom jag ändå utgår från att Aftonbladet censurerat ordentligt, går jag till deras källa, The Independent. De berättar:

"My fellow passengers on the 45-minute ride to La Savine, one of the northernmost estates, are a blend of North Africans, Africans, Asians and Roma."

Hur kan det bli något dåligt av en sådan berikande mångkultur? The Independent fortsätter:

"In fact, there have been almost as many killings of young men in the first nine months of 2012 as in the whole of last year. Proportionally, Marseille (population 800,000), now has almost as many drug-related murders as New York (population 8,000,000). Eyeing the issues, the French government has announced emergency action this month to stop the city, which will be the "European capital of culture" from January, from claiming title of the European capital of youth murder."

Just det, det är inte särskilt svårt att förvandla en "European capital of culture" till en "European capital of youth murder". Det är precis vad våra svenska politiker gör sitt yttersta för att uppnå för samtliga svenska städer. Nästa avsnitt är intressant, om man betänker den förljugna svenska debatten. Det verkar alltså inte vara faktumet att en förort ligger utanför en stads centrum som leder till kriminalitet och förfall. Det måste finnas någon annan faktor...

"The population within the city boundary is relatively poor. Many richer people – the great grand-children of Jean de Florette and Manon des Sources – have moved out to the suburbs. This is the reverse of the usual French pattern where the cities are well-heeled and the inner suburbs poor and troubled."

Jag blev lite nyfiken på hur demografin egentligen ser ut i Marseille och hittade följande stycke i franska Wikipedia:

"Jämfört med andra stora franska städer, utmärker Marseille sig genom sin betydande del av befolkningen som har ett band med islam. Muslimer utgör en tredjedel av den totala befolkningen."

Frankrike har en koppling till Nordafrika genom att detta område varit en del av Frankrike i över hundra år. Men varför är det absolut nödvändigt att förvandla svenska städer till Marseille?

"Även etniskt danska sexköp bör förbjudas"

De flesta känner väl till att jag anser att Aftonbladets Anders Lindberg hamnar fel i princip varje gång i debatten. Då han dessutom har sin ledarsida att propagera på, blir heller inte argumenten särskilt viktiga.

Idag ondgör sig Anders Lindberg över ett förslag som han egentligen borde tycka var bra, men då det kommer från "högerextrema" Dansk Folkeparti, måste han bara markera avstånd. Partiet uppmanar, för att motverka trafficking, danska män att inte köpa sex av utländska medborgare. Lindberg anar dock hemskare syften, där det förstås handlar om rasism och främlingsfientlighet.

Sedan slirar han in på lite vanliga mantran, som bör användas oavsett ämne:

"Den verkliga förklaringen är nog att Dansk Folkeparti hatar utlänningar.

Att högerextremister ogillar när folk med olika etnisk bakgrund eller hudfärg ligger med varandra är väl inte direkt någon nyhet.

I grunden handlar förbudet mot sexköp om människosyn. Dansk Folkepartis politik är på sätt och vis logisk. Alla människor är inte lika mycket värda."

Man skulle ju också kunna hävda att förslaget vittnar om en god människosyn, då avsikten är att förhindra att kvinnor blir offer för trafficking. Jag har mycket svårt att tro att vad som ligger bakom DFs förslag skulle härröra från de tankegånger Lindberg presenterar.

"Men den grundläggande frågan är fortfarande hur man stryper efterfrågan."

Ja, lycka till med att strypa efterfrågan på sex, Anders!

"Ett viktigt steg vore att ta bort kryphålet i den svenska lagen som säger att det är tillåtet för svenska män att köpa sex, bara det sker utomlands."

Nja, nu är ju inte det ett kryphål, utan en helst logisk princip, som gäller även övriga brott; man följer lagen i det land man befinner sig. Skall vi här straffa exempelvis iranier som bryter mot iransk lag? Överhuvudtaget är det lite märkligt att diskutera sexköp från någon sorts moraliskt perspektiv. Hämtandet av fruar i hemlandet skulle man ju också kunna se som en form av sexköp. Detta har dock Anders Lindberg inga problem med, särskilt som just Dansk Folkparti har försvårat denna typ av trafficking.

Polisen klargör läget!

"Det har i natt varit oroligt i vår grannort Husby och på grund av detta vill vi belysa att polis i Sverige har rätt att bruka våld för att utföra en tjänsteåtgärd eller för att använda nödvärnsrätt. Anledningen till varför poliser har rätt att bruka våld är för att kunna upprätthålla lag och ordning.

Okunskap gällande polisers rätt att använda våld har i natt lett till att några ungdomar hämnats på polis genom att bränna flertalet bilar och förstöra rutor för flera hundratusentals kronor. Det är medborgarnas skattepengar och medborgarnas bilar som förstörts och det är för oss obegripligt vad de har vunnit på att förstöra för medborgarna?

Vi kommer de närmsta dagarna att arbeta synligt för att visa att vi inte tänker ge oss. Att förstöra bilar, krossa rutor och kasta sten på polis är ett hot mot demokratin och svensk polis är här för att upprätthålla lag, ordning och demokrati!

Vi är här för att stanna!"

 

- Polisen Södra Järva Näpo