Dagens hyckleri: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)

Malmös starka kvinna är en av alla dessa socialister och liberaler som å ena sidan är för allt som heter invandring och mångkultur, å andra sidan fördömer dess konsekvenser. Skottlossningar har varit vanliga i Malmö en längre tid, liksom i övriga städer med större mångkulturella stadsdelar, men när nu även granatattacker ingår i mångfalden får hon medverka i SVT:s Rapport:




På ett ytligt plan är hon naturligtvis för massinvandring, men likt andra kommunalpolitiker vill hon att andra kommuner också ska drabbas på ett rättvist sätt, det som med svenskt nyspråk kallas "ta sitt ansvar". I ett tidigare debattinlägg om detta i DN är hon generös med flosklerna, som dessutom upprepas:

"Utgångspunkten bör tas i diskussioner som innebär att Sverige fortsätter att vara en humanitär stormakt internationellt." 

"Sverige är och bör förbli en humanitär stormakt som tar sin del av ansvaret för att se till att skydd ges åt behövande. För Malmö är det rent av en del av stadens identitet."

"Vi är och bör förbli en hoppets hamn för att erbjuda skydd åt behövande. Men det handlar inte enbart om att skydda och hjälpa. Malmö har också tjänats väl av öppenheten gentemot vår omvärld. Dagens globala Malmö innebär en fantastisk tillgång av såväl språk som erfarenheter och kompetens." 

"Malmö är inte ensamt om att tjänas av öppenheten. Det gäller samhället i stort även om diskussionen ofta ensidigt kretsar kring problem." 

"Malmö är i dag en global stad, belägen i en gräns- och tillväxtregion i södra Sverige. Öppenheten och nyfikenheten har tjänat staden väl och kommer att fortsätta göra så." 

En person som skriver på ovanstående sätt har förverkat all rätt att spela förfärad inför samma mångkulturs förutsägbara konsekvenser. Det enda ärliga och konsekventa uttalandet skulle ha varit "Det är priset ni får betala". Malmö går dessutom inte ihop ekonomiskt, utan lever på statsbidrag år efter år, ytterligare ett resultat av invandringspolitiken. Att Stjernfeldt Jammeh vill skicka en del av strömmen till övriga delar av Sverige gör inte att hon förtjänar mer respekt. Mångkulturen kommer, och gör det redan, skapa precis samma typ av problem var den än planteras.

Nu är ju inte skottlossningar och granatattacker den enda kostnaden vi får betala för mångkulturen. Svenska medborgare som åker på jihadresor till Somalia, Syrien och Irak är nu också en del av verkligheten. I samma Rapport-sändning berättas om de två män som nu åtalas i Göteborg. Notera gärna bilderna från moskén och fundera på om miljön känns som en tillgång, möjlighet och berikning:

Dagens bild: Simkunnighet i Malmö

I Malmö lämnar nästan var sjätte elev, 16,4 procent, högstadiet utan att kunna simma, visar en färsk sammanställning från stadens grundskoleförvaltning. Problemet är störst på skolor i, som det heter i SvDs artikel, "socioekonomiskt svaga områden". På Apelgårdsskolan, Rosengård, kan färre än varannan elev simma. Längre ner i årskurserna är simkunnigheten alarmerande låg på vissa Malmöskolor.

Bilden ovan visar dock att det inte framför allt handlar om dessa berömda "socio-ekonomiska faktorer". I artikeln får vi också veta att flickan på bilden kliver ur bassängen med påtagligt tunga ben och armar, vilket inte är förvånande om man simmar fullt påklädd.

Gymnastikläraren Mattias Torstensson, Hermodsdalsskolan, anser att tradition har stor betydelse:

"I Sverige har vi plask och lek från späd ålder, medan många av mina elever saknar vattenvana från sina hemländer."

Göteborg har inte gjort någon central sammanställning, enligt Stig Sánta, avdelningschef för utbildning. Lägst andel elever med godkänt betyg idrott och hälsa i årskurs 9 förra året hade de båda mångkulturella Angeredsskolorna Gårdstensskolan och Lövegärdesskolan. Då fick färre än 70 procent godkänt.

Socialdemokraterna vill förstås öka "resurserna". Ibrahim Baylan (S), utbildningspolitisk talesperson, vill nu att det ska bli obligatoriskt för alla kommuner att erbjuda intensivkurser i simning för elever i årskurs 6 till 9, i anslutning till somrarnas terminsslut. Ibrahim Baylan, som själv fick lära sig simma i Sverige, vill även att staten ska bidra med resurser:

"Vi har föreslagit att det ska finnas möjligheter för skolor och kommuner att kunna få pengar för sommarskola för att elever ska nå målen. Vi kommer att återkomma med det här förslaget efter valet."

SvD

Detta är ytterligare ett mycket litet exempel på att Sverige fortsätter att fokusera på att ta emot de grupper som är absolut mest omöjliga att integrera och att alla fåfänga försök dessutom kostar. Naturligtvis hade föräldrarna själva kunnat ta ansvar för barnens simkunnighet, men som vanligt är det absolut viktigaste att upprätthålla varenda sed och kulturellt inslag från hemlandet. Om Sverige nu bekostar simundervisning så får det väl gå, men då gäller först och främst att islamisk klädkod efterlevs.

Brandmän oroliga inför ett icke-besök av Åkesson

Lars Klevensparr, direktör
Räddningstjänsten i Göteborg

Den här lilla nyheten från Göteborg är både lite tragisk och komisk. När Jimmie Åkesson besökte en brandstation i Malmö genomfördes en politisk aktion, där man såg till att samtliga brandmän lämnade stationen. Räddningstjänsten i Göteborg har nu skickat ut en interninstruktion om vad som gäller vid ett besök av Åkesson, som i och för sig inte planerat att besöka dem. GP berättar:

"Varken partiledaren Jimmie Åkesson eller någon annan sverigedemokratisk politiker har ännu meddelat något intresse för att besöka Räddningstjänsten i Storgöteborg. Men på den interna hemsidan fick brandmännen på måndagen veta att OM någon från SD skulle komma, så får man som arbetstagare gå åt sidan om man inte vill medverka."

Ja, herregud. Man har fått tag i en brandman i Göteborg, med en mycket fin värdegrund. Han vill vara anonym, men han kan ju mycket väl existera, även om jag tvivlar på att han är slumpvis utvald:

"Kommer Jimmie Åkesson hit, så ska jag gå åt sidan på min arbetsplats, om jag inte delar hans åsikter. Det känns litet märkligt. SD vill ha bort invandrare från Sverige. Räddningstjänsten står för en rad humanistiska värden och arbetar aktivt med att öka mångfalden inom kåren. Det är inte förenligt tycker jag. Jag vill inte bli använd i SD:s propaganda och jag vill helst inte se min arbetsplats i ett sådant sammanhang heller, även om jag vet att alla riksdagspolitiker har rätt att besöka offentliga arbetsplatser."

_________________________________________________________________

Angående Jimmie Åkessons besök i Malmö, och de protester och blockader som detta orsakade, skrev jag en krönika, som jag väljer att publicera här:

Vänsterns eviga behov av att stoppa

Onsdagen den 9e april skulle Jimmie Åkesson besöka brandstationen Centrum i Malmö. Ingenting konstigt med det, tycker naturligtvis den sansade medborgaren. Våra folkvalda behöver ha en så god kännedom om verkligheten och samhället som möjligt, då de fattar beslut som i högsta grad påverkar det, samtidigt som alltför många av dem saknar arbetslivserfarenhet. Det är ingen vågad gissning att ytterst få i Sveriges Riksdag någonsin har arbetat på en brandstation, ett sjukhus eller ens ett vinstdrivande företag.

Sedan blev det snabbt mer komplicerat, som det gärna blir i demokraturen Sverige. Ett besök av vilken partiledare som helst skulle troligen ha passerat tämligen obemärkt, men just Sverigedemokraterna ska särbehandlas, egentligen endast på grund av invandringsfrågan, som inte har mycket med räddningstjänst att göra, och olika aktörer ville nu se till att Jimmie Åkessons besök stoppades. I svensk media hette det att ”brandmännen” vägrade att ta emot Åkesson, men jag är ytterst tveksam till att det är en korrekt beskrivning, då det hela osar politisk styrning och fackförbund lång väg. Det må finnas brandmän som inte vill träffa Jimmie Åkesson, vilket de förstås kan undvika, men rimligen finns det också ett antal brandmän som kanske tycker att det skulle vara intressant att träffa vilken partiledare som helst, eller som, rentav, stödjer just Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.

I det aktuella fallet meddelade 28 brandmän att de hade för avsikt att lämna stationen om Jimmie Åkesson kom dit. Det skulle vara en statistisk anomali om det bland dessa 28 brandmän inte fanns en enda sverigedemokrat, särskilt som partiet är starkare bland män, och män är överrepresenterade bland brandmän, minst sagt. Jag gissar, utan något som helst underlag, att det i gruppen borde finnas åtminstone 2-5 som tänker rösta på partiet 2014. Det innebär att vi till att börja med ser ett ganska fult och öppet grupptryck.

Låt oss säga att ingen av brandmännen stödjer partiet. Förefaller det ändå inte något orimligt att samtliga tycker att det skulle vara helt ointressant att träffa partiledaren, eller åtminstone fånigt att åka iväg just för att inte göra det? ”Brandmännen” har till och med publicerat ett öppet brev, för att förmå Åkesson att avstå besöket, eller, mer troligt, göra någon form av markering. Formuleringarna kunde ha kommit direkt från LO-borgen eller Stefan Löfven:

”Vi tar hand om alla människor i Malmö, med 178 olika nationaliteter. Då kan vi aldrig som brandmän förlika oss med SD:s politik som bedömer människor olika utifrån ursprung och etnicitet.”

För om en sverigedemokrat var brandman, och i verkligheten finns det säkert många med den kombinationen, så skulle han rädda etniska svenskar ur brinnande hus, men hoppas att övriga brann upp? Varför är debatten så fruktansvärt uppskruvad och infantil i Sverige? Varför kan inte en folkvald politiker besöka en arbetsplats utan dessa manifestationer? Till saken hör ju också att Jimmie Åkesson inte var på plats för att hålla ett anförande, eller dela ut flygblad, utan just för att få en bild av verkligheten serverad. En verklighet han själv är med och beslutar om.
Samma dag besökte Åkesson Skånes Universitetssjukhus och möttes där av ett tjugotal demonstranter som i sedvanlig anda inte tyckte att han hade rätt att göra några besök. Logiken var densamma; människor inom sjukvården tar hand om alla typer av människor och eftersom SD gör skillnad på människor har de inte där att göra. Vi har även sett hur SDU har stoppats från att besöka gymnasier av vänsterextrema ungdomar, som inte nödvändigtvis varit elever på den aktuella skolan.

En demonstrant i Malmö menade att SD kränkte människor genom sin blotta närvaro. Jag tror inte att de ens själva är riktigt övertygade om det, varför frågan om vänsterns besatthet vid att stoppa sina motståndare kvarstår. Dessa människor skulle kunna nöja sig med att inte rösta på Sverigedemokraterna eller sjukanmäla sig när partiledaren kommer på besök, men det räcker aldrig.  Ingen ska få höra vad han vill säga och helst ska han inte få visa sig någonstans. Om någon påpekar det odemokratiska i detta agerande, brukar vänsterns argument gå ut på att det i själva verket är Sverigedemokraternas politik som är odemokratisk, vilket alltså i slutändan skulle bero på att partiet vill minska invandringen. Sedan när blev invandringsvolym ett kriterium för demokrati?

Den första och enklaste slutsatsen att dra är naturligtvis att vänstern saknar argument och därför föredrar att förstöra, stoppa och skrika. Jag tror också att individerna som deltar i aktiviteterna helt enkelt erfar en upprymdhet inför själva vildsinnet.

Har de då någonting att vinna på denna taktik? En enda, tror jag, och det uttrycker de ibland själva genom att säga att exempelvis SD inte får ”normaliseras”? Genom att göra varje bokbord, torgmöte och företagsbesök till ett slagfält, med polisinsatser, ser de åtminstone till att så småningom nöta in bilden av ett något annorlunda parti. Att det beror på hur partiets motståndare uppför sig kanske glöms bort så småningom.

Dagens hyckleri: Rasistchocken från bostadsbolagen

Idag var det återigen dags för Aftonbladet att göra en insats i sin oförtröttliga kamp mot den rasistiske svensken. Genom att ställa frågan om det bor några araber i ett visst bostadsområde, och få frågan besvarad, lyckas man producera att antal artiklar om de hemska bostadsbolagen. Tidningens journalister, kanske landets mest nitiska och systematiska när det gäller att leta upp helsvenska bostadsområden till sig själva, förfasas. Att låtsas chockeras av att frågan ens besvaras, trots att de alltså själva vägrar att bo i mångkulturella områden, kan inte kallas annat än ett enormt hyckleri. Man inleder ödesmättat:

"I fastighetsmäklares jakt på en köpares signatur eller en lönsam budgivning verkar alla medel vara tillåtna."

Även jag tycker att det är principiellt fel att diskriminera människor på grund av ursprung, men nu befinner vi oss i verkligheten, och här handlade det ju faktiskt inte ens om diskriminering, utan om konsumentupplysning. Det går inte att önska bort att ett områdes etniska sammansättning är viktig för den som funderar på att bosätta sig där, vilket inte minst Stockholms journalister bevisar i sina egna liv. På sina webbsidor ger bostadsbolagen gärna en mängd irrelevant information om de boende, som studienivå, ålder och vilka tidningar de läser, men är alltid noga med att utelämna etnicitet, trots att det lär vara något av det mest intressanta för den potentielle kunden. Uppenbarligen är Södermalm mer attraktivt än Husby, och det, vågar jag påstå, beror inte främst på bostadsstandard eller pendlingsavstånd. En mäklare som, istället för att svara på frågor om ett områdes etniska sammansättning, bjuder på en uppläxning om människosyn och mångfaldens välsignelse, har valt helt fel yrke. Ett svar från en mäklare visar ytterligare på det gap som finns mellan offentlighet och verklighet:

"Nej, nej, och det får du fråga utan att känna dig dum. Vi tycker nog alla likadant i grund och botten vågar jag påstå. Svaret är nej, inte där, inte i Slottsstaden. Där är mycket högre kvadratmeterspriser så det är inte där du hittar det gänget. Och hittar du någon så är det en doktor eller någon annan vettig människa bland dem som tjänar lite pengar och har lite utbildning."

Aftonbladets journalister må förfäras på ett filosofiskt plan, men ovanstående svar känns troligen helt rimligt för de flesta svenskar, och troligen även för många människor med annan bakgrund. Jag gissar att det finns gott om jugoslaver och finnar som inte har några problem med att fråga om "araber".

Fastighetsbyråns presschef Johan Vesterberg är, som sig bör, mer skolad i politisk korrekthet, och kan därmed också bjuda på lite hyckleri:

"Jag tycker det är ett plumpt svar av min medarbetare men samtidigt en korkad fråga."

Det var väl snarare ett rimligt svar på en berättigad fråga? En arab, somalier eller afghan kan vara världens bästa granne, men ett bostadsområde med ett stort inslag av dessa nationaliteter är inte ett bra område. Så ser verkligheten ut, och det vet även journalister. Det finns en anledning till att Jan Helin bor i Äppelviken och inte i Rinkeby.

Bessie Wedholm bor, av en händelse, i Täby

Även Svensk Fastighetsförmedlings presschef, Bessie Wedholm, är duktig:

”Vi anser att alla människor har lika värde – oavsett etnisk tillhörighet, religion eller ursprung. Vi anser därför att beskrivningar och kommentarer om sådant inte har någon relevans när det gäller beskrivningen av en bostad eller ett bostadsområde. Mäklare bör därför avstå från det, även om det är på en direkt förfrågan."

Återigen, vi kan låtsas som att frågan är oerhört obehaglig, men den är knappast irrelevant. Vad människor har för värde behöver hon överhuvudtaget inte ta ställning till. Att hon menar att mäklare inte bör svara på direkta frågor är groteskt.

Reportern som genomför rundringningen heter Fredrik Rubin. Ni undrar kanske om han har valt Rosengård, och kanske rentav Herrgården? Nej, faktiskt inte. Trots att han själv är helt ointresserad av etnisk sammansättning, har slumpen fallit sig så att han bor på Möllevången, bland Majken, Karl-Åke och de andra.

Aftonbladet I
Aftonbladet II

Dagens bild: Kränkta SFI-elever

Flera hundra elever från SFI-undervisningen i Malmö protesterade på tisdagen mot bytet av utbildare efter årsskiftet. ”Vi vill välja skola själv”, skanderade eleverna när de tågade vidare till stadshuset.
Det finns en oro hos många av eleverna för vad som ska hända efter årsskiftet, säger Mustafa Issa, en av talarna vid protestmötet på Stortorget.

"Jag är förhoppningsvis klar med min SFI nästa månad. Men vad händer med de andra 2 000 eleverna, som kanske läst i åtta-nio månader och sen flyttar till en ny skola med en ny bedömning?" 

Skånskan

Det är lite svårt att förstå vad problemet är. Troligen handlar det på något sätt om bidrag, eftersom en driftig person ser till att lära sig språket själv. Bilden visar också ganska väl hur Sveriges invandring ser ut. Om vårt land verkligen tagit emot "resurser", skulle vi inte behöva någon SFI överhuvudtaget.

Dagens citat: Daniel Sestrajcic

"I ett samhälle där extremhögern växer blir samhällsklimatet inte så trevligt. Om det här är anlagt är det en väldigt grov attack. En tydligt politisk sådan."

Vänsterpartisten Daniel Sestrajcic finner, före några andra, vilka som måste vara skyldiga till den anlagda branden i Kvarnby folkhögskola, nämligen de berömda högerextremisterna. Inga skyldiga har gripits, men i Malmö, med dess ständigt pågående mångkulturella kriminalitet, känns det inte som att just högerextremister är de givna förövarna. Även hans fortsättning är intressant:

"Vi vill vänta in vad polisen säger, men indicierna tyder på att det är en anlagd brand. Om det är så är det en attack mot vänstern. Ett fruktansvärt slag. Då måste polisen tillsätta resurserna som krävs och gå till botten med det här."

Observera det lilla ordet "då", som jag inte tror är en tillfällighet. Om vänstern utsatts för ett politiskt attentat, måste alla resurser användas, men om det bara är lite vanligt mångkulturellt stök, behöver man nog inte göra så mycket. Skulle exempelvis Sverigedemokraternas lokal attackerats, skulle Sestrajcic sannolikt sett det som ett utslag av samhällsengagemang, värt minst en medalj.

Denne kommunist har figurerat en gång tidigare här, då han luftade olika sätt att förstöra Melodifestivalen, med anledning av Israels medverkan.

Skånskan

Kippavandring - mot islamofobi? Olle Schmidt tillbaka.

Självmedvetenheten hos en man
som vet att han är mycket god.

Igår tittade vi på ett liberalt utspel av Olle Schmidt (fp), som var mycket typiskt i sitt önsketänkande och totala brist på verklighetsförankring. Redan idag är samme Schmidt framme igen, för att visa upp ett annat irriterande liberalt drag, kanske det som stör mig allra mest; nämligen att vara för allt fint och mot allt ont, oavsett om det innebär totalt oförenliga ståndpunkter.

Allteftersom Malmö fylls på med muslimer, ökar förföljelsen av stadens judiska befolkning. För att protestera mot detta, anordnas så kallade "kippa-vandringar", varav den senaste ägde rum igår. Självklart hade Olle Schmidt letat sig dit, och självklart säger han:

"Vårt budskap är entydigt, vi tror på alla människors lika värde och manifesterar emot antisemitism men också islamofobi och andra former av främlingsfientlighet."

Alltså, stadens judiska befolkning protesterar mot förföljelse de utsätts för av den muslimska gruppen, med en klar koppling till islam. Hur logiskt är det då att dra upp "islamofobi" i detta sammanhang? Kanske är judarna inte alls utsatta för någonting, de kanske helt enkelt är islamofober?

Nu skall man dock hålla i åtanke att Olle Schmidt är liberal, så han behöver inte fundera så mycket kring samband och konsekvenser. Det viktiga för honom är som vanligt att posera med sin godhet, då han nämligen är för det fina med stor muslimsk invandring, men samtidigt emot alla negativa konsekvenser den för med sig. Visserligen är det politiker som Schmidt som direkt är ansvariga för att Mellanösterns konflikter nu utspelar sig i svenska städer, men själv ser han sig förstås fortfarande som oskyldig och mycket god, eftersom han faktiskt deltar i en manifestation mot alla former av "främlingsfientlighet".

Vad gör Olle Schmidt nästa vecka? Ja, vi kommer nog kunna se honom i ett upprop för en moské eller för fri inresa för Balkans romer, eller vad som helst som positionerar honom som en fin människa bland sina egna.

Skånskan

"Folk klär sig bra här"

Med anledning av den pågående Eurovision i Malmö, ville Skånskan fråga utländska journalister på plats om deras intryck av staden. Det skulle ju kunnat bli intressant, men tidningen valde att endast redovisa ett svar:

"Folk klär sig bra här"

Al Arbaein, eller "De 40 dagarna", som hålls till minnet
av den tredje muslimska imamen Al Husseins död, firas
på Stortorget i Malmö.

Jag är övertygad om att tillresta från Östeuropa, som kanske dessutom är i Sverige för första gången, skulle kunna ge bra mycket intressantare kommentarer än så. Dessa skulle förstås aldrig redovisas.

Lite muslim- och vänsterkravaller nästa vecka?

Om precis en vecka drar Eurovision Song Contest igång, detta år i Sverige. Av någon märklig anledning har man valt att förlägga den till Malmö, vår främsta Mellanöstern-metropol. Hur tänkte man här? Med tanke på hur vår elit fungerar, skulle det faktiskt inte förvåna mig om man tänkte sig att detta är ett utmärkt tillfälle att visa upp det bästa med Sverige, nämligen vår tolerans och mångfald.

Risken är dock stor att världen får se en lite sämre, och lite sannare, bild. Ty fyller man en stad med Mellanöstern, får man, tja, Mellanöstern. Följaktligen mobiliserar nu våra muslimska vänner. Vad har man för anledning att bråka denna gång? Ja, det handlar självklart om att Israel är ett av deltagarländerna.

En som är på gång är vänsterpartisten Daniel Sestrajcic, ordförande för kulturnämnden, som har en mängd spännande idéer på sin blogg, och dessutom en liten krystad förklaring till varför det är så oerhört viktigt att bråka för att några israeliska musiker kommer hit.

"Onsdagen  den 15e maj är det 65 år sedan Al-nakba – den dag då vi minns hur hundratusentals människor fördrevs från sitt hemland och sin mark för att ge plats åt den Israeliska staten. Sedan dess har en av de stora tvistefrågorna mellan Israel och Palestina varit palestiniers rätt att återvända."

Jag tänker inte gå in på det eviga tjafset kring Israel/Palestina-frågan. Jag vill dock påminna om vad som hände i Europa bara tre år tidigare. Då fördrevs nämligen 12 miljoner etniska tyskar från Polen, Ryssland och Tjeckoslovakien. Vad gjorde dessa tyskar efter denna fördrivning? Satte de sig ner och gnällde om det fram till idag? Nej, de gjorde sitt bästa för att skapa en ny framtid i själva Tyskland, och hjälpte till att på några år bygga upp Europas rikaste land.

Att sedan personer födda i Sverige sitter och hetsar upp sig kring Israel/Palestina-frågan säger ju en del om både denna grupp och integrationen i Sverige. Jag har aldrig hört dessa människor oroa sig för kriget i Kongo-Kinshasa eller situationen i Nordkorea. Nej, det är bara intressant om muslimer är inblandade, främst i Palestina förstås, men även när USA går in i exempelvis Irak. Fesligt nog drar han paralleller till något han vid flera tillfällen kallar "apharteidregimen", men man kanske inte kan begära att en simpel kommunist vet, eller ens kollar upp, hur apartheid stavas.

Vad har då denne Daniel för hyss på gång?

"Du som vill vara med och sjunga mot ockupationen deltar med fördel på ”Israel, welcome back when Palestine is free” den 16e maj. Kom med och repetera innan nu på torsdag och lördag."

Det borde inte förvåna någon att vår mest ökände islamkramare dyker upp:

"Redan nu på lördag kan du delat på ett unikt arrangemang av Palestinska ungdomsrörelsen som bjudit in bland annat Mattias Gardell till en föreläsning på garaget med start klockan 13.00: Palestinska ungdomsrörelsen presenterar stolt Nakbadagen."



Sedan växlar man upp fånigheten ett snäpp:

"Jag vill också passa på att informera dig om den 16e maj – semifinalen då Israel deltar – har ett antal personer också bjudit in till ”Israel, welcome back when Palestine is free” vi kommer (ja, jag planerar att delta även på detta) att framföra ett schlager meddley med omgjorda texter från alla Sveriges vinnarlåtar för att på ett nytt sätt tala om för Israel att de är välkomna den dagen Palestina är fritt. Låter som kommer framföras i omgjord form är Waterloo, Diggilo diggely, Fångad av en stormvind, Take me to your heaven, Euphoria samt årets bidrag You."

Slutligen undrar jag hur många andra generationens tyskar som kommer att protestera mot att Ryssland, Polen och Tjeckien får delta. Eller är det kanske skillnad mellan hur olika grupper integrerar och uppför sig här?

Skånskan

Malmös räddning: ökade socialbidrag

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola,
lägger ut texten om hur Malmö skall lyftas. Observera den lilla
texten om Malmö "som transitstad". Det är ju verkligen en förskönande
omskrivning av en stad som alltmer blir en stad i Mellanöstern.

Jag bor inte själv i Malmö, men intrycket man får så här på avstånd är en stad i förfall. Man får även en ganska klar uppfattning om att detta förfall beror på massinvandringen. Nära hälften av invånarna har nu utländsk bakgrund, räknat som utlandsfödd eller med två utlandsfödda föräldrar.

Igår presenterade Malmökommissionen sin syn på hur man skall lyfta staden. Högre bidrag till barnfamiljer och klausuler som tvingar företag att anställa arbetslösa. Det är två av totalt 72 åtgärder som ska göra Malmö till en socialt hållbar stad. Bland åtgärderna finns även ekonomiska tillägg för barns fritids- och kulturaktiviteter.
Liksom gratis lokaltrafik för alla barn.
Fortfarande lyckas idiotin och naiviteten i Sverige att chockera mig. På vilket sätt skulle mer bidrag och tvingande regler för företag göra staden "socialt hållbar"? Hur mycket tror vänstern att man kan klämma åt en allt mindre arbetande grupp, för att fortsätta det mångkulturella experimentet? Fortsätt gärna att prata om "öppenhet" och "solidaritet", men påstå inte att Sveriges invandringspolitik på något sätt är "socialt hållbar".

Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson funderar på om man inte måste bygga specifikt för ekonomiskt utsatta grupper:

"– Men vi närmar oss en punkt där man måste ta ett politiskt beslut kring det. I Sverige har vi förlitat oss på välfärdssystemet men det fyller inte upp längre."

Nej, nu håller inte välfärdssystemen längre. Västvärldens extremaste invandringspolitik skall däremot fortsätta.

Skånskan

Ilmar Reepalu avgår

Så var det då äntligen dags; Malmös starke man Ilmar Reepalu (s) avgår, efter 20 år på posten som kommunstyrelsens ordförande. Man kan säga att det inte var en dag för tidigt, eftersom han administrerat stadens förfall, med något enstaka klagorop om att man får för många flyktingar. Som den antisemit han är, har han dock mest varit intresserad av att demonisera stadens judar, bland annat genom att hävda att den judiska gruppen har "infiltrerats" av Sverigedemokraterna. Rimligare vore att anta att stadens judiska invånare, precis som många andra, är förfärade över stadens utveckling, och anser att SDs politik har svaret. De judiska invånarna är ju dessutom måltavlor för antisemitismen hos den växande muslimska befolkningen.

Jag tycker att man skall kunna ägna sig åt politik hela livet, och att hög ålder inte bör vara ett hinder för engagemang. Man kan dock fundera på om inte en person som gick med i SSU 1958 borde lämna över till en ny generation. Följande uttalande i dagens Aftonbladet förstärker denna bilden av en man från en annan tid, som gjort sitt:

"Som student engagerade han sig mot världsfattigdom och Vietnamkriget – och gjorde utställningar om miljöförstöring som uppmärksammades av Olof Palme."

Överhuvudtaget är det skönt att 40-talist-generationen nu äntligen släpper taget om det svenska samhället. Jag talar nu om 40-talisterna i maktställning, inte om de sverigedemokrater som kommer från denna generation, då de uppenbarligen oroar sig för framtiden, och dessutom förmått ansluta sig till ett modernt parti. Som grupp betraktad har den dock innehållit många osunda värderingar och individer. För några veckor sedan sa vi adjö till kårhusockupanten Anders Carlberg, idag till Ilmar Reepalu, och snart kanske även exempelvis Mikael Wiehe och Katarina Mazetti drar sig bort från offentligheten. Det kommer då bli lite lättare att andas, när bisarra idéer från 1968 inte längre ligger som en filt över debatten.

Artikel i Aftonbladet
Artikel i Skånskan
Artikel i DN
Artikel i GP
Artikel i Skånskan II

Varför lämnar man Malmö?

Malmö är troligen den större stad som drabbats hårdast av mångkultursexperimentet, även om övriga orter förstås följer efter. Malmö kommun har genomfört en enkät kring varför utflyttarna väljer att lämna staden, och förvånansvärt nog väljer Sydsvenskan att publicera ett antal svar. Nedan visar jag några stycken av de intressantare:

"Känner mig inte hemma längre. För mycket kriminalitet. För mycket motsättningar mellan olika, svenska och utländska, grupper. Jag upplever Malmö som en osäker plats att bo på."

"Våldet blev för dominant på Lindängenskolan för att familjen skulle känna sig trygg. På grund av ovanstående plus stor invandrartäthet och för lite resurser blev även själva undervisningen hotad. Även utanför skolan blev det otryggt. Mamma i familjen blev vid ett tillfälle mordhotad av på Posten."

"Malmö är i gungning. I vissa delar är det alldeles för mycket folk av icke svensk härkomst. Det känns som om man är utomlands och inte i Sverige när man är/bor i Malmö. Det skapar problem, otrygghet, irritation, rädsla, osäkerhet och orättvisa."

"Tyvärr har våld och inbrott, bilstölder etc påverkat boendet i Malmö väldigt negativt. Svårt att behålla en god attityd mot utländska ungdomar, särskilt dom i gäng som tillåts klubba ner goda vänner i 30-35årsåldern. Fyra styck inom en ettårsperiod vid typ bankomat i innerstan."

Sydsvenskans artikel innehåller ytterligare en mängd uttalanden som pekar på samma grundproblem. Andelen invånare med utländsk bakgrund har ökat från redan höga 25% 1995, till över 40% 17 år senare. Av dessa 40% är dessutom tre fjärdelar födda utomlands, medan en fjärdedel är födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar

Redan 2007 varnade Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (s) för att staden inte klarar av att ta emot alla flyktingar som kommer hit. Bland annat eftersom det är svårt att ordna med boende.

" – Bekymret är att många inte har någon egen inkomst och därmed inte heller kan ordna boende."

Trots att han är kommunens starke man, har han uppenbarligen inte gjort mycket åt det här problemet, utan gnäller på precis samma sätt fem år senare. Problemen relaterade till massinvandringen är större än någonsin.

Lena och mångfalden

I Sydsvenskan dyker idag en artikel upp om Lena Friblick, en person som verkar ha tagit varenda aspekt av politisk korrekthet till hjärtat. Hon är vd för ett produktions- och bokförlag, som naturligtvis heter Xenofilia, det vill säga kärlek till främlingar. Artikeln tar naiviteten och indoktrineringen till en sådan nivå, att den är både tragisk och komisk att läsa.

Lena ska förstås flytta sitt kontor till Rosengård, och hoppas sedan kunna sprida sitt "mångfaldskoncept" till Stockholm och Göteborg. Innan hon startade sitt företag har hon studerat religionsvetenskap och islamologi.

"Kan vi hitta ett samhälle där vi kan tillvarata varandras tillgångar och resurser då har vi en verklig möjlighet att skapa nytänkande och hitta nya saker."

"Xenofilias blivande grannar är Islamic Center, Västra Skrävlinge kyrka, bostadsområdet Herrgården på Rosengård och Almgården som hade högst andel röster på Sverigedemokraterna i hela landet vid senaste riksdagsvalet. Läget tilltalar Lena Friblick.
- För mig är det mycket mer intressant att vara på Rosengård än i Västra hamnen. Malmö är så mycket mer än Turning Torso. Det som är speciellt och unikt är att vi har den här mixen av människor."

När Lena sedan får slå igen sitt spännande kontor, på grund av rån och skadegörelse, kan hon ju fundera på varför en tredjedel av Almgårdens invånare röstar på Sverigedemokraterna.

Bor då Lena Friblick själv i Rosengård? Nej, självklart inte, hon har ett hus på landet utanför Malmö och en lägenhet på Södermalm.

Lördagsintervju med Ilmar Reepalu

Malmös starke man, socialdemokraten och antisemiten Ilmar Reepalu, intervjuades idag i Ekots lördagsintervju. Som vanligt föreslår jag att ni lyssnar på hela avsnittet själva, men orkar ni inte med en halvtimme av landets mest påfrestande och tillgjorda politikerröst, vill jag lyfta fram ett par avsnitt ur intervjun.

Intervjuaren inleder med att fråga hur det kommer sig att han ständigt toppar listan som Sveriges mest omskrivna kommunalråd. Han börjar då lite förljuget med att säga att det kan bero på att han är socialdemokratisk gruppledare i Sveriges kommuner och landsting, men tillägger också, närmare sanningen, att det beror på att Malmö har problem. Själv skulle jag också kunna lägga till att det kan bero på att han med jämna mellanrum gör antisemitiska utspel om att stadens judar får förvänta sig attacker på grund av Israels politik, att den judiska gruppen är infiltrerad av SD osv.

Reepalu är idag 70 år, gick med i SSU 1958, och vi möter sålunda en socialdemokratisk dinosaurie. Han talar upprört om arbetslösheten, medan hans egna förslag för att bekämpa den mest verkar handla om olika stödprojekt från samhället, exempelvis byggandet av en "vänskapspark" i Rosengård.

Intervjun kommer sedan in på flyktingpolitik, och Reepalu inleder då, som den politruk han är, med att säga:
"Vi behöver, på lång sikt, en migration till vårt samhälle. Vi behöver fler människor. Vi har en situation med konflikter ute i världen, där vi ska se till att vi är ett asylland som hjälper människor i nöd."
Observera att detta kommer från mannen som ett par minuter tidigare hållit en lång, upprörd utläggning om arbetslösheten i landet. Av någon anledning behöver vi ändå fler människor. Men det kanske blir så efter alltför lång tid i politiken; han pratar om arbetslösheten för att kritisera Alliansen, och om behovet av flyktingar för att det är vad som skall sägas om man vill vara kvar i värmen. Han säger även att vi behöver en stor invandring för att behålla välfärden, vilket han förstås inte tvingas förklara ytterligare, men som ju trotsar både logik och forskning av exempelvis Tino Sanandaji.

Precis som många andra lokala Sjuklöver-politiker är han dock kritisk till att det kommer så många flyktingar till just hans egen kommun. "Det ansamlas väldigt mycket", som han själv uttrycker det. Det här resonemanget blir ju svårt att förstå, då dessa människor skall vara resurser, och Malmö därför borde ha Sveriges bästa välfärd. För att få bukt med de kommuner som säger att de inte klarar fler flyktingar föreslår Reepalu det som jag är säker på kommer att bli nästa steg:

"Jag tror vi har hamnat i en situation nu där man faktiskt är tvungen att införa en tvingande lagstiftning"

Kommuner som inte klarar fler flyktingar skall alltså tvingas att ändå ta emot fler. Det löser förstås inte dessa kommuners brist på bostäder och jobb, men då får åtminstone Reepalus kommun några färre.



Mot slutet av intervjun tar man då upp Reepalus antisemitiska uttalanden. Många tror att det är en strategi för att flörta med stadens muslimer, medan jag själv mer lutar åt att han är antisemit på riktigt, kanske genom sitt baltiska ursprung. Och visst, han får gärna tro på judiska konspirationer och Israels ondska om han vill, men då tycker jag att han ska stå för det, och inte, som han även gör i den här intervjun, komma med de mest tillgjorda bortförklaringar. Samtidigt spelar hans inställning ingen större roll; fyller man på en stad med muslimer, får man på köpet misär, våld, kriminalitet - och antisemitism.

500 nya "flyktingbarn" till Malmö

Ovanstående siffra är prognosen för Malmö för 2013. Trots att de enligt stadens starke man Ilmar Reepalu är "en fantastisk resurs" finns det de som ser problem. Annelie Larsson, chef för socialresursförvaltningen i Malmö, säger:

"Det här är siffror som gör oss väldigt bekymrade"

"Det är tufft för Malmö att klara av att hitta boende men även ordna med förskola och skolan."

"Trycket på Malmö ställer oerhört stora krav. Inte minst när det gäller sjukvårdsinsatser av olika slag. Vi gör vad vi kan och det brukar lösa sig, men det är svårt att planera eftersom vi aldrig vet säkert om det blir som prognoserna säger."

Det är naturligtvis lätt för en gammal politruk som Reepalu att slänga ur sig ett par floskler för att behålla sin privilegierade position, men desto mer problematiskt för dem som faktiskt måste lösa det hela praktiskt.

Annelie Larsson ser alltså att detta kommer att medföra problem när det gäller boende, förskola, skola och sjukvård. Återigen bevisas att invandringsfrågan är en fråga som har återverkningar på alla andra områden, även om jag tror att just förskolan kommer att klara sig.

Artikel i Skånskan

Expressen om antisemitism

Expressen har idag en ledare, som är ett exempel på det som provocerar mig allra mest med politiskt korrekta personer, nämligen att man står för allt som gör att man kan kalla sig en god människa, även när dessa fina åsikter står i direkt motsatsförhållande till varandra. Man är för massinvandring, men mot våldtäkter. Man är för muslimsk massinvandring, men är även emot hat mot homosexuella. Varför tror ni egentligen att vi på andra sidan är emot denna massinvandring? Naturligtvis för att vi inser följderna, och inte vill ha dessa konsekvenser!

Dagens Expressen, som i alla lägen hetsar för en stor muslimsk invandring, beklagar sig nu över den fullständigt förutsägbara konsekvensen, nämligen ökad antisemitism från dessa grupper.

"De senaste veckorna har vi hört om flera antisemitiska incidenter. En judisk pojke i Malmö tvingades gå till polisen för att slippa glåpord och stenkastning från klasskamraterna. Två kvinnor i Rosengård, i samma stad, har fått dörren nerklottrad med hakkors."

Ja, självklart börjar dessa problem i Malmö, vår mest muslimska storstad.

Som de motbjudande PK-människor dessa skribenter är, lyckas de dra in SD även här:

"Om Jimmie Åkessons gäng hade hållit fast vid sitt ursprungliga, naziinfluerade tankegods hade de inte suttit i riksdagen i dag. Framgången krävde att de bytte till en mer salongsfähig modefördom, nämligen islamofobi."

Här slår man verkligen knut på sig själva i sitt nyspråk och omvända världsbild. Sverigedemokraterna har aldrig varit ett nationalsocialistiskt parti. Däremot är partiet och dess sympatisörer kritiska till den enorma muslimska invandringen, bland annat på grund av de konsekvenser Expressen själva beklagar sig över! Skepsis inför islam handlar om kritik av en grotesk ideologi och de konsekvenser den medför, och är inte någon ogrundad rädsla eller "modefördom".

"Problemets vidd går lätt majoritetssamhället förbi eftersom förövarna inte syns i offentligheten, men läget är inte desto mindre allvarligt för offren."

Problemets vidd och förövarna syns mycket väl i offentligheten. Våra större städer kommer snart att ha muslimska majoriteter, och slöjor (och till och med niqaber) är redan vanliga inslag i stadsbilden. Varenda större ort i Sverige har idag en moské där det predikas hat - mot otrogna, mot homosexuella, mot judar.

Jul i Malmö

Bilden är från ett tidigare tillfälle. I själva verket har ingen misstänkt gripits i samband med nedanstående rån.








" Under lördagskvällen och natten till söndagen har flera rån inträffat i Malmö.

Två unga män rånades vid midnatt i närheten av Latinskolan. Fyra män hotade de två männen med kniv och fick med sig en okänd summa kontanter. Ingen av de två männen blev fysiskt skadade vid rånet.

Några timmar senare, vid 03-tiden rånades en man av sex personer. Mannen blev av med sin mobiltelefon. Rånet inträffade på Helsingborgsgatan.

Klockan 05.50 blev en 20-årig man rånad av en ensam gärningsman på Södervärn. Rånaren hotade 20-åringen med kniv och tvingade till sig hans mobiltelefon och en okänd summa kontanter. 20-åringen tog sig hem till sin bostad och larmade polisen därifrån."

Länk till Skånskan

En sak kanske PK-skribenterna har rätt i trots allt - julen handlar tydligen en del om mångkultur iallafall. Många upprörda röster har hörts kring klippen i Disney, och det bisarra luciafirandet i SVT, men den viktigaste frågan fortsätter att vara landets förfall.

 Länk till Skånskan II - rånades på jackor

Länk till Skånskan III - ett personån till
Vandalisering i Oxie