"Sverigedemokraternas skräckfilm från rymden"

Under ovanstående märkliga rubrik sker dagens attack mot Sverigedemokraterna i Aftonbladet. Ledarartikel tar sitt avstamp i det nyligen avslutade årsmötet för SD Stockholms stad och är som vanligt full av epitet och lögnaktiga formuleringar:

"Vann gjorde William Hahne, som också är vice ordförande i SDU, Sverigedemokraternas hårdfört nationalistiska ungdomsförbund."

Det stämmer att ungdomsförbundet talar om nationalism, medan moderpartiet insisterar på socialkonservatism, men det är svårt att se att denna nationalism skulle vara särskilt "hårdför". Efter en liten genomgång av turerna kring Hahne och Kasselstrand, konstateras:

"Detta är ett riksdagsparti, alltså." 

Det finns en hel del att säga om styrningen av partiet, men det är knappast unikt för just SD. Se på hur det går till i exempelvis Socialdemokraterna vid val av partiledare, eller turerna kring Omar Mustafa. Man skulle kunna se Hahnes och Kasselstrands kandidaturer som ett tecken på en vital interndemokrati, som helt verkar saknas i Socialdemokraterna och Moderaterna. Det blir sedan dags att använda det där tendentiösa språket som våra medier är så förtjusta i:

"Ute i landet flyttar man fram sina positioner, och det finns exempel på att personer med kopplingar till mindre rumsrena högerextrema organisationer har agerat legosoldater i denna maktkamp."

Användandet av ordet "rumsrent" är alltid fånigt, särskilt i detta sammanhang, eftersom samma medier inte heller vill se moderpartiet som "rumsrent", "anständigt" eller ens "demokratiskt". Lika populära "fotsoldater" har här ersatts med det än grövre "legosoldater". Det förljugna resonemanget om "kulturrasism" dyker också upp:

"I stället har man försökt lansera en teori om kultur som gemenskapsbärande projekt. Det är människors "kultur" - inte deras ras - som gör att de inte passar in i Sverige."

Nej, det ena ersätter inte det andra, eftersom det är två helt olika saker. Man måste vara bra indoktrinerad för att inte tro att kultur påverkar människor och samhällen. Det räcker med att titta på det hedersvåld som förekommer i Sverige, som är ett mycket främmande kulturellt inslag. Efter att som vanligt ha vänt sig till Expo för oberoende expertkommentarer, avslutas artikeln med en förklaring till den bisarra rubriken:

"Vem som vinner återstår att se, men en slogan från Hollywood-filmen "Alien vs Predator" känns passande här: Oavsett vem som vinner... förlorar vi."

Det mest patetiska i ovanstående stycke, förutom den pinsamma referensen, är att skribenten sannolikt menar att hela Sverige på något sätt förlorar oavsett vilka kandidater som vinner. Om vi istället väljer att tolka formuleringen lite illvilligt, och antar att den syftar på medieetablissemanget, så är vi nog många som hoppas att deras totala nederlag står runt hörnet.

Rossana Dinamarca rasar mot SDUs stöd

Jodå, i svensk media (i detta fall Aftonbladet) ser en rubrik ut som ovan, även om man inte fick plats att lägga till "främlingsfientliga SDU". I själva verket hänger de två sakerna som man anspelar på knappt ihop. Man försöker dock motivera rubriken:

"Efter att SDU i flera år nekats pengar från Ungdomsstyrelsen, har handläggare och medlemmar i myndighetens insynsråd hängts ut och hotats.
Nu beviljas SDU 1,3 miljoner kronor i statligt stöd."

I verkligheten har SDU nekats bidrag av endast politiska skäl, trots att Ungdomsstyrelsen har försökt att peka på ett antal formella felaktigheter, som uppenbarligen inte har varit något hinder för andra organisationer. Kommunisten och posören Rossana Dinamarca tar som vanligt tillfället i akt att skapa lite uppmärksamhet kring sig själv:

"Deras beteende med alla hot och uthängningar borde tala för sig självt. I stället lönar det sig, säger Rossana Dinamarca (V) som sitter i insynsrådet."

Till att börja med är det svårt att föreställa sig en mer olämplig person att sitta i något "insynsråd" än den eviga posören och antidemokraten Dinamarca, men det säger förstås också någonting om situationen i landet. Det är också så att eventuella hot, hur olämpliga de än är, faktiskt inte kommer från SDU. Slutligen har SDU alltid haft rätt till stödet ifråga och har alltså inte hotat sig till det, vilket Dinamarca antyder.

Aftonbladets lögner fortsätter oförtrutet:

"Avslagen har inneburit överklaganden och protester från SDU, men också att handläggare och ledamöter i myndighetens insynsråd hängts ut på SD-riksdagsledamoten Thoralf Alfssons blogg. Där har han även uppmanat "fotsoldaterna" att agera mot myndigheten."

Tyvärr måste jag alltså ännu en gång påpeka att dessa "fotsoldater", som Alfsson skulle ha, är ett påhitt och ett ord från Aftonbladet själva, närmare bestämt från kommunisten Åsa Linderborg. Självklart ska man agera mot en myndighet som sköts som Ungdomsstyrelsen, men lika självklart är att det inte ska inbegripa hot mot personer. Det har Thoralf Alfsson naturligtvis inte heller uppmanat till. Jag känner faktiskt inte till huruvida beslutsfattarna inom myndigheten officiellt är offentliga, men det är solklart att de ska vara det. Ett av Ungdomsstyrelsens svepskäl var att SDU skulle vara odemokratiska, vilket (som vi vet) i Sverige inte handlar så mycket om allmänna val och yttrandefrihet:

"På sin hemsida skriver SDU om bland annat "islamisering" och att 'mångkulturella fenomen så som stenkastning mot myndighetspersonal, bilbränder och gruppvåldtäkter' har brett ut sig i Sverige som en 'ofrånkomlig effekt av massinvandringen'."

Nu råkar ju ovanstående beskrivningar vara alldeles korrekta, men med tanke på vilka andra organisationer som uppbär stödet, ska myndigheten knappast sitta och värdera åsikter. Jag är fortfarande lite fascinerad av hur ordet "demokrati" i Sverige helt har kommit att handla om inställning i invandringsfrågan. Stödet till SDU är för Rossana Dinamarca så fruktansvärt att hon säger sig "sakna ord", trots att sådana följer i en strid ström:

"Jag finner inte ord. Det är ingen självklar rättighet för alla organisationer att beviljas stöd."

Nej, att en person som tycker att "det är fel att skuldbelägga kommunismen" inte gärna vill ge alla åsiktsriktningar samma rättigheter förvånar inte. Jag är alldeles övertygad om att hon både vill misshandla och fängsla varenda medlem i SDU. Låt oss avsluta på ett lite gladare sätt, genom att höra vad SDUs ordförande Gustav Kasselstrand själv säger i ett pressmeddelande:

"Vi har haft rätt till bidraget hela tiden och har genom åren gått miste om miljontals kronor. Det är uppenbart att Ungdomsstyrelsen tidigare har särbehandlat oss på politisk grund. När vi nu beviljas bidraget innebär det att vi kan spela på samma villkor som de andra ungdomsförbunden. Bidraget ger oss ekonomiska muskler som vi aldrig tidigare haft och kommer därför göra SDU till ett väsentligt starkare förbund."

SD stoppar ökat flyktingmottagande

Jessica Ohlson (sd)

Medierna försöker ständigt framställa SD som ett helt maktlöst parti, vilket inte är sant i varken kommuner eller riksdag. Nu har partiet påverkat utvecklingen i Uppsala, till invånarnas fördel. Kommunens utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd tog i januari beslutet att öka flyktingmottagningen från 350 till 500 personer. Detta överklagades av vakna Jessica Ohlson, förbundssekreterare i Sverigedemokraternas ungdomsförbund och kandidat till en plats i kommunfullmäktige i Uppsala i höst, som säger:

 "En nämnd får inte ensamt fatta beslut i en sådan principiellt viktig fråga för kommunens ekonomi och bostadssituation. Det finns också flera politiska åsikter om invandringen. Vi vill ha en diskussion om det i fullmäktige."

Jessica Ohlson hade naturligtvis helt rätt och Förvaltningsrätten slår fast att utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslut strider mot kommunallagen. Man skriver i utslaget vidare att beslutet är principiellt viktigt, har ett ”tydligt" politiskt inslag, därför ska fattas av fullmäktige, och att nämnden har överskridit sina befogenheter.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande tillhör Folkpartiet och heter inget mindre än Mohamed Hasan. Han säger:

"Jag trodde vi skulle vinna det här ändå. Men vi kommer inte att gå vidare och överklaga till Kammarrätten. I stället tar vi tar debatten med Sverigedemokraterna i fullmäktige. De har gjort exakt samma sak i Trelleborgs kommun. Det är ju uppmärksamhet kring deras egen flyktingpolitik de vill ha med sitt överklagande."

Han tänker ta upp frågan om fler utomeuropéer till Uppsala senare och tillägger någonting intressant:

"Men det blir först efter valet."

Uppsala Nya Tidning

Det är underbart att se att det fortfarande kan ske små segrar för en patriotisk Jessica Ohlson mot en sverigefientlig Mohamed Hasan från Folkpartiet, även om den totala utvecklingen naturligtvis går mot avgrunden. Jessica var för övrigt kvinnan i SDUs film "Salute to the European Youth".

Även denna dag jämförs SDU med nazister

På ledarsidan i dagens DN bjuder tidningens Erik Helmerson på det vanliga nonsens, som vi sedan länge är vana vid, under den redan utslitna rubriken "Flera nyanser av brunt". Det blir en skopa till Avpixlat, och en till SDU, och då i synnerhet deras senaste film. Föga förvånande ser Helmerson likheter med 1930-talets Tyskland, den enda referens som obildade personer gör, eftersom de enbart inhämtar sin kunskap från amerikanska filmer och sina egna tidningar. Fesligt nog är Helmerson egentligen just filmskribent.

"SDU har efter EU-valet producerat en film som är nedlusad av ren naziestetik; bara titeln, ”Salute to the European youth” ger obehagliga associationer. I filmen paraderar, till stegrande svulstig musik, unga människor som på olika språk talar om att älska och försvara nationen: 'Europa tillhör oss'."

Någon gång skulle jag vilja se en av dessa människor i detalj redogöra för likheterna mellan SDUs film och de som producerades i Nazityskland, både avseende innehåll och formspråk. Det räcker inte att säga att den är svartvit och att en person talar tyska. Själv tycker jag nämligen inte att den påminner särskilt mycket om 1930-talets propagandafilmer. Adolf Hitler talade aldrig, så vitt jag vet, om den europeiska ungdomen, varför det är obegripligt varför redan titeln ger vår filmskribent "obehagliga associationer". SDUs filmklipp bjuder också på, vilket ingen verkar notera, en hel del mångfald, med olika språk och personer av olika härkomst. Jag lyckas inte heller upptäcka någon som "paraderar".

Hur vill Erik Helmerson då bevisa sin tes? Vilka nazityska propagandafilmer är det uppenbart att SDU inspirerats av? Nej, naturligtvis refererar han till en amerikansk musikalfilm:

"Ett tips är att jämföra SDU-filmen med den berömda scenen i ”Cabaret” från 1972. Där ställer sig nazister upp, en och en, och sjunger en isande sång medan musiken eskalerar i bakgrunden."

Istället för att jämföra med en tysk propagandafilm, refererar han alltså till vad vi kan kalla en amerikansk propagandafilm, om en fiktiv händelse. Det mest komiska är dock att de två filmerna som vi uppmanas att jämföra inte alls påminner om varandra. Jämför gärna själva:





I en journalists värld är alltså europeiska ungdomar som talar om EU och nationellt självbestämmande samma sak som hollywoodnazister som sjunger en sång om naturen. Det är inte första gången man inte bara jämför sverigedemokrater med nazister, utan dessutom hänvisar till spelfilmens värld. För ett tag sedan fick jag några upprörda kommentarer från en kvinna på denna blogg, som avslutade med:

"Jag lämnar dig och dina åsikter nu, men vill avsluta med att ge dig och dina läsare ett filmtips: Sophie Scholl. Se den! Helt ruggigt otäck för detta har hänt. Människor gjorde detta. Aningslösa människor, som trodde de var goda hängde på och lät det ske. Vi i Sverige är samma människor som dem, vi har samma hjärnor och är kapabla till samma saker! Sophies slutord innan hon avrättades: "Vad vi har skrivit det tycker ju ni alla andra också, ni har bara inte modet att säga det!". Och vad vill jag säga med det? Civilkurage, Tobbe! För helvete."

Sophie Scholl var en student i München, som ingick i vad som kallades "Den vita rosen". De delade ut flygblad mot regimen, men blev till slut avslöjade och avrättades 1943. Det är inte bara referensen som är absurd, utan även att det är sverigedemokrater som skulle vara "aningslösa människor, som trodde de var goda hängde på och lät det ske".

Mitt inlägg handlade om en paneldiskussion om "ras" och "vithet", med ett antal "rasifierade" personer och var alltså på sätt och vis ett ställningstagande mot deras rasfixering. Mitt inlägg hade mycket lite med München 1944 att göra och som ni kan se är kvinnans övriga kommentarer märkliga.

Ministrar hyllar film mot SDU

Efter att SDUs "Salute to the European Youth" väckt uppmärksamhet, skapade olika element ur etablissemanget i rekordfart motfilmer, lika professionella som originalet, men naturligtvis med mer intetsägande budskap, som kan sammanfattas med "kärlek" och "öppenhet".

En av dessa aktörer var tidningen GT, som idag känner sig nöjda efter att de fått lovord från ett antal ministrar och andra frånstötande individer. Som om de inte skulle få det. Lovorden är så uppskruvade, men ändå förväntade, att det blir lite ofrivillig komik:

Carl Bildt (m):

"Det är självfallet bra och viktigt att så många som möjligt står upp för ett öppet Europa där alla människors lika värde respekteras - såväl i vardagen som när vi går och röstar"

Hur är det med din egen människosyn, Carl Bildt? Ser du en fattig människa i Darfur som lika mycket värd som du själv? Som ledamot i Lundin Oil AB, tycker du att företaget arbetat för att alla människors lika värde ska respekteras i Sudan?

Birgitta Ohlsson (fp):

"Utmärkt kampanj. Antirasismen är som mäktigast när alla demokratiska krafter samarbetar. Rasisterna vinner på martyrskap och myter och avskyr när breda folkrörelser går samman. DU är en spegel av framtidens SD. Tillbaka till rötterna och det bruna arv, skrämselpropaganda och nationalism som rasismen bygger på."

Som vanligt får man väl inleda med att fråga på vilket sätt SD är odemokratiskt och alla andra partier demokratiska. Ordet "rasism" har sedan länge slutat betyda någonting alls. Den andra halvan av uttalandet är åtminstone för mig relativt obegriplig. Om man är en spegel av framtidens SD, så ska man tillbaka till ett brunt arv? Nåväl, jag känner mig inte direkt tilltalad, då jag hellre ser mig som en del av framtiden, kort och gott.

Gustav Fridolin (mp):

"Skitbra jobb! Verkligen, både er film och det finns andra filmer också. Man blir alldeles varm i hjärtat över att se att kärleken är starkare än hatet. En viktig skillnad i Sverige jämfört med flera andra länder i Europa är faktiskt att vi har journalister som jag tycker tar sitt journalistiska uppdrag att stå på de utsattas sida på allvar."

Det andra avsnittet är ju ren komik, särskilt eftersom det kommer från en miljöpartist. Eller tycker Fridolin att han tillhör de utsatta? Verkligheten är ju att varenda land i Europa kan uppvisa en bättre, neutralare och mer professionell journalistkår än den svenska.

Frida Boisen (GT):

"Vi bemöter hat med kärlek. För det som borde vara självklart är det inte längre. I en tid där rasismens otäcka vindar blåser skrämmande starka, måste alla vi som är mot främlingsfientlighet och för människors lika värde, ta debatten med de krafter som vill piska upp hat och nationalism. Att bara tiga ihjäl de här åsikterna fungerar inte. Vi som är för mänskliga rättigheter, oavsett kön, bakgrund, religion, nationalitet eller sexualitet, måste höja vår röst. Påminna om vad vi står för. Det här är ett sätt."

Tydligen har tidningens egen Frida Boisen insisterat både på att vara med i filmen och kommentera den, vilket kanske är något kontraproduktivt, då hennes framtoning är, låt oss säga, inte helt frisk.

Låt oss då titta på detta episka storverk:





Vad regnbågsflaggan har med saken att göra vet nog bara de själva. Det finns som sagt flera motvideor, som alla har producerats på rekordtid. Versionen som skapats av Centerns ungdomsförbund torde vara den sämsta:





Slutligen måste man konstatera att det är ett rejält tecken på SDUs framgång, att hela det samlade etablissemanget känt sig nödgade att komma med egna filmer.

Språkrören tittar på SDUs film

På Youtube finns en särskild humorform, där man visar folk chockerande klipp, för att spela in deras reaktioner. Något liknande genomförde idag Expressen, då man lät Gustav Fridolin och Åsa Romson titta på SDUs omtalade film "Salute to the European Youth". Reportern lär inte heller ha blivit besviken, eftersom reaktionerna mycket riktigt kom att bjuda på en hel del humor, med en illamående Fridolin och oändliga referenser till det berömda 30-talet.





Filmen påminner enormt mycket om det nutida Génération Identitaires presentationsfilm, men inte särskilt mycket om 1930-talets Tyskland, även om språkrörens okunnighet förstås gör att det är den enda referens de kommer på. Sedan uttrycker Gustav Fridolin sig mycket barnsligt när han säger "jag har sett filmer förr med snedkammade luggar". Hittills har ingen noterat hur mångkulturell filmen faktiskt är, med både olika språk, och personer av varierande härkomst.

Även Åsa Romson är förstås patetisk, även om 42-åringen bjuder på det lilla guldkornet:

"Det här är inte i vårt namn; det är inte i de europeiska ungdomarnas namn."

Hon förklarar sedan vad de europeiska ungdomarna egentligen vill, vilket är fullkomligt idiotiskt, då det naturligtvis finns ungdomar med vitt skilda åsikter. Alla är inte miljöpartister och vissa är till och med sverigedemokrater.

Särskilt irriterad börjar jag bli på Gustav Fridolins ständiga lögner om Front National, som han tycker att det är relevant att upprepa i de mest skiftande sammanhang, från klippet ovan, till en debatt om tiggeri med Björn Söder.

Uttalandet om ebola finns inte dokumenterat i någon ljudupptagning eller liknande, men inte ens de franska journalister som förmedlade den lösryckta meningen påstod att den skulle handla om invandring till Europa, vilket har blivit sanningen i Sverige. Jag har tidigare berättat mer om sammanhanget i ett särskilt inlägg.

Det är inte heller så att "partiet är ökänt för att kalla förintelsens gaskammare för en historisk bagatell". Vi tar det igen. I en intervju med Jean-Marie Le Pen 1987 tog programledarna upp förintelseförnekares diskussioner kring själva gaskamrarna. Le Pen svarar då:

"Jag säger inte att gaskamrarna inte har existerat. Jag har inte sett dem själv, jag har inte studerat ämnet speciellt. Men jag tror att det är en detalj i historien om andra världskriget."

Han får då följdfrågor och resonerar vidare och har sedan under årens lopp fått stå till svars för uttalandet. Hans poäng var att själva gaskamrarna, inte förintelsen, var en detalj i den mycket större berättelsen om det andra världskriget. Till skillnad från ebola-historien, finns detta dock på film och jag kommer troligen lägga upp klippet inom kort, då jag har fått nog av Fridolins och medias förvridna version av en snart 30 år gammal intervju. Framför allt är det obegripligt vilken betydelse det skulle ha för dagens europeiska politik.

Jag deltar i Radio Länsman

I dagens avsnitt av Radio Länsman var Ingrid Carlqvist och jag själv inbjudna som gäster. Som vanligt leddes programmet av Länsman och Conrad. Ämnen var bland annat:

1) Hur var valnatten för oss alla? Hur följdes valet och vad blev det för reflektioner?
2) 9,7% fick Sverigedemokraterna i valet. Vi tittar närmare på detta. Där stora Asylslott har slagit upp portarna – har det påverkat antalet röster för SD?
3) Man kan inte titta på detta positiva resultat för SD utan att fundera kring hur riksdagsvalet kommer att gå.
4) Med Expressens förstasida kan vi en gång för alla konstatera att Expressen inte har någon trovärdighet kvar och är 100% partisk.
5) Twittervänstern uppskattar inte Sverigedemokraternas framgångar, minst sagt. Detta i form av demokratiförakt och mordhot som vi får höra här.
6) Samarbete mellan SD och Dansk Folkeparti?
7) Sedan talas det om UKIP och vi kommer in på Front National. SD och SDU verkar inte vara på samma sida i denna fråga.



Exponerat

Gustav Kasselstrand ska stoppas från universitetsdebatt

Två dagar efter att jag skrev en liten krönika om vänsterns eviga behov av att stoppa sina meningsmotståndare är det dags igen. På Göteborgs Universitet anordnas den 24e april en debatt mellan riksdagspartiernas ungdomsförbund, där naturligtvis även SDU är inbjudna. Detta kan inte accepteras av alla och på Facebook har 400 personer anmält sig till evenemanget "Inga rasister på Göteborgs Universitet", vars syfte är att protestera mot att SDUs Gustav Kasselstrand får delta. Nu är det förstås lättare att klicka på en knapp än att dyka upp vid universitetet, men det är troligt att de vanliga motdemonstranterna, som ju lever för sådant här, ser till att infinna sig.

En av de ansvariga för protesterna kallar sig för Petter:

"Vi vill inte gå med på att SDU får legitimitet genom att få debattutrymme på GU. Vi vill säga ifrån. SDU och SD säger gärna att det är media eller något etablissemang som slår på dem uppifrån, men det stämmer inte. Vi är ju bara vanliga studenter och tänker göra det här. Att ta en debatt med SDU är aldrig ett alternativ. Man kan inte övertyga dem. Det är bättre att försöka blockera dem. Vi hoppas att vi kan visa att varken studenter eller de som jobbar här vill släppa in rasister på GU. Det går inte att säga att det är en lösning. Rasism kommer alltid att finnas, men det är ett sätt att göra motstånd."

Är det verkligen Petter och hans vänner som ska avgöra vilka partier som är "legitima"? SDU behöver inte "få" legitimitet, då det är ett etablerat ungdomsförbund, för ett demokratiskt invalt riksdagsparti. Det är sedan en ytterst märklig inställning att om Petter inte kan omvända någon, så måste denne blockeras. En debatt hålls inte för att deltagarna ska övertyga varandra, utan för att upplysa publiken om var de står. Han lär inte kunna övertyga MUF heller om socialismens förträfflighet. Slutligen är knappast dessa eviga blockader ett effektivt sätt att minska stödet för Sverigedemokraterna. Att partiet inte är rasistiskt behöver vi inte ens gå in på här.

Gustav Kasselstrand själv menar att det hela är en polisiär fråga och säger, helt riktigt:

"Det är den svenska extremvänstern som visar sig från sin vanliga sida. Jag tycker att det är sorgligt att de beter sig så. Precis som alla andra som deltar i debatten vill jag delta med mina åsikter. Jag företräder ett av Sveriges största partier och ungdomsförbund."

GP

Brandmän oroliga inför ett icke-besök av Åkesson

Lars Klevensparr, direktör
Räddningstjänsten i Göteborg

Den här lilla nyheten från Göteborg är både lite tragisk och komisk. När Jimmie Åkesson besökte en brandstation i Malmö genomfördes en politisk aktion, där man såg till att samtliga brandmän lämnade stationen. Räddningstjänsten i Göteborg har nu skickat ut en interninstruktion om vad som gäller vid ett besök av Åkesson, som i och för sig inte planerat att besöka dem. GP berättar:

"Varken partiledaren Jimmie Åkesson eller någon annan sverigedemokratisk politiker har ännu meddelat något intresse för att besöka Räddningstjänsten i Storgöteborg. Men på den interna hemsidan fick brandmännen på måndagen veta att OM någon från SD skulle komma, så får man som arbetstagare gå åt sidan om man inte vill medverka."

Ja, herregud. Man har fått tag i en brandman i Göteborg, med en mycket fin värdegrund. Han vill vara anonym, men han kan ju mycket väl existera, även om jag tvivlar på att han är slumpvis utvald:

"Kommer Jimmie Åkesson hit, så ska jag gå åt sidan på min arbetsplats, om jag inte delar hans åsikter. Det känns litet märkligt. SD vill ha bort invandrare från Sverige. Räddningstjänsten står för en rad humanistiska värden och arbetar aktivt med att öka mångfalden inom kåren. Det är inte förenligt tycker jag. Jag vill inte bli använd i SD:s propaganda och jag vill helst inte se min arbetsplats i ett sådant sammanhang heller, även om jag vet att alla riksdagspolitiker har rätt att besöka offentliga arbetsplatser."

_________________________________________________________________

Angående Jimmie Åkessons besök i Malmö, och de protester och blockader som detta orsakade, skrev jag en krönika, som jag väljer att publicera här:

Vänsterns eviga behov av att stoppa

Onsdagen den 9e april skulle Jimmie Åkesson besöka brandstationen Centrum i Malmö. Ingenting konstigt med det, tycker naturligtvis den sansade medborgaren. Våra folkvalda behöver ha en så god kännedom om verkligheten och samhället som möjligt, då de fattar beslut som i högsta grad påverkar det, samtidigt som alltför många av dem saknar arbetslivserfarenhet. Det är ingen vågad gissning att ytterst få i Sveriges Riksdag någonsin har arbetat på en brandstation, ett sjukhus eller ens ett vinstdrivande företag.

Sedan blev det snabbt mer komplicerat, som det gärna blir i demokraturen Sverige. Ett besök av vilken partiledare som helst skulle troligen ha passerat tämligen obemärkt, men just Sverigedemokraterna ska särbehandlas, egentligen endast på grund av invandringsfrågan, som inte har mycket med räddningstjänst att göra, och olika aktörer ville nu se till att Jimmie Åkessons besök stoppades. I svensk media hette det att ”brandmännen” vägrade att ta emot Åkesson, men jag är ytterst tveksam till att det är en korrekt beskrivning, då det hela osar politisk styrning och fackförbund lång väg. Det må finnas brandmän som inte vill träffa Jimmie Åkesson, vilket de förstås kan undvika, men rimligen finns det också ett antal brandmän som kanske tycker att det skulle vara intressant att träffa vilken partiledare som helst, eller som, rentav, stödjer just Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson.

I det aktuella fallet meddelade 28 brandmän att de hade för avsikt att lämna stationen om Jimmie Åkesson kom dit. Det skulle vara en statistisk anomali om det bland dessa 28 brandmän inte fanns en enda sverigedemokrat, särskilt som partiet är starkare bland män, och män är överrepresenterade bland brandmän, minst sagt. Jag gissar, utan något som helst underlag, att det i gruppen borde finnas åtminstone 2-5 som tänker rösta på partiet 2014. Det innebär att vi till att börja med ser ett ganska fult och öppet grupptryck.

Låt oss säga att ingen av brandmännen stödjer partiet. Förefaller det ändå inte något orimligt att samtliga tycker att det skulle vara helt ointressant att träffa partiledaren, eller åtminstone fånigt att åka iväg just för att inte göra det? ”Brandmännen” har till och med publicerat ett öppet brev, för att förmå Åkesson att avstå besöket, eller, mer troligt, göra någon form av markering. Formuleringarna kunde ha kommit direkt från LO-borgen eller Stefan Löfven:

”Vi tar hand om alla människor i Malmö, med 178 olika nationaliteter. Då kan vi aldrig som brandmän förlika oss med SD:s politik som bedömer människor olika utifrån ursprung och etnicitet.”

För om en sverigedemokrat var brandman, och i verkligheten finns det säkert många med den kombinationen, så skulle han rädda etniska svenskar ur brinnande hus, men hoppas att övriga brann upp? Varför är debatten så fruktansvärt uppskruvad och infantil i Sverige? Varför kan inte en folkvald politiker besöka en arbetsplats utan dessa manifestationer? Till saken hör ju också att Jimmie Åkesson inte var på plats för att hålla ett anförande, eller dela ut flygblad, utan just för att få en bild av verkligheten serverad. En verklighet han själv är med och beslutar om.
Samma dag besökte Åkesson Skånes Universitetssjukhus och möttes där av ett tjugotal demonstranter som i sedvanlig anda inte tyckte att han hade rätt att göra några besök. Logiken var densamma; människor inom sjukvården tar hand om alla typer av människor och eftersom SD gör skillnad på människor har de inte där att göra. Vi har även sett hur SDU har stoppats från att besöka gymnasier av vänsterextrema ungdomar, som inte nödvändigtvis varit elever på den aktuella skolan.

En demonstrant i Malmö menade att SD kränkte människor genom sin blotta närvaro. Jag tror inte att de ens själva är riktigt övertygade om det, varför frågan om vänsterns besatthet vid att stoppa sina motståndare kvarstår. Dessa människor skulle kunna nöja sig med att inte rösta på Sverigedemokraterna eller sjukanmäla sig när partiledaren kommer på besök, men det räcker aldrig.  Ingen ska få höra vad han vill säga och helst ska han inte få visa sig någonstans. Om någon påpekar det odemokratiska i detta agerande, brukar vänsterns argument gå ut på att det i själva verket är Sverigedemokraternas politik som är odemokratisk, vilket alltså i slutändan skulle bero på att partiet vill minska invandringen. Sedan när blev invandringsvolym ett kriterium för demokrati?

Den första och enklaste slutsatsen att dra är naturligtvis att vänstern saknar argument och därför föredrar att förstöra, stoppa och skrika. Jag tror också att individerna som deltar i aktiviteterna helt enkelt erfar en upprymdhet inför själva vildsinnet.

Har de då någonting att vinna på denna taktik? En enda, tror jag, och det uttrycker de ibland själva genom att säga att exempelvis SD inte får ”normaliseras”? Genom att göra varje bokbord, torgmöte och företagsbesök till ett slagfält, med polisinsatser, ser de åtminstone till att så småningom nöta in bilden av ett något annorlunda parti. Att det beror på hur partiets motståndare uppför sig kanske glöms bort så småningom.

" I Sverige, de unga patrioterna för det sanna Europa!"

Som bekant har SDU inlett samarbete med ett antal nationalistiska ungdomsförbund i Europa. En av de inbjudna till Almedalen var Julien Rochedy från Front National de la Jeunesse, som i ett pressmeddelande lyriskt berättar om sin upplevelse:

 


"I egenskap av Nationell Direktör för Front National de la Jeunesse, var jag officiellt inbjuden av SDU (Sverigedemokraternas ungdomsförbund) under några dagar (28e juni till 2e juli) i Visby på ön Gotland, där varje år sommarseminarier hålls av de svenska politiska partierna.

Med mina kollegor Tom van Grieken, president för Vlaams Belang Jongeren, Udo Landbauer, president för Ring Freiheitlicher Jugend, och naturligtvis Gustav Kasselstrand, SDUs ordförande, deltog vi i en allmän presskonferens på söndagen för att både presentera våra olika rörelser och visionen vi har för Europa.

Tillsammans försvarade vi ett Europa av självständiga nationer, som inte längre underkastas diktat från Europeiska Unionen, USA och Euron. Vi talade för ett verkligt Europa som bryr sig om den europeiska civilisationen inför farorna som lurar, som exempelvis massinvandringen, och som framför allt försvarar det som skapar Europas själva natur och framgång; dess fria nationer.

Efter att ha bott tillsammans i fem dagar, kunde vi konstatera i vilken grad patriotismen vi alla uppvisade, skapade våra utbytens rikedom. Vi försvarade var och en våra respektive nationer, deras frihet och identitet, och vi kunde därigenom förstå varandra än bättre och få utbyte av varandra i ett stort broderskap. Det globalistiska projektet som vill utjämna alla kulturer och frånta alla människor deras värdighet är en dramatisk utarmning av världen.

Jag kunde också med glädje konstatera att Sverigedemokraterna, liksom befolkningen, var mycket intresserade av Front National och Marine Le Pen; för många är de ett exempel att följa, och alla förutspår stora framgångar i framtiden.

Vi lämnade varandra övertygade om att de kommande EU-valen med säkerhet kommer att bli en stor framgång för alla patrioter!"

Front National

Gustav Kasselstrand om det internationella samarbetet

SDU har ju som bekant bjudit in de främsta nationalistiska ungdomsförbunden från Österrike, Belgien och Frankrike. I nedanstående klipp intervjuas ungdomsförbundets ordförande Gustav Kasselstrand om samarbetet, där han ger mycket bra svar på reporterns frågor och inte viker sig för medias svartmålning. Aftonbladet berättar för övrigt att:

"Talare från de främlingsfientliga ungdomsförbunden Ring Freiheitlicher Jugend (Österrike), Front National de la Jeunesse (Frankrike) och de Vlaams Belang Jongeren (Belgien) finns på plats."

Naturligtivs får återigen Andreas Johansson Heinö kommentera, vilket han gör genom märkliga distinktioner:

"FPÖ beskrivs ofta som ett högerpopulistiskt parti medan Vlaams Belang och Front National ofta beskrivs som högerextrema."

När går man från att vara "högerpopulist" till att bli "högerextrem". Jag får intrycket att Heinö faktiskt inte har en aning om vad han pratar om, utan endast plockar upp epitet han sett i media.

Aftonbladet

Senaste medieattacken: SDU bjuder in "extremister"

Efter Aftonbladets letande i Kent Ekeroths mail, känner nu SvD att de kommit något på spåren. Det har visserligen varit känt hur länge som helst, är absolut inte chockerande, men vad gör man inte för att få svartmåla SD och SDU.

Till Almedalen har nämligen ungdomsförbundet bjudit in några andra europeiska nationalistiska ungdomsförbund. Det handlar om Ring Freiheitlicher Jugend från Österrike, Front National de la Jeunesse från Frankrike och Vlaams Belang Jongeren från Belgien. Själv ser jag förstås inte alls dessa organisationer som extrema, eftersom jag ofta lyfter fram moderpartierna på denna sida. SDUs ordförande Gustav Kasselstrand viker sig inte:

"Vi delar deras idéer och vill visa att vi ingår i en större rörelse. Det är med stolthet vi tar dem till Gotland."

För en kommentar har SvD vänt sig till den suspekte statsvetaren Andreas Johansson Heinö som kallar Front National för "klart rasistiska". Jag följer det mesta som kommer från partiet och hör aldrig någonting som skulle kunna kallas för rasism. Han menar också att Vlaams Belang "påminner om" Front National, trots att det i verkligheten är ett ganska annorlunda parti, där den främsta frågan handlar om Flanderns självständighet. Ring Freiheitlicher Jugend kallas förstås för "invandringsfientligt", med tillägget att de har en "antiislamistisk politik". Ja, det får vi verkligen hoppas att de har, då en pro-islamistisk politik inte skulle vara särskilt tilltalande för en sund människa.

En fantasifull insändare

Från Fagersta-posten:

Det är nästan lite rörande att någon som inte varit ute ur huset sedan 1980-talet ändå försöker passa in i samhället och skriva en uppenbar lögn som insändare!

Inget bidrag till SDU i år heller

 

Ungdomsstyrelsen är en myndighet som enligt egen uppgift tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. De ger stöd till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.

I år delar man ut 258 miljoner till 221 organisationer. En organisation som ansökt, men fått avslag, är Sverigedemokraternas Ungdomsförbund, SDU. Ungdomsstyrelsen hävdar att avslaget beror på formella fel i ansökan, något som tillbakavisas av förbundsordförande Gustav Kasselstrand. De övriga riksdagspartiernas ungdomsförbund har samtliga fått anslag beviljade.

När organisationens generaldirektör Per Nilsson uttalar sig, är det dock lätt att misstänka att det finns en viss ideologisk styrning bakom dessa anslag:

"Trenden för kvinnors organisering är att fler och fler uppfyller kraven för att få bidrag. Fler organisationer inom hbtq-området har lyckats etablera sig på riksnivå i år. Vi vet att många etniska organisationer arbetar för att öka och variera sina aktiviteter och vi hoppas att det blir fler som söker nästa år."

På Ungdomsstyrelsens egen hemsida kan man också läsa följande:

"Flera nya spännande organisationer finns med för första gången i år, till exempel:

• Musikföreningen Lillith Eve
• Iransk och kurdisk integration
• Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer (EKHO)
• Unga humanister."

Hela listan på organisationer som fått anslag finner ni här.

Artikel i DN
Artikel i Fria Tider
Artikel i Fria Tider II

SD:s medlemstal ökar kraftigt

Sverigedemokraterna ökar inte bara i opinionen, även nya medlemmar strömmar till. Jämfört med utgången av 2011 ökade antalet medlemmar med 48 procent förra året, från 5 343 till 7 890 medlemmar.

Även för ungdomsförbundet SDU var 2012 ett mycket bra år. Enligt egna siffror har förbundet ökat med 45 procent under 2012, från 2 288 medlemmar förra året till 3 307 vid ingången till 2013.

Detta bådar gott inför framtiden. Valet 2014 närmar sig snabbt, och det är viktigt att vi har många aktiva medlemmar ute i landet för att hålla torgmöten, dela ut material och tala med människor.

Vi är på gång nu!

Artikel i GP
Artikel i Skånskan
Artikel i HD
Artikel i Fria Tider

"Tungt" avhopp

Stefan Lundkvist, kommunfullmäktigeledamot i Uppsala och medlem i ungdomsförbundet SDU:s styrelse, väljer idag att hoppa av, efter missnöje med partiledningen. Självklart slås detta upp stort i samtliga tidningar. Man talar om att partiet har en stormig period, och att detta är "ett tungt avhopp".

Det är väl inget tungt avhopp - vi har gott om intelligenta medlemmar som kan ta vid om någon annan lämnar. Är man missnöjd med partiet är det kanske lika bra att söka sig någon annanstans. Alla partier drabbas av avhopp med jämna mellanrum - det är ju ganska naturligt att människor av olika anledningar blir missnöjda, byter åsikt, eller helt enkelt vill sluta med politiskt arbete.

Dock förstår jag inte varför Stefan vänder sig till media med sin kritik. Har man varit medlem i ett antal år, torde man väl ha sympati för partiets kamp och mål, och inte av bitterhet direkt göra vad man kan för att skada detta parti? Antingen stannar man kvar och arbetar för att förända sitt parti, eller så lämnar man och önskar ändå partiet lycka till, eftersom dess politik är så pass viktig. Man går inte till Aftonbladet och Expo, eftersom dessa bara vill ha en chans att ytterligare smutskasta SD.

Artikel i Svd
Artikel i Aftonbladet
Artikel i GP
Artikel i Expressen
Artikel i DN

SD-MP: 14-2

Enligt en undersökning av Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) är SD tydligt det tredje största partiet bland 80-talister och 90-talister. I denna generation sympatiserar 14% med SD, och endast 2% med Miljöpartiet.

Aftonbladets Peter Kadhammar skriver idag om detta:

"Miljöpartiet och Sverigedemokraterna tävlar om tredjeplatsen i svensk politik. Här kan vi skönja ett framtida ­politiskt landskap och Sverigedemokraterna vinner, för de har ung­domen med sig. I FSI:s undersökning anser ­åttio- och nittiotalisterna att Sverigedemokraterna är bättre än Miljöpartiet i alla frågor utom miljön och kärnkraften."

Peter Kadhammar, som själv är medelålders och i högsta grad del av medieeliten, tycker detta är "djupt obehagligt". Själv tycker jag det är ganska naturligt att SD får höga siffror bland den yngre generationen. De är ju den åldersgrupp som blir mest drabbad av det samhälle vi skapar. De har antagligen också ett mer öppet sinne för ett relativt nytt parti som Sverigedemokraterna. Dessutom tar de i högre grad del av de fria medierna, och förlitar sig alltså inte enbart på källor som exempelvis Aftonbladet.

"Helt fel låta Almqvist gå"

På DN Debatt skriver idag SDUs Gustav Kasselstrand och William Hahne om Erik Almqvists avgång. De menar att det var fel att låta Almqvist gå, och att övriga medlemmar bör stötta honom:

"Att vända eldsjälar ryggen i ett desperat försök att gardera sig mot mediedrev är helt fel väg att gå."

Jag förstår deras inställning, men håller inte med. Erik Almqvist är en intelligent person och skicklig debattör, och hans bortfall är en förlust. Jag kan också tycka att förlusten av Erik Almqvist är ett oproportionerligt pris att betala för en ganska fånig film som utspelar sig klockan 4 på morgonen för över två år sedan.

Sverige är dock en demokratur, och Sverigedemokraterna har ett helt medie- och etablissemangsmaskineri emot sig. Detta kan man tycka är förkastligt, men så ser verkligheten ut, och det är enligt denna verklighet vi måste spela. Är man medveten om att journalister söker efter varje snedsteg och varje skelett i garderoben, måste man göra allt för att undvika dessa - annars ger man regimen vapen den inte behöver ha. I invandringsdebatten står våra motståndare fullständigt nakna, och kommer därför inte kunna besegra oss med argument. Almqvists snedsteg får dem därför att jubla idag. Det borde inte vara omöjligt att fylla våra tjugo riksdagsplatser med individer som inte bara är intelligenta och verbala, utan dessutom uppför sig korrekt utanför riksdagen.

Svenskar vakna!

I den senaste opinionsundersökningen från Synovate rasar Socialdemokraterna med 6 procentenheter, vilket kanske inte är så förvånande. Desto mer förvånande är det att SD endast erhåller 5,1%. Korrigerat för den berömda "skämmighetsfaktorn" skulle detta bli något över valresultatet, men är ändå lägre än vad man själv, möjligen något partisk, hade förväntat sig.

Kom igen nu svenskar och öppna ögonen!

Det kommer inte av någon slump bli färre socialbidrag, mindre våld, mindre islam - tvärtom. En röst på Sjuklövern är en röst på ytterligare förfall. Vi måste tillsammans vända skutan nu!

Gästskribent: John Bergström kommenterar SDUs torgmöte

"Överlag tog verklighetens folk, dvs vanliga svenssons, ungdomar och pensionärer, tacksamt emot våra mellanvals-broschyrer.

9 av 10 som erbjöds dessa log uppmuntrande mot mig. Det känns verkligen att vanligt folk har fått nog av att diverse yttrandefrihetsfientliga vänstergrupper attackerar demokratins livsnerv; det fria ordet och mötesfriheten.

Därför är det viktigt att vi fortsatt står upp för mötesfriheten genom väl ordnade torgmöten och manifestationer. Om inte vi gör det nu, blir det inte lättare framöver för våra barn och barnbarn.

Om vi framgent skall åtnjuta folkets fulla förtroende, så måste vi synas på gator och torg, vara tillgängliga för våra väljare, visa att vi är vanliga människor som vågar stå för våra svenska värderingar.

Att ostört/utan hot om våld kunna hålla torgmöten är fundamenta i en fungerande demokrati! Det får vi SD:are aldrig göra avkall på av någon slags bekvämlighetsaspekt eller räddhågsenhet att stöta sig med PK-iter, vanligt folk, presumtiva väljare etc.


Snarare är det så att den tysta delen av vårt folk tycker det är oerhört skönt att vi vågar stå emot ett kvartsekel av floskler, en rent oansvarig Sverige-fientlig vansinnespolitik framförd av mångkultursvurmande Sjuklövern samt ett självutnämnt gatans parlament, som genererat ett mångkriminellt Sverige präglat av överfallsvåldtäkts-epidemi, otrygghet, splittring och segregation.


Stödet från den tysta allmänheten vittnar leenden och vinkningar från fönster om, där SDU:s manifestation värdigt, för yttrandefriheten och demokratins skull, tågar fram.


Jag känner stödet när jag ser glädjen många - framförallt kvinnor, pensionärer och ungdomar - visar när de får bladet med våra allsidiga politiska lösningar för att göra konungariket till ett bättre och tryggare land att leva i, med stark samhörighet och tillit, som visar omtanke genom en gemensamt finansierad välfärd för alla oss i Sverige.


Av yttersta vikt är också en stark svensk försvarsmakt för att kunna försvara vår lilla plätt på jorden och hävdvunna rätt att bestämma över oss själva genom vårt tidigare högsta beslutande organ: Sveriges Riksdag!


Det är därför viktigt att vi ingjuter hopp, är positiva vid våra torgmöten och
alltid framhåller att vi har svaren och lösningarna på hur Sveriges folk skall få det bättre, exempelvis genom att alla medborgare ska ha en ambition att anamma den svenska grundkulturens värderingar.


Vi måste, om vi Sverigedemokrater skall ha ett fortsatt existensberättigande hos Sveriges folk, fortsätta att utmana rådande politiskt korrekta dogmer, varav flertalet redan är dödförklarade av Europas nationalstater. Vi måste också våga säga att vår västerländska civilisation är vårt val och bättre än totalitära ideologier. Dessuom måste vi fortsätta att, precis som vår partiledare Jimmie Åkesson gör, ständigt utmana och flytta fram den svenska västerländska grundkulturens sunda förnuftsvärderingar och åsikter, att fortsätta lyssna på och ta till oss det uppvaknande svenska folkets önskan om att vi folkvalda åter skall se till Sverigebornas väl och ve i första hand!


Vi får inte låta oss bli hämmade av vad diverse multikulti-vurmande vänsterjournalister / den politiska PK-elit anser om oss.


Vi Sverigedemokrater har en viktigare mission än så, vi är konungariket Sveriges och dess befolknings sista hopp att åter få en riktig ledare, en riktig statsminister som vågar stå upp för nationalstaten, konungariket Sveriges befolknings hävdvunna rätt att själva vara herrar och damer i eget hus!"

John Bergström
Gruppledare SD i Västerås kommunfullmäktige.
Ordförande SD Västerås.
2:e vice ordförande för SD-distriktet Dalarna-Västmanland.
Ersättare i Västmanlands landstingsfullmäktige.


Vill du själv skriva en artikel för bloggen? Kontakta tobbesmedieblogg@hotmail.com !